Aktuellt

ALS (Amyotrofisk lateral skleros) är en obotlig hjärnsjukdom som drabbar de nervceller i ryggmärgen, hjärnstammen och hjärnbarken som styr skelettmusklernas rörelser. Peter Andersen, en av världens främsta ALS-forskare och professor vid Umeå universitet, forskar om vad som orsakar ALS och söker efter nya behandlingar som kan bromsa sjukdomen. Han är optimistisk över flera nya läkemedel som under de närmaste åren kommer att testas på ALS-patienter.

I Kolsva skolområde, nordväst om Köping, är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Bred kompetens, stort fokus på elevhälsan och lärarnas förhållningssätt har varit avgörande i det framgångsrika arbetet.

Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke. Det är den största orsaken till invaliditet och kostar det svenska samhället många miljarder varje år. Behovet av en behandling som förbättrar återkomsten av kroppens funktioner efter en stroke är stort. Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi vid Göteborgs universitet, har fått Hjärnfondens forskningsbidrag 2018 för att ta fram en ny behandling för stroke. Resultatet väntas vara en snabbare och bättre återhämtning för patienten.

Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Ungefär 15-20 procent av de som dricker alkohol blir beroende. Varför vissa personer är mer sårbara och lättare än andra utvecklar ett beroende är fokus för Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden 2018.

Den antikropp mot Alzheimers sjukdom som Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, utvecklat i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en klinisk studie på 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Resultaten visade på minskad klinisk försämring och minskad amyloid-beta inlagring i hjärnan meddelade Bioarctic i ett pressmeddelande den 6 juli.

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig neurologisk sjukdom som ger en kombination av neurologiska, kognitiva och psykiatriska symtom. Idag finns inget sätt att bota den dödliga sjukdomen. Åsa Petersén, professor vid Lunds universitet har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att studera vad som ligger bakom de psykiatriska symtomen.

Möss som saknar en viss mottagarstruktur på celler i hjärnan beter sig som att de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående.

En ny antikropp som kommer ge en mer noggrann Alzheimerdiagnos och som bättre kan mäta effekten av läkemedel. Om det forskar Stina Syvänen, en av Sveriges mest lovande Alzheimerforskare. I år är hon en av de som fått stöd till sin forskning från Hjärnfonden.