Hjärnfonden
Ge en gåva
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Text: Malin Parmar

Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Lästid: 2 minuter

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.

Parkinsons sjukdom beror på att nervceller i en viss del av hjärnan dör. Min forskargrupps mål är att kunna ersätta dem med friska celler. Till vår hjälp använder vi stamceller för att producera nervceller som sedan kan transplanteras in i hjärnan. För drygt två år sedan blev vårt internationella forskarnätverk först i världen med sådana stamcellstransplantationer – inte bara mot Parkinson, utan över huvud taget i människohjärnan. Nu söker min forskargrupp finansiering inför nästa steg.

Sent i höst kommer de första resultaten från våra patientförsök. Om allt ser bra ut är vi en bra bit närmare en helt ny parkinsonbehandling. Vi tror att den kan fungera minst lika bra som dagens läkemedel, men utan biverkningarna och den avtagande effekten. Det skulle förbättra livet för väldigt många individer och deras närstående!

Om vi kan visa att vår behandlingsidé är säker och fungerar så återstår ändå en hel del arbete. Bland annat behöver vi utveckla effektivare metoder för att producera och transplantera nervcellerna – för att behandlingen ska kunna utföras i större skala. Vi arbetar också med att utveckla nervceller som efter transplantationen kan motstå, eller rent av bromsa, den pågående sjukdomen i hjärnan.

En stamcellsbehandling mot Parkinson skulle vara ett mycket välkommet genombrott. Det skulle dessutom kunna bana väg för forskare som utvecklar liknande terapier mot andra, ännu mer komplexa, sjukdomar i hjärnan – som Alzheimer, stroke och ALS.

Vänliga hälsningar

Malin Parmar
Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta