Vad är ADHD hos vuxna?

Hos vuxna yttrar sig ADHD med samma kärnsymtom som hos barn, det vill säga svårigheter med uppmärksamheten med  samtidig överaktivitet och impulsivitet.

Gå till ADD hos vuxna

Om ADHD

ADHD  är en förkortning av engelskans Attention Deficit/ Hyperactivity Disorder. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) ¹ vilket innebär att man har en annorlunda utveckling av hjärnan och en annorlunda funktion och struktur av det centrala nervsystemet.

Det gör att man också har ett annorlunda sätt att bearbeta information och sätt att tänka och uppleva.⁴ Aktiviteten i de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll är lägre vid ADHD. Det är funktioner vi använder för att styra, samordna och planera våra handlingar. ² Enligt forskning finns biologiska orsaker till ADHD och att det till stor del är ärftligt. ²

ADHD symtom

ADHD hos vuxna kan se väldigt olika ut. Faktorer som personlighet och livssituation kan påverka funktionsnedsättningen, hur den uttrycks och vad den får för konsekvenser hos den enskilda personen. Svårigheterna kan ha förändrats sedan barndomen och det är vanligt att man har hittat nya strategier för att hantera olika situationer. ²

Följande symtom är vanliga för den som har ADHD:

Svårigheter med uppmärksamhet och koncentration:

• Svårt att hålla fokus vid exempelvis film, bokläsning eller att följa instruktioner.
• Lätt att bli störd och svårt att koncentrera sig.
• Problem med att komma ihåg saker, hålla tider och slutföra uppgifter i tid.
• Ofta stavfel vid skrivning.
• Tendens att undvika jobbiga och tråkiga uppgifter.
• Svårigheter med flexibilitet och hantering av förändringar som inte går enligt plan.

Överaktivitet:

• Många tankar och idéer samtidigt.
• Känslor av stress, rastlöshet och otålighet.
• Svårigheter att sitta still, vilket ibland kan störa andra.

Impulsivitet:

• Svårt att vänta, till exempel att stå i kö.
• Avbryter andra när de pratar.
• Svarar på frågor innan de är färdigställda.
• Svårigheter att styra sitt humör, vilket kan leda till ilska och utbrott.

Symtom hos vuxna vs. barn:

Hos vuxna tonas hyperaktiviteten ner och symtomen blir mer subtila, såsom inre rastlöshet och ökad stresskänslighet.

Skillnad på symtomen mellan könen

Problemen vid ADHD är i grunden lika hos män och kvinnor med lika stora funktionsnedsättningar, men i vissa aspekter skiljer sig symtomen och omgivningens bild.

ADHD hos vuxna män

Symtomen på ADHD hos vuxna män inkluderar främst svårigheter med uppmärksamhet, vilket kan förekomma med eller utan impulsivitet och överaktivitet. Utmaningar med uppmärksamhet kan innebära problem med att upprätthålla koncentrationen under längre perioder eller att fokusera på rätt uppgift

Att hantera sina impulser på ett förnuftigt sätt kan vara en utmaning, vilket ibland leder till att man säger saker, fattar beslut eller agerar utan att noggrant överväga konsekvenserna. Överaktivitet, som hos barn visar sig som att att inte kunna sitta stilla, kan hos den vuxne upplevas främst som en inre oro och rastlöshet.

ADHD hos vuxna kvinnor

Flickor/kvinnor får sin diagnos senare i livet vilket kan bero på att kvinnors bekymmer tar sig andra uttryck som är svårare att känna igen. För att få diagnosen ADHD behöver man uppfylla vissa så kallade diagnoskriterier (se nedan). Kriterierna är till stor del baserade på forskning om hur uppmärksamhetsproblem och överaktivitet visar sig hos pojkar. Hos flickor med ADHD tar sig dessa svårigheter ofta andra, mindre synliga uttryck ³.

Till exempel så har flickor/kvinnor ofta problem med uppmärksamheten, men utan tydlig överaktivitet och impulsivitet. Kvinnors ADHD riktar sig oftare inåt med till exempel mer känslomässiga problem, ångest och depression jämfört med män som oftare är utåtagerande ³.

En annan förklaring till att kvinnor får sin diagnos senare kan vara att de döljer sina svårigheter och i högre utsträckning anstränger sig för att klara av omgivningens krav. ²

Här kan du se en föreläsning med Lotta Borg-Skoglund om könsskillnad i diagnostisering av flickor och pojkar från Barnhjärnans Dag 2023

ADHD kan delas in i tre olika former:

• Kombinerad form av ADHD – man har stora uppmärksamhetsproblem och är mycket överaktiv och impulsiv. Denna kombinerade form av ADHD är vanligast.
• Huvudsakligen ouppmärksamform av ADHD – man har stora uppmärksamhetsproblem men inga eller få symtom på överaktivitet och impulsivitet. Denna form brukar i dagligt tal kallas ADD.
• Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form av ADHD – man är mycket överaktiv och impulsiv men har inga eller få symtom på uppmärksamhetsproblem. Denna form är vanligast hos yngre förskolebarn. 

