Vad är motorisk koordinationsstörning, DCD?

Motorisk koordinationsstörning eller DCD (Developmental coordination disorder) är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som innebär olika typer av motoriska svårigheter, svårt med balansen och att samordna rörelser.^1–2

DCD har tidigare även kallats dyspraxi och motorisk inlärningssvårighet.⁵

Tillståndet debuterar vanligtvis tidigt³ och beskriver barn som saknar den motoriska förmåga som behövs i det vardagliga livet⁴. Det är viktigt att de här barnen får en diagnos samt hjälp och stöd tidigt.^4–5 Behandling kan bland annat handla om att hjälpa barnet att hantera fysiska problem och därmed att öka delaktighet i vardagsaktiviteter.²

Om motorisk koordinationsstörning, DCD

Motorisk koordinationsstörning eller DCD är en utvecklingsstörning i det centrala nervsystemet (CNS) som begränsar funktionsförmågan avsevärt.⁵ DCD debuterar vanligtvis tidigt och kan diagnostiseras från fem års ålder.³ Tillståndet kan sedan kvarstå upp i tonåren och vidare i vuxen ålder.²

Barn med DCD har svårt att koordinera både grov- och finmotoriska rörelser samt att lära sig att utföra och att koordinera sina handlingar.^1,4,6 Rörelserna är långsammare och mindre precisa och kräver mer ansträngning.³ Det tar längre tid för dem att lära sig motoriska färdigheter.⁴ De lär sig inte av att göra fel eller av att titta på hur andra gör.³

Symtom vid DCD

Man kan känna igen DCD på generella koordinationssvårigheter – både grovmotoriskt och finmotoriskt – klumpighet och balansproblem.^1,7

Här listar vi några symtom:

• Barn med DCD är ofta lite överflexibla i lederna, har dålig hållning och ett lite tafatt kroppsspråk.⁷
• Barn med DCD har lätt att snubbla, spilla samt att stöta i och slå omkull saker.
• De har svårt att skriva med en penna⁸, klippa med en sax¹ och att hantera bestick⁸.
• Det kan ta lång tid att lära sig att klä på sig och knyta skor.⁶
• Den grovmotoriska klumpigheten blir ofta uppenbar då barnet exempelvis har problem att lära sig cykla, åka skidor eller skridskor.
• Lagidrott brukar vara extra svårt för barn med DCD, men en del barn kan utveckla en god förmåga i individuella idrotter, som tennis eller badminton.⁷

Svårigheterna påverkar skolgången.⁸ Skolidrotten brukar kunna bli besvärlig⁷ och svårigheter att hantera pennor eller att ”äta fint” med bestick påverkar i klassrum och skolmatsal⁸.

Ibland påverkas även andra funktioner som talet^1,7 och visuell perception (hur man tolkar sina synintryck) ⁷.

Vad beror DCD på?

Varför man får DCD är inte helt klarlagt, men tillståndet kopplas både till ärftliga faktorer och andra riskfaktorer.² Det kan vara komplikationer under graviditet och förlossning², som till exempel barn som föds förtidigt och/eller som har en extremt låg födelsevikt³.

DCD är mycket vanligt vid flera andra tillstånd. Minst hälften av alla barn med ADHD, autismspektrumtillstånd, Developmental Language Disorder (DLD) och/eller intellektuell funktionsnedsättning har även DCD. ^4,7

Man uppskattar att ungefär 5–6 procent av alla barn har DCD. Det motsvarar ungefär ett barn i varje skolklass.⁴ Tillståndet har länge ansetts vara vanligare hos pojkar^3,5,7 men ny forskning tyder på en ungefär likvärdig förekomst mellan könen⁴. Här går dock uppgifterna fortfarande isär.

Diagnos av DCD

DCD går att upptäcka i förskoleåldern och diagnosen kan ställas från 5 år ålder.^5,7 Diagnosen baseras på olika delar som tester av motorisk prestationsnivå, bedömning av barnets/ungdomens funktionsförmåga samt medicinska undersökningar.⁵

Behandling av DCD

Det finns idag inga nationella riktlinjer för behandling av DCD. Behandling kan bland annat handla om att hjälpa barnet att hantera fysiska problem och därmed öka delaktighet i vardagsaktiviteter

Tidig upptäckt är viktig för att främja fysisk och psykisk hälsa för barn med DCD.⁴ Ju tidigare risken för DCD kan identifieras, desto tidigare kan också stödåtgärder, anpassning av förskole- och skolmiljö och (vid behov) rehabilitering sättas in.⁵

Forskning har visat att problem med motorisk förmåga i ung ålder ofta medför svårigheter i vardagliga aktiviteter.  Om DCD inte behandlas kan det leda till låg självkänsla och ångest i samband med situationer som barnet inte känner att det behärskar. Andra konsekvenser kan bli utanför­skap och mobbning vilket i många fall leder till depression.⁶

 Vad kan du göra som förälder?

DCD verkar kunna kvarstå upp i ungdomsår och vuxen ålder hos ungefär hälften av de drabbade. Trots att man kan lära sig att utföra vissa motoriska aktiviteter, kommer det fortsätta att vara svårt att lära sig nya liknande aktiviteter.⁸

Barn med DCD behöver behandling och stöd, de tenderar annars att få en låg självkänsla och ångest i samband med sådant som är kopplat till situationer de inte upplever att de klarar av.⁶ De tenderar att undvika idrott och andra fysiska aktiviteter⁸ vilket kan leda till utanförskap⁶.

Som förälder kan man stötta sitt barn med DCD på många olika sätt.

Om man vill uppmuntra sitt barn till mer fysisk aktivitet kan man tänka på följande:

• Uppmuntra till att delta i aktiveter och idrotter som barnet är intresserat av och tycker är roliga och som samtidigt ger motorisk övning.⁸
• Visa och gå igenom en ny aktivitet eller lekplats enskilt innan barnet behöver hantera aktiviteten i grupp. Gå igenom vad som gäller vid ett tillfälle då barnet inte samtidigt behöver koncentrera sig på motoriska uppgifter.⁸
• Gör det möjligt för barnet att lyckas direkt (man kan exempelvis sänka basketkorgen, använda större bollar och liknande).⁶
• Ha redskap hemma, involvera hela familjen och gör aktiviteterna tillsammans.⁶

Några tips för att underlätta för barnets vardag:

• Välj kläder som är lätta för barnet att ta av och på. Det kan vara mjukisbyxor eller skor utan knytning.⁶
• Uppmuntra aktiviteter där barnet får öva sin förmåga att planera och organisera motoriska uppgifter. Det kan exempelvis vara att packa sin skolväska eller att duka bordet.⁶
• Uppmuntra barnets styrkor. Många barn med DCD har en kreativ fantasi eller en avancerad läsförmåga eller är duktiga på muntlig kommunikation.⁸
• Sätt nåbara mål och bryt ner aktiviteter i små steg.⁶

Forskning om DCD

För att förstå sambanden mellan hjärna och beteende, som det yttrar sig hos barn med DCD, behövs mer forskning. Man hoppas att i framtiden med hjälp av olika studier och metoder lättare kunna förstå orsakerna till DCD och därmed också hur man ska kunna hjälpa barn med DCD.⁹

Visste du att…

• … cirka 5–6 procent av barnen vid 5-års ålder har DCD och cirka 2 procent har svår DCD? ⁶
• … DCD verkar kvarstå hos cirka 50 procent av barnen fram till ungdomsåren och vidare till vuxen ålder? ⁵
• … DCD är vanligare hos förtidigt födda barn? ⁵
• … DCD tidigare har kallats dyspraxi och motorisk inlärningssvårighet? ⁵

Referenser:

1. Region Uppsala/Infoteket Hämtad 03DEC2024.
2. SBU Hämtad: 06DEC2024.
3. Gillbergcentrum/Göteborgs Universitet Hämtad: 03DEC2024.
4. Rikshandboken Hämtad: 03DEC2024.
5. Finska läkarföreningen Duodecim Hämtad:10DEC2024.
6. Attention Hämtad: 03DEC2024
7. Gillbergcentrum/Göteborgs Universitet Hämtad: 03DEC2024.
8. CanChild Hämtad: 03DEC2024.
9. Jönköpings universitet Hämtad: 06DEC2024.

Publicerad 2024-12-19