Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: My Matson för Hjärnfonden

Lästid: 7 minuter

"Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”

Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och ADHD. Eller kanske tack vare.

Lisa och Henrik Borg bor i en spektakulär 150 kvadratmeter stor etagelägenhet med fyra sovrum alldeles utanför Uppsala. Härifrån styr de sina liv som influencers. Lägenheten präglas av en brutal betongestetik men är mysigt och hemtrevligt inredd och här och var kan man upptäcka små, små spår av att en tredje familjemedlem är på väg. Ett par små skor här, en docka där.

Trots att det varit tillsammans i fem år och gifta i tre, så är Lisa och Henrik påtagligt kära. De håller ofta handen eller klappar på varandra, och de stämmer hela tiden av med varandra att den andre är okej.

Dog nästan i överdos

För Lisa och Henrik Borg har inte bara de vanliga utmaningarna som ett par kan ha, de har så mycket mer. Lisa har ADHD och Henrik har bipolär sjukdom. Något som präglat deras liv från första början.

– En månad innan vi träffades första gången dog jag nästan av en överdos med ritalin och valium Kambodja. I ambulansen låg min puls på 19 slag i minuten, berättar Henrik.

Men det visste inte Lisa när hon första gången kontaktade honom. Hon hade sett honom på tv-programmet “Ex on the beach Norge” och tyckte att han hade något speciellt. Han verkade rolig, spännande och smart. Så hon skickade ett DM och en flygbiljett till honom. Och en kort tid senare var Henrik i Sverige.

– Det var kärlek vid första ögonkastet redan i bilen på väg hem, säger Lisa och skrattar.

Hon sitter vid det stora köksbordet och bjuder på kaffe. På hyllan syns paketet, Svanfeldts Coffee, koffeinfritt, en kaffesort som Lisa tagit fram till David och Ditte Svanfeldt som de säljer till förmån för Hjärnfonden.

Svår första tid

Den första tiden tillsammans var intensiv och turbulent. Gång på gång fick Henrik skov i sin bipolär sjukdom typ 2. Han festade och tog dåliga ekonomiska beslut, men framförallt bara stack han, inte sällan utomlands. Lisa hade ingen aning om var han var och oron var svår.

Bipolär sjukdom innebär kraftiga svängningar i stämningsläget, från maniska eller hypomana perioder med ökad energi och självkänsla till depressiva episoder med nedstämdhet och låg energi. Dessa svängningar kan påverka tankar, beteenden och relationer och göra det svårt att fungera i vardagen.

Jag blir väldigt egocentrisk när jag är hypomanisk och har inte kapacitet att tänka på andra när det är som värst. Jag rymde och stängde av mobilen, berättar Henrik.

Hur löste ni det när han kom hem?

– Vi pratade och pratade och grät och grät. Vi försökte komma fram till hur vi skulle göra nästa gång, säger Lisa.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom orsakar kraftiga svängningar i humör, energi och aktivitetsnivå. Perioder av mani eller hypomani varvas med depression, vilket påverkar vardagen och relationer. Behandling med medicin och terapi kan hjälpa till att stabilisera symtomen och förbättra livskvaliteten.

Periodvis dysfunktionellt

Henrik och Lisa har alltid känt en stor kärlek och passion till varandra, men säger själva att deras förhållande var “toxiskt” och dysfunktionellt periodvis de första åren. Anledningen till att de kunnat rida ut stormarna är att Lisa haft ett enormt tålamod och att Henrik kunnat säga förlåt. Och att de alltid kunnat prata.

– Innan Henrik började med medicin var även de depressiva skoven mycket svåra att hantera. Han gick som en robot, och var liksom helt tom i blicken och kunde vara arg.

Henrik ville bara fly och kunde säga elaka saker till Lisa. Hon blev ledsen och sårad och ibland kunde det ta många dagar innan hon öppnade sig igen.

– Jag var väldigt svår att vara runt när jag var the lowest of the low, säger Henrik.

Ibland hade Henrik dessutom både hypomani och depression samtidigt. Han var arg och ledsen och uppvarvad.

