70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

2019 tog Hjärnfonden emot den största testamentsgåvan hittills till forskning om Alzheimers sjukdom i Sverige – 70 miljoner kronor från en okänd kvinna. Fem år senare samlas sex ledande forskare på ett symposium vid Karolinska Institutet för att återrapportera hur pengarna använts.

Den unika testamentsgåvan gav Hjärnfonden möjlighet att genomföra en särskild satsning på forskning om Alzheimers sjukdom. I nära dialog med stiftelsens vetenskapliga nämnd togs en riktad utlysning fram, där både vetenskaplig kvalitet och relevans vägdes in. Totalt inkom 70 ansökningar, och efter noggrann granskning valdes sex projekt ut för flerårigt stöd. Fem år senare presenteras nu resultaten vid ett symposium på Karolinska Institutet.

– Ett så stort testamente hade vi aldrig fått förut, berättar Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.

– Vi ville verkligen förvalta gåvan på ett sätt som skulle göra så stor skillnad som möjligt – både för forskningen och för alla som lever med Alzheimers sjukdom. Därför åkte jag och en kollega och träffade testatorns bästa vän, för att få en känsla för vem hon var och vad som intresserade henne. Det mötet hjälpte oss och vår vetenskapliga nämnd att sätta riktlinjer för en särskild utlysning där hennes pengar sedan fördelades.

Resultatet blev en strategiskt utformad satsning med långsiktig finansiering för sex lovande forskningsprojekt, utvalda i hård konkurrens av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Nu, fem år senare, är det dags för återrapportering. På initiativ av Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd samlades forskarna till The Swedish Brain Foundation’s Alzheimer Symposium, ett heldagsevenemang på Karolinska Institutet, där forskningsresultat och erfarenheter delades.

Professor Bart De Strooper, framstående belgisk molekylärbiolog och expert inom Alzheimers sjukdom, var keynote speaker på symposiet.

– Ett symposium som detta är ett fantastiskt sätt för forskare att interagera och sprida kunskap informellt. De får ta del av data som ännu inte är publicerade och får feedback från andra forskare på det egna arbetet. Dessutom ser och känner man att forskningen är levande och det skapar energi och motivation.
Han menar att den stora donationen till Hjärnfonden har en enorm betydelse och kommer att sprida många ringar på vattnet.

– Alzheimerforskning och demenssjukdomar har länge varit “tabu” att forska på. Konsekvensen har blivit att forskningsfältet varit extremt underbeforskat om man jämför exempelvis med cancer. Detta har medfört sämre finansiering, både privat och statlig. Men en donation som denna sänder en stark signal till samhället om att något kan göras och att det är viktigt att investera. Det har en katalyserande effekt!

– Här har insamlingsorganisationer också en viktig chans att styra forskningen. Om man lyssnar noggrant på forskarna på sådana här möten (som handlade främst om grundforskning, reds anmärkning) så kan de fånga upp det tidiga tänkandet och investera innan statliga organ ens börjat fundera på det. Det skapar en mycket större dynamik i fältet.

Bart de Strooper ser mycket optimistiskt på alzheimerforskningens framtid.

– Jag skulle säga att fältet exploderar just nu. Det har varit en stadig kunskapsutveckling, men nu börjar allt falla på plats och vi börjar få riktig insikt i hela sjukdomsförloppet. Jag tror att nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom är ganska nära. Flera nya behandlingar testas just nu, som gamma-sekretas-modulatorer, tau-antikroppar och antiinflammatoriska läkemedel. Det finns också nya blodprover som gör det lättare att följa sjukdomens utveckling. Forskningen går snabbt framåt, och många delar börjar falla på plats.

Hösten 2019 hölls en utdelningsceremoni i Stockholm för de forskare som fått del av testamentsgåvan. Se videon när forskarna presenterar sina projekt här:

Testamentet från 2019 visar med stor tydlighet vad en enda gåva kan leda till: konkreta forskningsframsteg, ny kunskap som delas över institutionsgränser och nya möjligheter för ett helt forskningsfält att ta nästa steg.