Aktuellt

Hugo är nio år och har haft epilepsi sedan han var 2,5 år. Hans epilepsi är läkemedelsresistent vilket innebär att han med dagens mediciner inte kommer att bli anfallsfri. Förutom epilepsi har Hugo också en grav utvecklingsstörning och har en mental ålder som en ettåring. Han behöver övervakning dygnet runt och till hjälp har familjen en personlig assistent även nattetid. Familjens hund är en signalerande epilepsihund och ska larma när Hugo får ett anfall. Hugos pappa Fredrik Sjögren arbetade tidigare på Hjärnfonden och här berättar han själv hur livet är med Hugo.

Oscarsteatern var fullsatt på Hjärnans Dag den 6 april i Stockholm. Vi bjöds på ett fullspäckat program med inspirerande och spännande föreläsningar av några av landets främsta hjärnforskare. Konferencier för dagen var Suzanne Axell.

Den 13 februari är det internationella epilepsidagen som uppmärksammans över hela världen. I Sverige finns ca 60 000 personer som ha epilepsi. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan. Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder. Den vanligaste behandlingen vid epilepsi är medicinering med anti-epileptika. Behandlingen ges för att minska risken för nya anfall.

Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) innebär att hjärnan fungerar annorlunda – vilket leder till olika kognitiva svårigheter. I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språk­störning, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.

Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.

I Sverige får 2 000 personer varje år en hjärntumör. Orsaken till hjärntumör är inte känd och människor i alla åldrar drabbas. Den 4 februari är det Världscancerdagen och Hjärnfonden stödjer forskning om hjärntumörer.

Lennart Nilsson, den världsberömda fotografen, avled i helgen. Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. En av hans allra sista konstnärliga fotouppdrag var för Hjärnfonden.

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.

Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.