Aktuellt

Therese Lundgren är bara 20 år men en stor del av hennes liv har präglats av psykisk ohälsa. Redan som sjuåring kände hon sig deprimerad. Idag mår hon bättre, men vägen dit var lång.

Inuti en barnhjärna ska det finnas roliga funderingar, drömmar och tusen olika frågor – inte sjukdomar, skador och annat som gör livet svårt.

Hjärnans utveckling börjar redan under de första veckorna efter befruktningen och fortsätter sedan under hela livet. De olika hjärnregionerna mognar i olika takt. De delar som reglerar processer för basal överlevnad - hunger, andning och blodcirkulation - fungerar redan vid födelsen medan de delar som har betydelse för exempelvis vår kognitiva förmåga mognar först i 25-års åldern.

Ditt nyfödda barn försöker kommunicera med sin omgivning från sin allra första dag. Skriket är just nu ditt barns bästa kommunikationsmedel för att uttrycka sina behov. Hen kommer framför allt att skrika för att kommunicera när det är dags att äta, sova eller byta blöja.

I april 2017 fick Vilma, då sju år, en stroke. Stroke hos barn är ovanligt, och mer forskning behövs. Därför har familjen startat en insamling till forskning om stroke.

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort

Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen i Sverige. Tack vare testamentet på 70 miljoner kronor får Sveriges främsta hjärnforskare nya resurser i kampen mot Alzheimer. Klicka på pilen i bilden och se en film där de sex forskare som tilldelas medel för sin forskning presenterar sina projekt.

Här kan du läsa mer om två av de projekt som nu har tilldelats extra stöd tack vare att vi fått ett stort testamente. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.