Aktuellt

Vid Parkinsons sjukdom dör de nervceller som producerar dopamin i hjärnan. Bristen på dopamin i striatum, den del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser, gör att rörelseförmågan rubbas hos Parkinsonpatienter. Nervcellerna i striatum förändras också vid sjukdomen och det är fokus för Angela Cenci Nilssons forskning. Hon är professor vid Lunds universitet och fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig neurologisk sjukdom som ger en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom. Idag finns inget sätt att bota den dödliga sjukdomen. Edvard Smith, professor vid Karolinska Institutet fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden för sin forskning om en ny typ av läkemedel mot sjukdomen.

Nils Simonson är hjärnkirurgen som efter 35 år lagt skalpellen på hyllan och sadlat om till föreläsare. På Hjärnans Dag talade han om den formbara hjärnan och hur våra tankar förändrar anatomin i hjärnan. Klicka på pilen så kan du se hans föreläsning.

Thomas Brännström, professor vid Umeå universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Hans forskning handlar om orsakerna till den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS. Syftet med studierna är att på sikt hitta nya sätt att behandla sjukdomen.

Bättre strokebehandling och högre utbildning är två huvudfaktorer till att demensförekomsten minskar hos de allra äldsta. Det visar forskare från Göteborg i en ny rapport.

Fetma är ett stort folkhälsoproblem och antalet drabbade ökar över hela världen. Enligt WHO lider 39 procent av vuxna av övervikt eller fetma. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier och behandlingar som kan hjälpa människor att kontrollera sitt kaloriintag. En av de som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden i år är Suzanne Dickson, professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter och hur det är kopplat till hjärnans belöningssystem.

Yngre personer med Alzheimers sjukdom får diagnos över ett år senare än äldre. Det visar resultat från en unik långtidsstudie som har följt sjukdomsförloppet för yngre Alzheimerpatienter. Studien är gjord inom verksamhetsområde Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Många gillar att sjunga, spela och lyssna på musik. Men vad är det egentligen som händer i hjärnan när vi lyssnar till musik eller musicerar? Vilka mekanismer i hjärnan gör det möjligt att bli musiker? Fredrik Ullén är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. På Hjärnans Dag föreläste han om den musicerande hjärnan, tryck på pilen så kan du se hans föreläsning.

Orolig att du inte skall ha något att göra under sommaren? Här har vi samlat lite tips på spännande böcker, radioprogram, poddar och TV program om hjärnan. Läs, lyssna och titta! Tipsa dina vänner och passa på att ge en gåva till hjärnforskningen. Vi önskar alla en skön sommar! Sommarpratare Den 10 juli – Dagny […]