Aktuellt

Det kan ta lång tid att få hjälp för den som lider av stress. Därför har Robert Persson Asplund och hans kollegor tagit fram ett internetbaserat program som gör stressbehandling mer lättillgänglig.

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som till exempel ADHD, ASD (autism) eller Aspergers syndrom. Brist på kunskap om NPF i skolan skapar negativa effekter i form av utanförskap, hemmasittande och elever som har svårt att koncentrera sig och sitta stilla. Nu lanseras Friends och Hjärnfondens omfattande satsning Hej Hyper, som genom bland annat en musikal ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.

Vår vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Tack vare gåvor driver vi svensk hjärnforskning framåt och ger fler möjligheten till ett långt liv. Här berättar vår generalsekreterare Anna Hemlin varför din gåva är så viktig.

Hjärnfondens utdelning av 7,8 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel ALS, Parkinsons sjukdom, beroende eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Har du, precis som många andra, fått se ohälsa i hjärnan på nära håll? Sällan blir det så tydligt som i juletider och för dem som lever i skuggan av hjärnans sjukdomar kan det vara en påfrestande tid. Mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom som Alzheimer, depression eller stroke. Ge en julgåva som värmer i många år och gör skillnad för både sjukdomsdrabbade och deras anhöriga. Se vår film om några av de vars liv drastiskt ändrats av en sjukdom i hjärnan.

Någonstans visste jag, jag kände det på mig. Mamma hade inte varit sig själv de senaste åren. Var hon som nybliven pensionär deprimerad? Efter flera månader av övertalning gick mamma till slut med på att gå till läkaren. På minnestestet fick hon inte ens hälften rätt.

Ewas man hade fått svåra arbetsuppgifter och hon trodde att han var deprimerad för att han inte klarade av dem. Efter ett besök på minneskliniken stod det klart att han hade Alzheimer. Beskedet kom som en chock. Läs Ewa Larssons berättelse om hur sjukdomen förändrat deras liv.

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av  av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Vi har inte råd att vänta på bättre stöd till hjärnforskningen – därför behövs din gåva nu! När allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom kommer lidandet att öka och vårdkostnaderna skena. Professor Agneta Nordberg är övertygad om att vi kommer att hitta ett botemedel, men då måste hjärnforskningen få bättre resurser.