Skillnaden mellan ADHD och ADD

Många av dem som haft ADHD som barn övergår i vuxen ålder till att enbart ha ADD med enbart nedsatt koncentrations- och planeringsförmåga.¹¹

Det är vanligt att det dröjer längre innan man får en utredning och diagnos vid ADD än vid ADHD, eftersom svårigheterna vid ADD är mindre synliga för omgivningen än de är vid ADHD.¹⁰ ADD är vanligare hos flickor än hos pojkar. ¹⁰

Sammanfattningsvis kan man säga att man vid ADHD har svårighet med uppmärksamhet och koncentration, överaktivitet och impulsivitet men att man vid ADD enbart har problem med uppmärksamhet och koncentration.

ADHD som funktionsnedsättning

ADHD är ingen sjukdom och har inget med intelligens att göra.¹

ADHD förekommer ofta tillsammans med andra utvecklingsrelaterade eller psykiatriska tillstånd⁵ eller svårigheter. Det är vanligt att ha dyslexi eller andra inlärningssvårigheter, diagnos inom autism spektrumet, språk- och talstörningar, trotssyndrom eller tics som till exempel Tourettes syndrom. ¹ Andra diagnoser som är vanliga tillsammans med ADHD är borderline, depression och social fobi.⁶

Att ha ADHD innebär att man fungerar på ett annorlunda sätt som skiljer sig ifrån vad som oftast förväntas i samhället.¹ Det kan vara en tillgång att ha ADHD i vissa sammanhang, men det är en funktionsnedsättning som kan medföra svårigheter att klara många av vardagens krav. ²

Hur vanligt är ADHD hos vuxna?

Tidigare trodde man att ADHD skulle växa bort med åren, vilket har visat sig vara fel.⁷ ADHD finns hos omkring 2–3 procent av den vuxna befolkningen.⁸ Men kunskapsbristen är fortfarande stor på många håll. ⁶  Utifrån de siffror man känner till idag är knappt hälften av vuxna svenskar med ADHD utredda, diagnostiserade och behandlade. ⁸

Diagnos och utredning av ADHD hos vuxna

Eftersom ADHD är ärftligt upptäcker många föräldrar sina egna utmaningar och svårigheter i samband med att deras barn får en diagnos. ²

För att ställa diagnos hos en vuxen person görs en utredning på psykiatrisk mottagning. ¹ (Remiss via husläkare) ². Det kan vara motiverat att göra en utredning om man har svåra koncentrationssvårigheter och stora problem med att få vardagen att fungera. ²

Utredningen görs främst av läkare och psykolog, men kompletterande bedömningar kan även göras av specialpedagog, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator eller logoped.¹² 

Hur utredningen går till:

1. Utredningen görs genom intervjuer
   • Med personen det gäller
   • Med andra människor som finns i personens vardag
2. Kartläggning av personens vardag.
3. Psykologisk utredning.
4. Medicinsk undersökning.
5. Samlad bedömning av resultaten från intervjuer, kartläggning, psykologisk utredning och medicinsk undersökning.
6. Skriftligt utlåtande sammanställs.
7. Resultatet återkopplas till personen som har utretts och dennes närstående.

Kriterier för att få diagnosen ADHD

För att få diagnosen ADHD behöver bland annat dessa krav uppfyllas:

• Svårigheterna måste ha börjat innan 12 års ålder och funnits en längre tid (minst 6 månader).
• Andra förklaringar till svårigheterna ska ha uteslutits.
• Svårigheterna ska märkas i minst två olika miljöer till exempel både på arbetet och i hemmet. ^{1, 2}

Diagnoskriterierna är mycket stränga för att inte normala variationer och personlighetsdrag ska betraktas som en funktionsnedsättning.²

Att diagnostiseras med ADHD

Personer som diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder beskriver ofta livslånga upplevelser av problem med sänkt funktionsnivå i vardagen, sociala misslyckanden låg självkänsla och andra psykiska sjukdomar. När ADHD är odiagnostiserad och inte behandlas leder den ofta till både personligt lidande och svårigheter i privatlivet och med yrkeslivet. ⁸

Det är viktigt att veta att det finns hjälp att få för ADHD/ADD även för vuxna.

Behandling av ADHD

Inom hälso- och sjukvården är det vuxenpsykiatrin som ansvarar för att erbjuda behandling och specialstöd till vuxna med ADHD och deras närstående. ²

Kunskap är grunden till all ADHD-behandling

Att förstå sin funktionsnedsättning och vad den innebär är en förutsättning för att sedan kunna tillämpa strategier för att handskas med sina utmaningar i vardagen. ² Vid lindriga problem kan det räcka med information och utbildning om funktionsnedsättningen.

Psykologisk behandling och terapi

En del personer kan även behöva psykologisk behandling. De behandlingar som brukar användas är kognitiv beteendeterapi (kbt) och dialektisk beteendeterapi (dbt). Båda terapierna innebär att man får träna på nya färdigheter, antingen enskilt eller i grupp. ²

Kognitivt stöd

Det finns kognitivt stöd i form av olika hjälpmedel som används för att planera och organisera sin vardag i hemmet, på jobbet och på fritiden. Stödet utgörs av mobilappar, scheman med bilder som delar upp aktiviteter i steg, påminnelser, överskådlig kalender osv. ²

Läkemedelsbehandling

När man har fått en ADHD-diagnos erbjuds man ofta även läkemedelsbehandling. Denna ska alltid kombineras med psykosociala och pedagogiska insatser.

Läkemedelsbehandlingen kan bidra till att dessa insatser får större effekt och syftar till att förbättra uppmärksamhet och minska hyperaktivitet och impulsivitet. Läkemedlen kan även påverka förutsättningarna för socialt samspel och inlärning. ²

ADD behandlas som andra former av ADHD, det vill säga genom en kombination av  olika slags stöd och hjälp, ibland även med läkemedel. ¹⁰

Stöd och hjälp från samhälle och omgivning

Det finns stöd och hjälp att få från samhälle och omgivning för den som har ADHD.

Arbete

Det kan vara utmanande att hitta ett passande arbete som fungerar där man också kommer till sin rätt. Att ha omväxlande och kreativa arbetsuppgifter som är tydliga och avgränsade är ofta det som fungerar bäst. Det är viktigt med ett öppet och tolerant arbetsklimat där man kan få stöd om och när man behöver.

Arbetsförmedlingen kan erbjuda olika stödinsatser för att hjälpa till att hitta ett passande arbete. De kan också hjälpa till att anpassa arbetssituationen i samarbete med arbetsgivaren. ²

Studier

På högskolor och universitet finns särskilda samordnare som har till uppgift att ge stöd och hjälpa för att underlätta studiesituationen för personer med funktionsnedsättning. ²

Vardag

Kommunens socialtjänst kan hjälpa till med insatser för att få vardagen att fungera. Om man till exempel behöver stöd med vardagssysslor i hemmet kan en boendestödjare vara till hjälp. ²

Missbruk och beroende

Personer som har ADHD löper högre risk att hamna i beroende och missbruk. Vid dylika problem kan Socialtjänsten erbjuda stöd och behandling. ²

Omgivningen

När man har ADHD får man ofta kämpa med saker som är enkla för andra. Det kan vara att strukturera sin vardag, att hålla ordning, passa tider och handskas med pengar. Det kan också vara svårt att hantera sina känslor och styra sina reaktioner.

De flesta med ADHD hittar strategier för att för att hantera sina svårigheter och hittar vägar och livsmönster där de kommer till sin rätt. Att ha personer i sin omgivning som är förstående och stödjande underlättar vägen dit. ²

Positiva sidor

Även om ADHD innebär en funktionsnedsättning så har personer med ADHD  även många styrkor som andra kanske inte har. De drag man ofta förknippar med ADHD kan vara en tillgång, särskilt om man har lärt sig att hantera dem konstruktivt. I miljöer där det behövs kreativa idésprutor, handlingsmänniskor, konstnärlighet och nytänkare kan funktionsnedsättningen bli en styrka. Många med ADHD beskriver att de har ett hyperfokus och en uthållighet om de sysslar med sådant de är intresserande av. Man är ofta är initiativrika, har mycket energi och vågar testa nya saker.

Stöd från andra med ADHD

Många med funktionsnedsättning uppskattar att träffa andra med i en liknande situation för att utbyta erfarenheter. ²

Forskning om ADHD

En lång rad studier har visat på avvikelser i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också starkt på att många av symtomen vid ADHD hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar.

Studier har visat att ADHD har en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots det starka ärftliga inslaget har jakten på specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten.⁵

Korta fakta om ADHD

• Tillstånd som liknar ADHD har beskrivits sedan 1800-talets början med varierande terminologi. Mental rastlöshet, bråkiga barn, dålig moralkontroll, Minimal Brain Dysfunction (MBD), Attention-deficit disorder (är ADD idag) och damp är några uttryck som har använts? ⁶
• Den tidigaste referensen i medicinsk litteratur till det vi idag kallar ADHD är en tysk lärobok i medicin från 1775 där citatet nedan beskriver det psykiatriska tillståndet ”attentiovolubilis”. »Varje surrande fluga, varje skugga, varje ljud och minne leder hans uppmärksamhet motandra tankar. Till och med hans egen fantasi underhåller honom med tusentals små upptåg.« Melchior Adam Weikard, 1775 ⁸

Referenser:

1. 1177
2. Socialstyrelsen
3. Region Uppsala
4. Film Karolinska Institutet, Sven Bölte, professor, chef KIND
5. Praktikertjänst
6. Karolinska Institutet
7. Netdoktor
8. Läkartidningen (Läkartidningen. 2022;119:21179)
9. Doktorn
10. Doktor
11. Praktisk medicin
12. Praktikertjänst

Publicerad 2024-12-16