Hur klarade du svängningarna, Lisa?

– Jag pratade med en psykolog som sa åt mig att tänka att det är synd om Henrik, att han behövde tröstas. Både efter hypomanier och när han var deprimerad. Det klickade till i mitt huvud och har hjälpt mig mycket i hur jag ska tänka. Istället för att bli arg och säga “Hur kan du säga så där!?” när han var elak så sa jag “Gud, jag tycker så synd om dig, hoppas det blir bättre snart”. Och det funkade väldigt bra faktiskt.

Hon tar Henriks hand.

– Jag har varit svår att vara runt och har bränt många relationer, men det här är nog största anledningen till att jag kunnat vara kvar med Lisa, säger Henrik och tittar på henne.

Började med medicin

Idag råder ingen tvekan om att medicinen fungerar. Henrik har inga hypomaniska skov alls.

– Men jag kan faktiskt sakna energin i skoven, hypomanin är ju härlig och magisk också, man är väldig glad. Jag har haft jävligt rolig och jag är lite tacksam att jag fått uppleva så otroligt mycket, säger Henrik.

– Jag kommer ihåg första gången du sa “idag är jag glad, lugnt glad”. Då började jag gråta, säger Lisa.

Mani och hypomani

Mani är mer intensiv med extrem självkänsla, minskat sömnbehov, impulsivt beteende och ibland psykotiska symtom. Det kan leda till stora problem och kräva sjukhusvård.

Hypomani är en mildare form av mani med förhöjd energi, ökat självförtroende och ofta ökad produktivitet. Personen fungerar ofta relativt väl i vardagen.

– Men hypomanierna var dyrköpta. Jag hade ungefär 30 procent hypomani och 70 procent depression, och depressionerna är jävligt tunga.

De bråddjupa depressionerna saknar Henrik inte alls. Nu är de utbytta mot dåliga dagar då Henrik kan känna sig arg. Då distanserar sig paret lite från varandra och ger varandra utrymme.

Ordning vapen mot ADHD

Mitt i alltihop har Lisa också slagits med en neuropsykiatrisk diagnos. Hon diagnostiserades med ADHD för några år sedan.

ADHD påverkar hjärnans förmåga att reglera uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Personer med ADHD kan ha svårt att koncentrera sig, bli lätt distraherade och vara impulsiva eller överaktiva. Symtomen varierar från person till person och kan skapa utmaningar i skola, arbete och relationer.

För Lisa har ADHD:n inneburit att hon hela livet haft svårt med ordning, tid och har stressat mycket. Hon har tappat bort saker och var ett “jobbigt” barn i skolan med extralärare.

– Jag har alltid vetat att något varit på tok med mig. Jag har ofta känt mig dålig. Nu har jag lärt mig att leva med det, att hantera det, efter att ha varit utbränd flera gånger. Idag älskar jag ordning och planering och har ett enormt kontrollbehov för att jag är så rädd att glömma bort något. Henrik ingår i planeringen, haha.

När Lisa scrollar i mobilen flyter sida efter sida förbi med “to do:s”. Alla bara för den innevarande dagen.

– Jag blir lugnt av att pricka för listor med alltifrån att jag ska sminka mig till inspelningar. Då får jag mitt dopamin, skrattar Lisa.

Men medicin har däremot aldrig funkat för Lisa.

– Jag blev helt avdomnad. Jag tappade kreativiteten och var inte mig själv, yvig och glad, framför kamerorna. Helt plötsligt insåg jag att jag inte skrattat på flera veckor!

Manisk på tv

Lisa och Henrik har alltid varit väldigt öppna med sina liv och därmed sina diagnoser. Henrik hade exempelvis ett hypomaniskt skov när han deltog i Ex on the beach Norge.

Kan du känna skam över att det visades på tv?

– Nej, inte med tanke på det jobb jag har. Jag har alltid varit öppen om allt på tv. Jag tror jag vann på att porträtteras som vild, galen och gränsöverskridande. Jag tror att för en kille behöver en psykisk diagnos inte vara negativ, det kan upplevas som sexigt och spännande och lite mystiskt.

– Det är absurt att det är så, men det stämmer, säger Lisa.

– Och ingen av oss hade haft våra jobb utan våra diagnoser. Det har varit jättetufft och jättejobbigt men det har varit värt det, fortsätter hon.

Men det finns ett annat pris på att leva som influencer. Paret får mycket hat i sociala medier för att de är så öppna med sina liv, något de ser som svårt att undvika. Samtidigt strömmar många meddelanden in från personer med bipolär sjukdom från både Sverige och Norge som kan identifiera sig med Henrik och som finner ett stöd i att han är så öppen.

Fortfarande spontana

Om fyra månader kommer ytterligare en medlem i familjen Borg. Lisa och Henrik får sitt efterlängtade första barn. Ett barn som redan lever i offentligheten – första ultraljudsbilden har visats upp i sociala medier. Graviditeten har gått bra, men efter tre trassliga år med IVF har paret avvaktat med att köpa för många babysaker. Däremot är de inte oroliga för att de ska ha delat med sig av sina diagnoser till barnet.

– Vad som än kommer så är vi beredda och vi kommer klara det. Och vårt barn kommer alltid känna sig förstådd, något vi själva inte har gjort, säger Henrik.

De känner sig redo att bli föräldrar. De är stabila – även om de fortsatt delar sinnet för spontanitet.

De känner sig redo att bli föräldrar. De är stabila – även om de fortsatt delar sinnet för spontanitet.

– Vi är väldigt lika. Vi kan snabbt få för oss saker, som när vi köpte den här lägenheten. Ingen av oss bromsar. Eller, om Henrik vill resa iväg imorgon så säger jag ja, men jag vill att vi bokar ett hotell först.

Medicin och terapi har varit avgörande faktorer för att allt ska fungera för Henrik och Lisa. Men därefter är den viktigaste aspekten att de alltid kunnat prata med varandra.

– Vi har en ständigt pågående dialog och vi är ärliga. Har vi en dag när Henrik är arg och jag är stressad så tittar vi varandra i ögonen och säger “nu är det såhär igen, hur gör vi det bra?”. Tack vare att vi pratade så mycket i början av relationen så vi har lätt att försöka hitta lösningar nu.

När de tänker kring vad som viktigt för personer med bipolär sjukdom och ADHD så lyfter de också forskningen.

– Forskningen är oerhört viktig, det behövs mer kunskap. Bipolär sjukdom leder till gambling och droger, det påverkar hela livet och förstör relationer. Och depressionerna är fruktansvärda. Det behövs mer forskning, säger Henrik.

Henrik och Lisa Borg

Lisa och Henrik Borg är ett profilerat par i både sociala och traditionella medier. Lisa, född 1989 i Sverige, är entreprenör, stylist och en av landets mest inflytelserika mediepersonligheter. Henrik, född 1994 i Norge, är tv-profil, författare och influencer, känd för sin öppenhet kring sin bipolära sjukdom – något han även skrivit om i boken Text on the Beach. Tillsammans är de under 2025 aktuella i realityserien BORGS 24/7 på Viaplay och TV3.

“Älskade vän”

2024 medverkade Lisa och Henrik Borg i SVT:s serie “Älskade vän”, där de pratade öppet om kärlekens kraft, rädslan i att stå nära – och livet med bipolär sjukdom.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Darius Barimani, kirurg och författare till en handbok om ADHD.

Dr Damps åtta tips på hur du klarar skolan med ADHD

“Doktor Damp”, Darius Barimani, arbetar idag som kirurg, men hans resa dit har varit allt annat än enkel. Som barn med ADHD och ytterligare tre diagnoser fick han kämpa hårt i skolan.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.
Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention.

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention

Ny forskning om hjärnan kan bli avgörande för att förhindra självmord i framtiden. Martin Schalling, neurobiolog vid Karolinska Institutet, tror på stora framsteg inom biomarkörer och AI-teknik.
Zheng Chang.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta