Barn och skärmtid

I ljuset av den ökande digitala medieanvändningen och dess potentiella hälsoeffekter har Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, tagit fram en omfattande kunskapssammanställning om digitala medier och barns och ungas hälsa samt rekommendationer kring denna användning.

Hjärnfonden stödjer Folkhälsomyndighetens rekommendationer som presenteras i rapporten Rekommendationer för barns, ungas och föräldrars digitala medieanvändning. Trots att forskningen är komplex och många familjer möter utmaningar är det är klokt att försöka följa Folkhälsomyndighetens råd om skärmtid.

Enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning visar de tydligaste forskningsresultaten att mycket skärmtid, liksom skärmanvändning före sänggåendet och under natten, leda till sämre och kortare sömn (gäller alla åldrar, 0–18 år)

Mycket skärmtid kan i viss mån även leda till depressiva symtom, delvis genom sämre sömn. Kunskapssammanställningen framhåller även att barn och unga med sömnbesvär och psykiska besvär kan vara mer benägna att använda digitala medier. Med det sagt kan sambandet alltså gå i båda riktningarna. Ett annat tydligt resultat som framhålls i Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning är att hög användning av sociala medier kan leda till ett ökat missnöje med den egna kroppen (för åldrarna 10–18 år).

Ett sunt skärmanvändande handlar inte bara om tiden framför skärmen, utan även på innehållet som konsumeras. Innehållet spelar en avgörande roll i hur skärmanvändning påverkar barn och unga. Kvalitativt, åldersanpassat och pedagogiskt innehåll kan ha positiva effekter.

I Folkhälsomyndighetens rapport räknas till exempel inte följande som skärmanvändning: skolarbete, läxor, hjälpmedel till barn och unga med funktionsnedsättning, digitala verktyg till olika samhällstjänster, att lyssna på musik, radio, poddar, eller att läsa e-böcker. Skärmen bidrar självklart också till kommunikation, nöje, rekreation och informationsinhämtning.

Parallellt med rekommendationerna för barn och föräldrar, publicerade Folkhälsomyndigheten också en rapport riktad till techbolagen. Denna rapport belyser techbolagens ansvar i att utforma digitala plattformar på ett sätt som minimerar negativa hälsoeffekter och främjar en hälsosam användning.

• Skärmar ska inte används innan läggdags och mobiler, surfplatta och liknande ska lämnas utanför sovrummet under natten.
• Se till att digitala medier inte tränger undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete.
• Barn mellan 0–2 år ska inte titta på skärm alls.
• Små barn 2–5 år använder skärm max
• Barn 6–12 år använder skärm max 1–2 timmar.
• Barn 13–18 år använder skärm max 2–3 timmar.
• Följ åldersgränser för till exempel sociala medier och spel.
• Styr aktivt vilket innehåll dina barn tar del av, och samtala om vad barnen gör på digitala medier samt kom överens om regler för skärmtid.
• Tänk på att dina egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet, och barns skärmvanor.

Här kan du läsa hela rapporten, Rekommendationer för barns, ungas och föräldrars digitala medieanvändning.

Här kan du få tips och råd om en balanserad användning av digitala medier för barn, Vägledning till balanserad användning av digitala medier.

Barn och unga med NPF, såsom ADHD och autism, har en ökad risk för problematisk användning av digitala medier, inklusive dataspelsberoende och överdriven skärmanvändning. Forskning visar att barn upp till 12 år med mycket skärmtid ofta uppvisar fler symtom på ADHD, och att digitala medier kan förstärka dessa symtom över tid.

Barn med NPF kan vara mer engagerade i digitala medier, vilket gör dem benägna att fastna i överdriven användning. Detta kan delvis bero på nedsatt impulskontroll och ett känsligare belöningssystem.

Men det är också av vikt att förstå hur känsloreglering och koncentrationssvårigheter hos barn med NPF kan påverka deras relation till digitala medier. Som exempel lyfts att det för många barn med NPF som upplever svårigheter i skolan kan det kännas extra viktigt att få känna sig kompetent inom ett annat område såsom dataspel.

Samtidigt finns lyfts också positiva aspekter: Digital interaktion kan kännas tryggare för barn med NPF på grund av den tydliga strukturen i dataspel och digitala plattformar. Dessutom kan barn med intellektuell funktionsnedsättning potentiellt utveckla sina sociala och motoriska färdigheter genom vissa digitala spel och appar.

Folkhälsomyndighetens presenterar att även positiva effekter för hälsa och välmående hos barn och unga med NPF har lyfts i deras dialoger med barn och deras anhöriga. Bland annat lyfts digitala hjälpmedel av olika slag och föräldrar har även lyft att deras barn på så sätt fått möjlighet att vara bra på något, ha vänner och känna att de ingår i ett sammanhang.

Sammanfattningsvis är det viktigt att anpassa rekommendationerna för skärmanvändning för barn med NPF, med hänsyn till deras unika behov och omständigheter, för att stödja deras utveckling och välmående. Samtidigt är digitala medier en relativt ny företeelse och mer forskning behövs.