Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Kategori: Alkohol

Lästid: 2 minuter

Mindre alkohol – bättre hälsa och starkare samhälle

Att dricka mindre alkohol är bra för hjärnhälsan, minskar risken för sjukdomar och sparar samhällsresurser. En ny forskningsrapport visar hur även små förändringar kan ge stora hälsofördelar.

Att dricka mindre alkohol gynnar både individen och samhället. Det visar en ny forskningssammanställning, Hälsovinster och samhällseffekter av minskad alkoholkonsumtion. Rapporten är framtagen av en internationell forskargrupp och initierad av flera organisationer, däribland Hjärnfonden.

Rapporten belyser hur även små förändringar i alkoholvanor kan leda till förbättrad hjärnhälsa, minskad risk för sjukdomar och ökad livskvalitet. Samtidigt kan samhället spara stora resurser genom minskad belastning på sjukvården och färre alkoholrelaterade brott och olyckor.

Alkoholens påverkan på hjärnan och andra organ

Forskningen blir allt tydligare: alkohol påverkar i princip alla organ i kroppen, inklusive hjärnan. Alkoholkonsumtion kan leda till:

  • Försämrad kognitiv förmåga, inklusive beslutsförmåga, minne och risk för demens.
  • Ökad risk för stroke, hjärt-kärlsjukdomar och flera cancerformer
  • Försämrad psykisk hälsa, med ökad risk för depression och ångest

Det positiva är att hjärnan har en betydande förmåga att återhämta sig från alkoholrelaterade skador, eller bromsa sjukdomsutveckling, om alkoholkonsumtionen minskar eller avslutas. Forskning visar också att de som deltar i initiativ som Sober October uppvisar generellt förbättrad psykisk hälsa och välbefinnande i samband med dessa avgränsade perioder. Till exempel visar rapporten även att depressionssymtom kan minska genom att sänka eller helt undvika med alkohol.

Samhällsvinster av minskad alkoholkonsumtion

Rapporten visar också på breda samhällsekonomiska vinster vid en minskad alkoholkonsumtion. Exempel från pandemin, då alkoholintaget sjönk i flera länder, pekar på färre våldsbrott, färre akutbesök på sjukhus och ökad trygghet i samhället.

– Jag tror att få faktiskt inser hur stor påverkan alkohol har på vårt välbefinnande och vår hjärnhälsa. Att minska sin konsumtion kan ge märkbara hälsofördelar för individen. Det skulle också medföra stora besparingar för samhället om många individer minskade sin konsumtion säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Politiska åtgärder fungerar

Rapporten understryker att politiska insatser kan vara effektiva för att begränsa alkoholkonsumtionen. Åtgärder som begränsad tillgänglighet och ökad medvetenhet om alkoholens skadeverkningar har visat sig leda till lägre konsumtion och därmed minskade hälso- och samhällskostnader.

Vill du veta mer?

Rapporten Hälsovinster och samhällseffekter av minskad alkoholkonsumtion innehåller djupgående analyser av alkoholens påverkan på hälsa och samhälle.

Vill du fördjupa dig i ämnet? Läs mer om hur alkohol påverkar hjärnan och hur forskarna arbetar för att få fram bättre läkemedel mot alkoholberoende.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

En närbild på Bo Söderpalm, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet. Överläkare på Beroendekliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

När alkoholen kapar hjärnan

Professor Bo Söderpalms forskargrupp har tagit reda på vad som händer i hjärnan när belöningssystemet kidnappas av alkohol. Nu ska denna kunskap omsättas till ett fungerande läkemedel mot alkoholism.

Ny rapport: Bra för hjärnan att undvika alkohol

En ny rapport som Hjärnfonden står bakom, visar att minskad alkoholkonsumtion är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsa. Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan negativt och ökar risken för psykisk ohälsa, hjärnsjukdomar och hjärnskador genom hela livet.
En kvinna sitter bredvid ett porträtt av en ung man. Bredvid porträttet står ett tänt ljus.

Hennes son Anders dog av en överdos

Helen Utbys son Anders dog av en överdos för snart sju år sedan, 30 år gammal. Parallellt med sorgen upplever Helen en stark besvikelse och frustration över hur samhället behandlar människor med beroendesjukdom. Nu kämpar hon för att fler ska slippa gå Anders öde till mötes
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Ny upptäckt kan förklara alkoholism

Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Ungefär 15-20 procent av de som dricker alkohol blir beroende. Varför vissa personer är mer sårbara och lättare än andra utvecklar ett beroende är fokus för Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden 2018.

Niclas König letar efter nya sätt att behandla beroendesjukdomar

Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. När vi konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering, belöningssystemet "kidnappas" av drogen. Niclas König, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar på Uppsala universitet om vilka nervbanor som styr det motiverande beteendet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta