Hjärnfonden
Ge en gåva
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

Professor Lars Lannfelt, vars forskargrupp ligger bakom läkemedlet, i sitt laboratorium på Uppsala universitet

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Martin Stenmark

Lästid: 3 minuter

EU godkänner alzhemierläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab). Detta efter många turer i EU. Men än dröjer det innan läkemedlet når patienterna.

Bromsar sjukdomsprocessen

Hjärnfonden har i många år finansierat professor Lars Lannfelt vars forskning ligger till grund för Leqembi. Lekenemab, den verksamma substansen i Leqembi, är en monoklonal antikropp som bromsar ansamlingen av amyloida plack i hjärnan – en av de mekanismer som tros driva Alzheimers sjukdom.

Läkemedlet godkänns nu av EU-kommissionen.

– Leqembi är det första godkända läkemedlet i Europa med förmåga att faktiskt bromsa den underliggande sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Detta är en fantastisk och mycket efterlängtad nyhet, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Det dröjer dock innan läkemedlet finns tillgänglig för patienter. Man ska också vara medveten om att den aktuella behandlingen inte fungerar för alla, och att läkemedlet endast kommer att ges till en begränsad grupp av patienter med tidig alzheimer.

Skakig resa

Godkännandet av Leqembi har föregåtts av en skakig resa.

I juli förra året meddelade EU:s läkemedelsmyndighet EMA att de inte rekommenderade godkännande av Leqembi. Detta trots att läkemedlet är godkänt i USA, Japan och flera andra länder.

Beskedet skapade förtvivlan hos patienter och anhöriga och Bioarctic, företaget bakom medicinen, föll på börsen. Beslutet möttes också av en del kritik från läkare och forskare som såg det som ett hinder för innovation och patientvård.

Men efter flera turer i EU har nu EU-kommissionen klubbat igenom sitt godkännande.

– Det är en viktig milstolpe på vägen, säger Joakim Ramsberg.

Varför dröjer läkemedlet?

Sannolikt dröjer det minst ett år, eventuellt ännu längre, innan Leqembi kan börja användas i den svenska sjukvården.

Sveriges kommuner och regioners råd för nya terapier, NT-rådet, har kommit överens om att Leqembi ska introduceras i vården genom så kallat nationellt ordnat införande. Syftet med ett sådant införande är att användningen ska bli så värdeskapande och jämlik som möjligt över hela landet.

Ett inledande steg i denna process är att NT-rådet beställer en hälsoekonomisk bedömning från myndigheten TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). Denna används sedan som grund i förhandlingar om läkemedlets prissättning i Sverige. Därefter gör NT-rådet en sammanvägd bedömning och formulerar en rekommendation till regionerna om läkemedlets användning.

I väntan på den hälsoekonomiska bedömningen rekommenderar NT-rådet regionerna att avvakta med användning. Läs mer här.

Även om godkännandet av Leqembi varit mycket efterlängtat innebär det också utmaningar för vården, som kan ta tid att lösa:

  • Det behöver klargöras vilka patienter som ska prioriteras för behandlingen och hur länge behandlingen ska pågå.
  • Behandlingen kommer att kräva ökade resurser, inklusive PET- och MR-undersökningar, gentestning för ApoE4, samt administration av infusioner och klinisk uppföljning.
  • Patienterna måste också få tydlig information för att kunna väga behandlingens nytta mot potentiella nackdelar, som sjukhusbesök, uppföljningar och eventuella biverkningar.
  • Vetskapen om att det finns ett läkemedel som bör sättas in tidigt i sjukdomsförloppet kan leda till ökat intresse för att utredas för minnesstörning och orsaka köer.

De får läkemedlet

Alla med alzheimer kommer inte att kunna få läkemedlet.
– Läkemedlet är avsett för patienter som befinner sig i ett tidigt stadie av sjukdomen, säger Joakim Ramsberg.

I tillägg exkluderas patienter med två kopior av ApoE4-genen, eftersom dessa har en ökad risk för biverkningar som hjärnsvullnad och blödningar.

FAQ Leqembi:

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

”Nu kan vi börja skörda hjärnforskningens frukter”

Ordföranden i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar om två av de senaste Nobelprisen. De säger nämligen mycket om hur fort utvecklingen inom hjärnforskningen går.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta