Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: Ångest

Lästid: 2 minuter

Hormoner, stress och ångest – sambandet kartläggs

Forskaren Daniela Calvigioni vill ta reda på varför tonåringar är extra känsliga för stress och vilka hjärnkretsar som orsakar kronisk ångest. Målet är att hitta nya sätt att behandla obalans i hjärnan vid psykiatriska problem.

Ångest är ett globalt hälsoproblem som drabbar ungefär 30 procent av vuxna någon gång i livet. För många leder det till en betydande försämring av livskvaliteten.

Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att utveckla kronisk ångest, delvis på grund av en ökad känslighet för stress redan i ung ålder – en känslighet som är som störst under tonåren. Stress och negativa livshändelser under denna tid är kritiska riskfaktorer för bestående förändringar i beteende och utveckling av kroniska ångesttillstånd.

Insulära cortex

Insulära cortex, eller insula, är en del av hjärnan som ligger djupt inuti hjärnbarken, dold mellan pannloben och tinningloben. Den spelar en viktig roll i att koppla samman kroppens inre tillstånd med känslor och beteenden.  

Östrogenets roll

Daniela Calvigioni är biträdande lektor vid insitutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hennes forskningsprojekt är ett av dem som fick finansiering av Hjärnfonden 2024.

– Jag vill utforska hur östrogenkänsliga kretsar i insulära cortex påverkar känslobearbetning och stressinducerade ångesttillstånd, särskilt under tonåren.

Östrogen påverkar hjärnans känsloreglering, och förändringar i östrogennivåerna kan öka risken för ångest, särskilt under hormonella omställningar.

De exakta hjärnkretsarna och molekylära mekanismerna bakom stresskänslighet är fortfarande okända, vilket begränsar vår förmåga att utveckla effektiva behandlingar för kronisk ångest. Daniela Calvigioni vill fylla den här kunskapsluckan genom att identifiera de neurala vägar och cellprocesser som avgör olika individers sårbarhet och motståndskraft.

Hur nervceller bidrar till känslor

Sedan tidigare har hon upptäckt en hjärnkrets som är känslig för hormoner i insulära cortex, en hjärnregion som förändrats hos patienter med ångest. Insulära cortex har den unika förmågan att kontrollera kroppens tillstånd, exempelvis hjärtslag, rädsla och andra känslor.

– Men insulära cortex roll vid stressrelaterade psykiska tillstånd och dess interaktion med hormonella signaler är fortfarande till stor del outforskad. Nu vill jag kartlägga hur olika grupper av neuroner i detta område bidrar till känslobearbetning. Särskilt under tonåren när hormonella förändringar och miljömässiga påfrestningar formar hjärnans långsiktiga funktion.

Det ska hon göra genom att undersöka hur östrogenkänsliga nervceller i insulära cortex kommunicerar med andra hjärnområden, hur hormonella förändringar påverkar deras aktivitet och hur stress tidigt i livet kan störa dessa processer och öka risken för psykiatriska tillstånd i vuxen ålder.

– Det övergripande målet är att avslöja mekanismerna bakom tonåringars ökade känslighet för stress och identifiera nya behandlingsmål för att hantera psykiatriska störningar.

Daniela Calvigionis forskningsprojekt “Hjärnans kretsar av stressinducerad ångest hos ungdomar” finansieras av Team Rynkeby Skolloppet och Hjärnfonden. 

 

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Orolig flicka tittar sig i spegeln

Många unga lider av ångest

Ångest och rädsla kan alla känna och är en naturlig reaktion när vi hamnar i situationer som upplevs hotande. Det har i likhet med smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Det är många barn och unga som lider av ångest och antalet har ökat under de senaste åren.

Navelsträngsblod skvallrar om barns psykiska hälsa

Maskrosbarn sägs klara sig bra och blommar trots en tuff uppväxt medan orkidébarn är ömtåligare och drabbas lättare av psykisk ohälsa. Uppsalaforskaren Alkistis Skalkidou har fått stöd från Hjärnfonden för att lösa den svåra frågan om hur gener och miljö påverkar hur barn mår och beter sig. Genom prover från navelsträngsblod och saliv från barnen vill hon ta reda på hur barnets tidiga upplevelser av stress och andra miljöfaktorer kan interagera med deras gener för att påverka dess mentala hälsa och risken att drabbas av ADHD/ADD, depression eller ångestproblematik senare i livet.

Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest?

Psykisk ohälsa är ett växande problem. Ungefär en tredjedel av alla människor drabbas någon gång i sitt liv av en ångeststörning. Posttraumatisk stress är inte ovanligt hos personer som flytt från krigsdrabbade områden. Men vad händer i hjärnan vid en ångestattack? Att förstå mekanismerna bakom psykisk ohälsa är ett av modern hjärnforsknings knivigaste problem.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta