"Vi vill bryta kopplingen mellan mat och ångest"

Anorexia nervosa är en av de farligaste pskiska sjukdomarna. Dödstalen är höga, och även bland dem som överlever lever många med svår matångest under lång tid. Trots decennier av forskning saknas idag behandlingsmetoder som hjälper alla.

– Det är klart att många har försökt. Och visst, det finns behandling som fungerar för vissa. Men långt ifrån alla blir friska. Det är fortfarande alldeles för många som dör, säger Olof Lagerlöf, läkare och biträdande universitetslektor vid Umeå universitet.

Han är en av flera forskare som fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning. I sitt laboratorium undersöker han ett nytt spår: hur ämnesomsättningen påverkar hjärnans nervkopplingar – och därmed också hur psykologiska faktorer samspelar med biologiska processer i anorexia.

– Vår hypotes är att det finns en slags “felkoppling” i hjärnan mellan de områden som reglerar ångest och de som reglerar ämnesomsättning. Och vi tror att den kopplingen kan vara avgörande för hur anorexia uppstår och varför sjukdomen är så svår att behandla.

Forskargruppen jobbar parallellt med två spår. I det ena används avancerade genetiska verktyg i studier på möss för att kartlägga exakt var felkopplingen uppstår och hur den kan påverkas. I det andra studeras samma hjärnkopplingar hos människor med hjälp av magnetkamerateknik.

– Målet är att förstå den här kopplingen så pass väl att vi på sikt kan påverka den – både genom psykologiska metoder och, längre fram, kanske även med läkemedel.

Det unika i Lagerlöfs forskning är det tvärvetenskapliga greppet – där psykologi, hjärnfunktion och ämnesomsättning ses som delar av ett och samma system.

– Idag bygger samtalsterapi vid anorexia nästan helt på psykologiska teorier. Men vi ser tydligt att kroppen också spelar en viktig roll. Vår forskning kan bidra till att förbättra terapimetoderna genom att grunda dem i hjärnans biologi, säger han.

På längre sikt är målet att utveckla helt nya behandlingsformer. Och det finns ett stort behov. I Sverige beräknas cirka 15 procent av alla kvinnor någon gång i livet drabbas av en ätstörning.

Pengarna till Lagerlöfs forskning kommer från Team Rynkeby Skolloppet – ett initiativ där barn och unga samlar in medel till forskning om barnhjärnan. Det är en koppling som han tycker är viktig.

– Ämnesomsättningen påverkar barns hjärnor väldigt mycket, både när det gäller deras risk att drabbas av psykisk ohälsa och hur de klarar skolan. Vår forskning kan ge nya insikter som hjälper barn tidigare – innan sjukdomen får fäste.

Just det tidiga ingripandet lyfter han som en av de viktigaste pusselbitarna i arbetet mot ätstörningar.

– När man väl är inne i sjukdomen är det väldigt svårt att vända. Därför är det viktigt att våga fråga hur någon mår, att reagera tidigt och visa omtanke.

Olof Lagerlöf vill också passa på att rikta ett tack till alla barn och ungdomar som deltagit i Skolloppet.

– Först och främst: ätstörningar är en hjärnsjukdom. Det är inte ditt fel om du mår dåligt kring mat eller kroppen. Prata med någon du litar på – en kompis, förälder eller vuxen i skolan.

Hans andra budskap handlar om balans:

– Fokusera inte så mycket på att vara hälsosam. Det är jättebra att röra på sig – men gör det för att du tycker det är kul, inte för att du måste. Att må bra handlar också om att läsa en bok, ha roligt med vänner, eller bara ta det lugnt.

Och slutligen – om du ser att någon annan mår dåligt:

– Var en bra kompis. Bjud in, fråga hur personen mår. Det kan göra större skillnad än man tror.