Aktuellt

Många personer med Alzheimers sjukdom har också andra problem som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller depression. Hjärnfondens stipendiat 2016, Carina Wattmo vid Lunds universitet, vill undersöka hur förloppet av Alzheimers sjukdom skulle kunna förutsägas hos de här patienterna.

Att stressa kroppen för mycket kan göra att vi åldras fortare och utvecklar mentala sjukdomar som depression och drogmissbruk. Daniel Nätt, en av Hjärnfondens stipendiater 2016, undersöker hur stress faktiskt kan leda till att vårt DNA ändras och vi blir sjuka.

… mer än var tredje svensk kommer att drabbas av en hjärnsjukdom.   … 20 000 personer har diagnosen Parkinsons sjukdom.   … cirka 60 000 personer är drabbade av epilepsi.   … minst 1 miljon människor är drabbade av migrän.   … ungefär 70 000 människor i Sverige får förvärvade skador i hjärnan varje […]

Nu är det klart vilka som får Hjärnfondens post-doc stipendium 2016. 20 stipendiater får 280 000 kronor var vilket ger möjlighet att på heltid forska inom neuroområdet.

Intresset för hjärnan har ökat lavinartat de senaste året och allt mer information i form av böcker, poddar, appar med mera når en intresserad allmänhet.

I ett forskningsprojekt finansierat av Hjärnfonden har forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet identifierat en genetisk variant som är kopplad till psykotiska symtom och kognitiva svårigheter hos personer med bipolär sjukdom. I studien, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry , har forskarna hittat en möjlig mekanism för hur genvarianten påverkar nivåerna av specifika proteiner i ryggvätskan och ger kliniska symtom.

Hjärnfonden har tillsammans med byrån Volontaire vunnit det prestigefulla priset 75-wattaren för kampanjen #felhand.

Varje år delar livsmedelskoncernen Kavli ut pengar från sin fond till välgörande ändamål. I år får Hjärnfonden 400 000 kronor, pengar som kommer att bidra till livsviktig hjärnforskning.

En grupp av "stoppceller" i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet ledd av Ole Kiehn som fick Hjärnfondens forskningsanslag 2014. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse. I studien identifierar forskarna därmed en tidigare okänd nedåtgående signalväg som behövs för att styra den episodiska karaktären hos rörelsebeteendet.