Aktuellt

Vardagligen möter personer på autismspektrumet och deras anhöriga flera vanliga myter och fördomar om autism. Vi tog hjälp av våra följare på Instagram för att samla några exempel. Nedan går vi igenom åtta av dem.

Redan när Vendela var liten förstod mamma Caroline Kanestig att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Aspergers syndrom* säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram - oron för framtiden. Läs Carolines gripande berättelse här.

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism. (Aspergers syndrom är en diagnos som numera räknas in i Autismspektrumtillstånd (AST).)

Idag orsakar affektiva sjukdomar ett enormt lidande för patienter och deras anhöriga. De behandlingar som finns för depression, ångestsyndrom eller drogberoende är begränsade, ofta utan verkan för en stor del av patienterna. Daniela Calvigione, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om hur de här sjukdomarna är kopplade till hjärnans belöningssystem. Klicka på pilen och se en kort film där Daniela berättar om sin forskning.

Här är tips på sommarvärdar som i år talat om hjärnan, vetenskap eller hur det är vara anhörig till någon vars hjärna fungerar annorlunda.

Varje år får ca 25 000 personer i Sverige stroke.  Genom att göra förändringar i livsstilen kan du minska risken att drabbas. 

Professor och överläkare Eric Herlenius har fått ekonomiskt stöd till sin forskning vid Karolinska Institutet från Alexandra och Bertil Gyllings Stiftelse i tre år. Han berättar vad stiftelsens stöd betyder för hans forskning.

Bertil och Alexandra Gyllings Stiftelse är en av de privata aktörer som årligen stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Stiftelsens ordförande, Madeleine Gylling berättar om familjens stora intresse och engagemang för forskningen om hjärnan.

Forskare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus har analyserat blod- och hudprover från ett tyskt spädbarn med ALS-liknande symptom. De har hittat orsaken till barnets sjukdom, ett ofullständigt protein som inte kan ta bort fria syreradikaler.