Vad är ADHD/ADD (vuxna)

Hos vuxna yttrar sig ADHD/ADD med samma kärnsymtom som hos barn, det vill säga svårigheter med uppmärksamheten med eller utan samtidig överaktivitet och impulsivitet.³

ADHD kan delas in i tre olika former:

• Kombinerad form av ADHD – man har stora uppmärksamhetsproblem och är mycket överaktiv och impulsiv. Denna kombinerade form av ADHD är vanligast.
• Huvudsakligen ouppmärksamform av ADHD – man har stora uppmärksamhetsproblem men inga eller få symtom på överaktivitet och impulsivitet. Denna form brukar i dagligt tal kallas ADD.
• Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form av ADHD – man är mycket överaktiv och impulsiv men har inga eller få symtom på uppmärksamhetsproblem. Denna form är vanligast hos yngre förskolebarn. ²

Sammanfattningsvis kan man säga att man vid ADHD har svårighet med uppmärksamhet och koncentration, överaktivitet och impulsivitet men att man vid ADD enbart har problem med uppmärksamhet och koncentration.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) ¹ vilket innebär att man har en annorlunda utveckling av hjärnan och en annorlunda funktion och struktur av det centrala nervsystemet. Det gör att man också har ett annorlunda sätt att bearbeta information och sätt att tänka och uppleva.⁴ Aktiviteten i de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll är lägre vid ADHD. Dessa är funktioner använder vi för att styra, samordna och planera våra handlingar. ²

ADHD är ingen sjukdom och har inget med intelligens att göra.¹ Enligt forskning finns biologiska orsaker till ADHD och att det till stor del är ärftligt. ²

ADHD förekommer ofta tillsammans med andra utvecklingsrelaterade eller psykiatriska tillstånd⁵ eller svårigheter. Det är vanligt att ha dyslexi eller andra inlärningssvårigheter, diagnos inom autism spektrumet, språk- och talstörningar, trotssyndrom eller tics som till exempel Tourettes syndrom. ¹ Andra diagnoser som är vanliga tillsammans med ADHD är borderline, depression och social fobi.⁶

Tidigare trodde man att ADHD skulle växa bort med åren, vilket har visat sig vara fel.⁷ ADHD finns hos omkring 2–3 procent av den vuxna befolkningen.⁸ Men kunskapsbristen är fortfarande stor på många håll. ⁶  Utifrån de siffror man känner till idag är knappt hälften av vuxna svenskar med ADHD utredda, diagnostiserade och behandlade. ⁸

Att ha ADHD innebär att man fungerar på ett annorlunda sätt som skiljer sig ifrån vad som oftast förväntas i samhället.¹ Det kan vara en tillgång att ha ADHD i vissa sammanhang, men det är en funktionsnedsättning som kan medföra svårigheter att klara många av vardagens krav. ²

Personer som diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder beskriver ofta livslånga upplevelser av problem med sänkt funktionsnivå i vardagen, sociala misslyckanden låg självkänsla och andra psykiska sjukdomar. När ADHD är odiagnostiserad och inte behandlas leder den ofta till både personligt lidande och svårigheter i privatlivet och med yrkeslivet. ⁸

Det är viktigt att veta att det finns hjälp att få för ADHD/ADD även för vuxna, läs mer nedan om diagnos och behandling.

ADHD symtom

ADHD hos vuxna kan se väldigt olika ut. Faktorer som personlighet och livssituation kan påverka funktionsnedsättningen, hur den uttrycks och vad den får för konsekvenser hos den enskilda personen. Svårigheterna kan ha förändrats sedan barndomen och det är vanligt att man har hittat nya strategier för att hantera olika situationer. ²

Att leva med ADHD kan innebära att man:

• har svårigheter med uppmärksamhet och koncentration
  Det kan exempelvis vara svårt att hålla fokus när man tittar på film, läser en bok eller följer en instruktion. Man blir lätt störd och har svårt att koncentrera sig. Det kan även vara svårt att komma ihåg saker, att komma i tid och att bli färdig med uppgifter i tid. Det blir ofta stavfel när man skriver och man har en tendens att undvika jobbiga och tråkiga saker. ¹ När man har ADHD har man också ofta svårt att vara flexibel, dvs att klara av en förändring som inträffar när något inte blir som man har tänkt.⁹
• är överaktiv
  Det är vanligt att känna att man har många tankar och idéer på samma gång i huvudet. Man kan även känna sig väldigt stressad, rastlös och otålig och ha svårt att sitta still, ibland så pass att man stör andra.¹
• är impulsiv
  Det är också vanligt att vara impulsiv. Några exempel är att man har svårt att vänta och att till exempel stå i en kö, att man avbryter när andra pratar och svarar på frågor innan de ställts färdigt. Det kan också vara svårt att styra sitt humör och man kan bli väldigt arg och få utbrott. ¹

Symtomen ser annorlunda ut hos vuxna än hos barn. Hyperaktiviteten tonas ner och symtomen blir mer subtila. Man kanske har en inre rastlöshet och en ökad stresskänslighet i stället. ⁶

Problemen vid ADHD är i grunden lika hos män och kvinnor med lika stora funktionsnedsättningar. Men det är flest pojkar som får diagnosen i barndomen medan flickorna får sin diagnos senare. Att flickor/kvinnor får sin diagnos senare kan bero på att kvinnors bekymmer tar sig andra uttryck som är svårare att känna igen. En annan förklaring kan vara att kvinnor döljer sina svårigheter och i högre utsträckning anstränger sig för att klara av omgivningens krav. ²

ADD symtom

ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten och impulsiviteten.

Att ha ADD innebär att man kan ha svårt att koncentrera sig och att håll fokus. Det kan därmed vara svårt med långa arbetsuppgifter och att få dem slutförda. Det kan våra svårt att följa instruktioner och att fokusera på detaljer.¹⁰ Man kan också ha svårt att komma i gång med aktiviteter⁵ och det kan även vara svårt att komma ihåg saker, att komma i tid och att bli färdig med uppgifter i tid.¹ Att hålla ordning och att hålla reda på sina saker är också exempel på sådant som kan vara svårt vid ADD. Det kan verka som om man inte lyssnar när folk pratar med en och man kan göra ogenomtänkta handlingar och begå misstag.¹⁰

Många av dem som haft ADHD som barn övergår i vuxen ålder till att enbart ha ADD med enbart nedsatt koncentrations- och planeringsförmåga.¹¹

Det är vanligt att det dröjer längre innan man får en utredning och diagnos vid ADD än vid ADHD, eftersom svårigheterna vid ADD är mindre synliga för omgivningen än de är vid ADHD.¹⁰

ADD är vanligare hos flickor än hos pojkar. ¹⁰

ADHD/ADD diagnos

Eftersom ADHD är ärftligt upptäcker många föräldrar sina egna utmaningar och svårigheter i samband med att deras barn får en diagnos. ²

För att ställa diagnos hos en vuxen person görs en utredning på psykiatrisk mottagning. ¹ (Remiss via husläkare) ². Det kan vara motiverat att göra en utredning om man har svåra koncentrationssvårigheter och stora problem med att få vardagen att fungera. ²

Utredningen görs främst av läkare och psykolog, men kompletterande bedömningar kan även göras av specialpedagog, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator eller logoped.¹² Utredningen görs genom intervjuer (både av den drabbade och av andra personer i den nära vardagen), kartläggning av den drabbade personens vardag, psykologisk utredning, en medicinsk undersökning samt en samlad bedömning. Man skriver sedan ett skriftligt utlåtande och återkopplar resultatet till personen som har utretts och dennes närstående. ^{1, 2, 12}

Diagnoskriterierna är mycket stränga för att inte normala variationer och personlighetsdrag ska betraktas som en funktionsnedsättning.²

För att få diagnosen ADHD behöver bland annat dessa krav uppfyllas:

• Svårigheterna måste ha börjat innan 12 års ålder och funnits en längre tid (minst 6 månader).
• Andra förklaringar till svårigheterna ska ha uteslutits.
• Svårigheterna ska märkas i minst två olika miljöer till exempel både på arbetet och i hemmet. ^{1, 2}

Behandling av ADHD/ADD

Inom hälso- och sjukvården är det vuxenpsykiatrin som ansvarar för att erbjuda behandling och specialstöd till vuxna med ADHD och deras närstående. ²

Kunskap är grunden till all ADHD-behandling. Att förstå sin funktionsnedsättning och vad den innebär är en förutsättning för att sedan kunna tillämpa strategier för att handskas med sina utmaningar i vardagen. ²

Vid lindriga problem kan det räcka med information och utbildning om funktionsnedsättningen. En del personer kan även behöva psykologisk behandling. De behandlingar som brukar användas är kognitiv beteendeterapi (kbt) och dialektisk beteendeterapi (dbt). Båda terapierna innebär att man får träna på nya färdigheter, antingen enskilt eller i grupp. ²

Det finns kognitivt stöd i form av olika hjälpmedel som används för att planera och organisera sin vardag i hemmet, på jobbet och på fritiden. Stödet utgörs av mobilappar, scheman med bilder som delar upp aktiviteter i steg, påminnelser, överskådlig kalender osv. ²

När man har fått en ADHD-diagnos erbjuds man ofta även läkemedelsbehandling. Denna ska alltid kombineras med psykosociala och pedagogiska insatser. Läkemedelsbehandlingen kan bidra till att dessa insatser får större effekt och syftar till att förbättra uppmärksamhet och minska hyperaktivitet och impulsivitet. Läkemedlen kan även påverka förutsättningarna för socialt samspel och inlärning. ²

ADD behandlas som andra former av ADHD, det vill säga genom en kombination av olika slags stöd och hjälp, ibland även med läkemedel. ¹⁰

Stöd och hjälp från samhälle och omgivning

Det finns stöd och hjälp att få från samhälle och omgivning för den som har ADHD.

• Arbete
  Det kan vara utmanande att hitta ett passande arbete som fungerar där man också kommer till sin rätt. Att ha omväxlande och kreativa arbetsuppgifter som är tydliga och avgränsade är ofta det som fungerar bäst. Det är viktigt med ett öppet och tolerant arbetsklimat där man kan få stöd om och när man behöver. Arbetsförmedlingen kan erbjuda olika stödinsatser för att hjälpa till att hitta ett passande arbete. De kan också hjälpa till att anpassa arbetssituationen i samarbete med arbetsgivaren. ²
• Studier
  På högskolor och universitet finns särskilda samordnare som har till uppgift att ge stöd och hjälpa för att underlätta studiesituationen för personer med funktionsnedsättning. ²
• Vardag
  Kommunens socialtjänst kan hjälpa till med insatser för att få vardagen att fungera. Om man till exempel behöver stöd med vardagssysslor i hemmet kan en boendestödjare vara till hjälp. ²
• Missbruk och beroende
  Personer som har ADHD löper högre risk att hamna i beroende och missbruk. Vid dylika problem kan Socialtjänsten erbjuda stöd och behandling. ²
• Omgivningen
  När man har ADHD får man ofta kämpa med saker som är enkla för andra. Det kan vara att strukturera sin vardag, att hålla ordning, passa tider och handskas med pengar. Det kan också vara svårt att hantera sina känslor och styra sina reaktioner. De flesta med ADHD hittar strategier för att för att hantera sina svårigheter och hittar vägar och livsmönster där de kommer till sin rätt. De drag man ofta förknippar med ADHD kan vara en tillgång, särskilt om man har lärt sig att hantera dem konstruktivt. Att ha personer i sin omgivning som är förstående och stödjande underlättar vägen dit. ²
• Stöd från andra med ADHD
  Många med funktionsnedsättning uppskattar att träffa andra med i en liknande situation för att utbyta erfarenheter. ²

Forskning om ADHD/ADD

En lång rad studier har visat på avvikelser i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också starkt på att många av symtomen vid adhs hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar. Studier har visat att ADHD har en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots det starka ärftliga inslaget har jakten på specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten.⁵

Korta fakta om ADHD/ADD:

• Tillstånd som liknar ADHD har beskrivits sedan 1800-talets början med varierande terminologi. Mental rastlöshet, bråkiga barn, dålig moralkontroll, Minimal Brain Dysfunction (MBD), Attention-deficit disorder (är ADD idag) och damp är några uttryck som har använts? ⁶
• Den tidigaste referensen i medicinsk litteratur till det vi idag kallar ADHD är en tysk lärobok i medicin från 1775 där citatet nedan beskriver det psykiatriska tillståndet ”attentiovolubilis”. »Varje surrande fluga, varje skugga, varje ljud och minne leder hans uppmärksamhet motandra tankar. Till och med hans egen fantasi underhåller honom med tusentals små upptåg.« Melchior Adam Weikard, 1775 ⁸

Referenser:

1. 1177
2. Socialstyrelsen
3. Region Uppsala
4. Film Karolinska Institutet, Sven Bölte, professor, chef KIND
5. Praktikertjänst
6. Karolinska Institutet
7. Netdoktor
8. Läkartidningen (Läkartidningen. 2022;119:21179)
9. Doktorn
10. Doktor
11. Praktisk medicin
12. Praktikertjänst

Publicerad 2022-11-24

Stöd forskning om ADHD