Hjärnfonden
Ge en gåva
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Text: Malin Parmar

Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Lästid: 2 minuter

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.

Parkinsons sjukdom beror på att nervceller i en viss del av hjärnan dör. Min forskargrupps mål är att kunna ersätta dem med friska celler. Till vår hjälp använder vi stamceller för att producera nervceller som sedan kan transplanteras in i hjärnan. För drygt två år sedan blev vårt internationella forskarnätverk först i världen med sådana stamcellstransplantationer – inte bara mot Parkinson, utan över huvud taget i människohjärnan. Nu söker min forskargrupp finansiering inför nästa steg.

Sent i höst kommer de första resultaten från våra patientförsök. Om allt ser bra ut är vi en bra bit närmare en helt ny parkinsonbehandling. Vi tror att den kan fungera minst lika bra som dagens läkemedel, men utan biverkningarna och den avtagande effekten. Det skulle förbättra livet för väldigt många individer och deras närstående!

Om vi kan visa att vår behandlingsidé är säker och fungerar så återstår ändå en hel del arbete. Bland annat behöver vi utveckla effektivare metoder för att producera och transplantera nervcellerna – för att behandlingen ska kunna utföras i större skala. Vi arbetar också med att utveckla nervceller som efter transplantationen kan motstå, eller rent av bromsa, den pågående sjukdomen i hjärnan.

En stamcellsbehandling mot Parkinson skulle vara ett mycket välkommet genombrott. Det skulle dessutom kunna bana väg för forskare som utvecklar liknande terapier mot andra, ännu mer komplexa, sjukdomar i hjärnan – som Alzheimer, stroke och ALS.

Vänliga hälsningar

Malin Parmar
Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta