Vad är migrän?

Migrän

Migrän är en form av kraftig pulserande huvudvärk som kommer i attacker och kan vara med eller utan det man kallar aura. Aura är ett förstadium till huvudvärken och kan ge symtom med påverkan på syn, känsel, hörsel och tal.³ Migränanfallen är även ofta förenade med illamående och kräkningar.¹ Migrän är kronisk och går inte över, men det finns behandling som lindrar besvären.³ Huvudvärken klassas som en neurologisk sjukdom¹ och är den näst vanligaste formen av huvudvärk efter spänningshuvudvärk.²

Cirka 15 procent av den vuxna befolkningen har migrän och av dem är 65 procent kvinnor.  Migrän debuterar framför allt under tonåren. Debut efter 50 års ålder är mycket sällsynt. Migränfrekvensen är oftast högst i medelåldern och minskar sedan. ¹

Orsaken till att man får migrän är inte helt klarlagd, men det är till stor del en ärftlig sjukdom. För ett barn vars båda föräldrar har migrän är risken att själv utveckla sjukdomen cirka 70 procent och cirka 45 procent om en av föräldrarna har migrän.¹

Migrän kan utlösas av stress, sömnbrist, fasta och hormonförändringar hos kvinnor men även vissa livsmedel kan trigga i gång ett migränanfall.   Vid ett migränanfall pågår ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga. Migrän är ofarligt och det finns effektiva läkemedel som i de flesta fall kan bryta huvudvärken. I vissa fall kan även förebyggande läkemedel ges. Dock finns det en viss ökad risk för migränrelaterad stroke hos unga kvinnor med migrän med aura särskilt om de röker och använder p-piller³.

Symtom vid migrän

Migrän kännetecknas av en kraftig pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Huvudvärken är förenad med illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och lukter och ger i vissa fall även halvsidig domning i armar och ben. Fysisk aktivitet kan förvärra huvudvärken.  Det finns flera typer av migrän; här redogör vi för två typer.

• Migrän med aura har ett förstadium som ofta består av synpåverkan med flimmer. Många får känselrubbningar som endast drabbar den ena kroppshalvan. Man kan också få talsvårigheter eller hörselstörningar innan huvudvärken kommer. Aurasymtom inleder vanligtvis migränattacken och varar från fem minuter till en timme och följs oftast av huvudvärk.³
• Migrän utan aura har inget markerat förstadium. Innan migränen utlöses kan man drabbas av humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker. Ett migränanfall utan aura kan vara mellan en halv timme och tre dygn. Efter attacken är det inte ovanligt att man känner sig utmattad och kraftlös.³

Migrän – så ställs diagnos

Det finns många typer av huvudvärk. För att veta om huvudvärken är migrän behövs en bedömning av läkare. Att få rätt diagnos är viktigt för att man ska få rätt behandling. Migrän kan exempelvis förväxlas med spänningshuvudvärk. Det är vanligt att få båda typerna av huvudvärk, men de behöver skiljas åt då de behandlas på olika sätt. ²

Diagnos ställs med hjälp av svar på frågor från läkaren. De handlar bland annat om hur ofta man har migrän, var den sitter i huvudet, hur kraftig den är, när den kommer, vilka fler symtom den för med sig osv. Det är därför bra att anteckna hur symtomen beter sig i en huvudvärkskalender eller att göra andra anteckningar.²

Diagnosen ställs utifrån svaren på frågorna och eventuellt undersökning med datortomografi eller magnetkamera tillsammans med diagnoskriterier. För att man ska få diagnosen migrän utan aura krävs att man haft minst fem migränanfall med typiska symtom. För migrän med aura räcker det dock med två anfall för att diagnosen ska kunna ställas. ³

Behandling av migrän

Migrän går inte att bota. Man kan dock göra mycket själv för att minska antalet attacker. Genom att komma underfund med vad som framkallar attackerna kan man försöka undvika dessa faktorer. Det finns effektiv behandling mot nästan all migrän, både mediciner som hjälper när attacken kommer och de som förebygger migrän samt annan typ av behandling².

Läkemedel mot migrän

Vid lindrigare attacker kan receptfria läkemedel hjälpa men är huvudvärken svår, kan man behöva receptbelagda läkemedel. Det finn flera typer av receptbelagda mediciner mot migrän exempelvis hjälper några vid anfall medans andra minskar risken för att få anfall.³

Andra typer av behandling

Ibland räcker det inte med läkemedelsbehandling, då finns andra typer av behandlingar som konditionsträning, fysioterapi (sjukgymnastik), kognitiv beteendeterapi (KBT), transkutan nervstimulering (TENS) och akupunktur.³

Det här kan man göra själv

Det finns även saker man själv kan göra för att minska besvären vid migränanfall.
Ibland kan sömn räcka för att behandla ett migrän anfall. Det är bra att försöka vila så snart anfallet börjat och att ha det mörkt och tyst omkring sig.¹

Migrän kan förebyggas

Man kan ofta minska risken för att få migränanfall genom att ändra några av sina levnadsvanor.³

Några exempel är:³

• att undvika stress
• att motionera regelbundet på lagom nivå. Undvika mycket intensiv träning, eftersom det kan utlösa ett migränanfall
• att försöka få ordentligt med sömn och dessutom ha regelbundna sömnvanor
• att äta regelbundet
• att om man äter p-piller och har migrän, diskutera med sin läkare om man eventuellt ska sluta med p-piller eller byta sort.

En del blir hjälpta av att undvika vissa livsmedel som kan trigga i gång ett anfall, exempelvis rödvin, choklad och vissa dessertostar.³ Genom att skriva i en huvudvärksdagbok kan det bli lättare att se samband mellan sin livsstil och migränanfall. Det kan göra det lättar att se vad som vekar utlösa eller triggar migrän och som man kan undvika. ³

Forskning om migrän

Intresset om vad som egentligen händer i kroppen vid ett migränanfall är stort. Dessutom pågår stora genetiska studier, s.k. genome-wide association studies (GWAS), där man screenar ett stort antal genetiska markörer över hela genomet i migränregister från olika delar av världen. Genom dessa screeningar kan man identifiera nya genetiska riskfaktorer för migrän. Tidigare har man enbart identifierat mutationer som ärvs med sjukdomen i monogena former av migrän (då bara en enda gen orsakar sjukdomen), men de senaste GWAS rapporterna hittar genetiska varianter som är associerade med sporadisk migrän både med och utan aura i flera delar av världen. Man har kunnat observera effekter på genuttryck för några av dessa genetiska varianter som ligger nära/i gener, men det finns mycket arbete kvar att göra.¹

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk)

Klusterhuvudvärk är exempel på en av de svårare typerna av huvudvärk. Sjukdomen yttrar sig genom attacker av mycket svår huvudvärk som är återkommande under perioder från en vecka upp till några månader. Klusterhuvudvärk drabbar 0.5-1 på 1000 individer och i Sverige räknar man med att det finns runt 5 000 – 10 000 individer som har sjukdomen.

När man har klusterhuvudvärk kommer huvudvärken i regelbundna attacker flera gånger per dygn, oftast nattetid, hos en majoritet av patienterna. Attackerna pågår mellan 15 minuter och 3 timmar.  Hortons huvudvärk börjar vanligtvis när du är mellan 20 och 40 år och brukar gå över i 65-årsåldern. Det tar ofta lång tid att få rätt diagnos, ofta upp till ett år, och speciellt svårt är det för kvinnor eftersom sjukdomen främst är förknippad med män.⁴

Visste du att

•  cirka 15 procent av den vuxna svenska befolkningen har migrän? ²
•  migrän är den näst vanligaste typen av huvudvärk? ³
• migrän är vanligare bland kvinnor? ¹
• migrän är ofarligt?¹
• risken att utveckla migrän är 70 procent om båda föräldrarna har sjukdomen? ²

Referenser:

1. Internetmedicin
2. 1177/Migrän
3. Viss.nu
4. Internetmedicin

Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2022-12-28