Alzheimers sjukdom idag
Idag lider 160 000 svenskar av någon form av demenssjukdom vilket kostar samhället 63 miljarder kronor på år. Det måste vi göra något åt.
Demens är en av våra största folksjukdomar och en av de sjukdomar som tar flest liv. Idag lider 160 000 svenskar av någon demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står för 60 till 70 procent av alla fall. Och antalet ökar stadigt – 25 000 personer insjuknar varje år i takt med att befolkningen blir allt äldre. Om 50 år spås antalet Alzheimerpatienter ha ökat med 70 procent.
Sjukdomen gör att vissa nervceller i hjärnan dör, vilket leder till att man blir glömsk, får svårt att känna igen sina nära och kära och att orientera sig i tid och rum. Sjukdomen är kronisk och ger en förkortad livslängd. Det saknas idag effektiva behandlingar som kan motverka eller bota Alzheimer.
Förutom det stora lidande som demenssjukdomarna för med sig innebär det även stora kostnader för samhället. Den totala kostnaden för demenssjukdomar uppgår till 63 miljarder kronor per år. Det är en kostnadsökning med över 25% sedan 2005.
Riskfaktorer och prevention
Alzheimers sjukdom är starkt relaterat till ålder. Risken att insjukna ökar kraftigt ju äldre man blir. Det finns genetiska faktorer som påverkar risken att få Alzheimers sjukdom. Ärftligheten beror på hur många i släkten som drabbats och vid vilken ålder. De finns också former som är helt och hållet ärftliga, men av dessa är det bara en ytterst liten andel där man kan påvisa vilken genförändring som orsakat sjukdomen. Senare forskning har också sett att vaskulära, livsstilsrelaterade och psykosociala riskfaktorer har ett samband med Alzheimers sjukdom. Kombinationen av genetisk uppsättning och miljöfaktorer som till exempel högt blodtryck har inverkan på risken att insjukna.
Det finns saker vi kan göra själva för att minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Och det är bra och starta tidigt i livet, helst redan i medelåldern med en hälsosam livsstil. Skyddande faktorer är:
- Begränsa din alkoholkonsumtion
- Avstå från rökning
- Se till att äta balanserat och välkomponerat
- Regelbunden fysisk aktivitet, motionera och håll vikten så att du undviker högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker
- Utmana hjärnan och var mentalt och socialt aktiv
- Högre utbildning
Studier visar också att långvarig stress i medelåldern med inslag av hopplöshet där känslan av att livet inte leder någon vart sätter igång processer i hjärnan som på sikt kan få negativa effekter på vår kognitiva förmåga.
Symtom
Första tecknen i en demenssjukdom kännetecknas av diffusa förändringar som utvecklas smygande, kanske under loppet av ett par år eller mer. Minnesstörningar är ett av debutsymtomen. Det som ligger närmast i tiden är svårast att komma ihåg när närminnet försämras, det som även kallas episodiskt minne. Det kan t.e.x vara vad som stod i tidningen samma morgon, vad man skulle handla när man går till affären eller möten man kommit överens om.
Efter en tid uppstår andra tecken på kognitiv intellektuell svikt. Det blir svårt att orientera sig, lokalsinnet försämras och det kan t. o. m bli svårt att hitta till sitt eget badrum. Passivitet när den exekutiva förmågan blir nedsatt är ett annat symtom liksom språket. Den drabbade kan få svårt att hitta rätt ord på begrepp och saker. Ångest och depression finns också med i symtombilden när man känner att man börjar tappa kontrollen.
Diagnos
När man utreder om en person har en demenssjukdom handlar det bland annat om att utesluta andra orsaker till personens symtom, som t.e.x brist på någonting eller felaktig medicinering. Läkaren ställer en klinisk diagnos, vilket innebär att man gör en sammanvägd bedömning av en rad olika undersökningar och provtagningar.
För att undersöka om en person har någon demenssjukdom går man igenom sjukdomshistorien, intervjuar anhöriga och bedömer personers fysiska och psykiska tillstånd samt funktions- och aktivitetsförmåga, vilket bland annat innebär att man undersöker hjärta, lungor och blodtryck. Man går även igenom de neurologiska funktionerna. Vidare gör man kognitiva test, blodprov och hjärnavbildning med datortomografi (skiktröntgen). Detta kallas för en basal demensutredning.
Om symtomen är svårbedömda gör man en så kallad utvidgad demensutredning med neuropsykologisk utredning, magnetkameraundersökning och ryggmärgsvätskeprov.
Genom mätningar av ämnerna amyloid-beta och tau i ryggmärgsvätskan kan man idag diagnosticera sjukdomen tidigt. Forskarna hyser stor optimism om att inom en snar framtid kunna stoppa sjukdomsförloppet genom att ingripa i sjukdomsprocessen med nya läkemedel.
Behandling
Alzheimers sjukdom går i dag inte att bota. Det går dock att lindra symtomen med mediciner som förstärker signalsystem som skadats i hjärnan. Medicineringen kan förbättra koncentrationsförmågan, minnet och språket under en begränsad tid. För Alzheimers sjukdom finns idag två typer av behandlingsmetoder. Behandling med kolinesterashämmare, för mild till måttlig sjukdom, och behandling med memantin, för måttlig till svår sjukdom. Kolinesterashämmare förstärker ett viktigt signalsystem som skadats i hjärnan. Medicinen kan förbättra koncentrationsförmågan, minnet och språket. Memantin hjälper tvärt om genom att dämpa signalsystem som är överstimulerade.
Forskning
De senaste 20 årens forskning har medfört att vi idag bättre förstår orsakerna till Alzheimers sjukdom. Men vi har ännu inte hela bilden klar för oss hur sjukdomen uppkommer. Forskningen har på senare år handlat mycket om att kartlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar. Studier visar att beta-amyloid finns i förhöjda nivåer i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. I en Alzheimersjuk hjärna bildas små klumpar vid nervtrådarna. De kallas senila plack och innehåller ämnet beta-amyloid. I det andra proteinet tau finns ett trådliknande trassel, tangles som bildas inne i cellen. En förändring av tauproteinfunktionen har man också sett har betydelse för nervcellernas död.
Det finns idag ett par konkreta forskningsfynd som gör att vi ligger nära en utveckling och det sker flera forskningsprojekt där man odlat antikroppar som ska få sjukdomen att stanna upp genom att stoppa utvecklingen av de skadliga protein som bryter ned hjärncellerna. Om de skulle visa positivt resultat kommer vi troligtvis att få de testade läkemedlen registrerade inom en treårsperiod.
