Vad är depression?

Vad är depression?

Depression är vanligt och räknas till en av vår tids stora folksjukdomar.¹ Nästan en tredjedel av befolkningen får en depression någon gång i livet.³ Vanliga symtom vid en depression är nedstämdhet, trötthet, avsaknad av glädje och lust till saker som man förut tyckt varit roliga samt minskad ork och lust att ta i tu med saker.¹

Var man drar gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande, men vid depression har man svårare symtom som pågår längre.^1,4 Man kan känna sig nedstämd utan någon egentlig anledning, det är inte ovanligt utan snarare en del av livet. Oftast går de här känslorna över av sig själv. Men om nedstämdheten inte går över, utan pågår i mer än två veckor, kan det handla om en depression.⁴
Det är inte alltid att man själv inser att man är deprimerad. Ibland är det närstående som lägger märke till förändringen.⁴

Depression kan delas in i olika typer:

Egentlig depression
Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas in i tre svårighetsgrader.¹ Gränserna mellan dem är flytande⁴ och depressionen kan växla mellan de olika svårighetsgraderna¹. Indelningen beskriver hur mycket man klarar av att göra i vardagen.¹

• Lätt eller lindrig depression – vardagen kan fungera fast man mår dåligt.¹ Man kan ändå, med viss ansträngning, klara av att gå till jobbet, umgås med vänner och sköta dagliga sysslor.⁴
• Medelsvår depression – det är svårt att klara av sin vardag och sina relationer^1,4. Man kanske inte orkar gå till jobbet eller umgås med sina vänner eller så kanske man sover sämre. I vissa fall kanske man lyckas dölja för omgivningen hur man mår och ändå klara av att fullfölja sina plikter⁴, men det är ofta tydligt för den närmaste omgivningen att man mår dåligt.¹
• Djup eller svår depression – hela livet påverkas.¹ Man kan må så dåligt att man inte orkar stiga upp ur sängen eller att man inte orkar äta eller dricka.⁴ Det är tydligt för omgivningen att man inte orkar eller klarar av sin vardag. Självmordstankar är vanliga vid djup depression.¹

Återkommande depressioner
Om man får depression flera gånger, kallas det återkommenade eller recidiverande depression. Vid depression som varar under en längre tid och som inte behandlas, ökar risken för återkommande depression. ⁴

Årstidsbundna depressioner
Symtomen kommer tillbaka vid samma tid varje år, ofta under den mörka årstiden. Det finns även de som mår sämst under våren och sommaren. ¹

Utmattningssyndrom eller utmattningsdepression
En depression som utlöses av stress kallas ibland för utmattningsdepression eller utmattningssyndrom med egentlig depression. Men alla som har utmattningssyndrom drabbas inte av depression.⁴

Dystymi
Dystymi känns igen med färre symtom under längre tid.¹ Symtomen vid dystymi liknar egentlig depression men är alltså lite mindre uttalade. Om man har haft svårt att känna sig glad och tyckt att livet känts allmänt tungt under minst två år, kan det handla om dystymi. ^1,4

Bipolär sjukdom
Vid bipolär sjukdom har man återkommande depressioner varvat med perioder av mani. Läs mer om bipolär sjukdom här.

Förlossningsdepression
Det är vanligt att känna sig nedstämd efter en förlossning. Mer än hälften av alla mammor upplever lätt nedstämdhet några dagar efter förlossningen. Fenomenet kallas även ”baby blues” och är vanligtvis övergående. Men för en del kvinnor utvecklas nedstämdheten till en depression, en så kallad förlossningsdepression. Det är vanligt att föräldrar påverka varandra⁶ och att även mammans partner kan känna sig nedstämd.⁷ Sök vård på vårdcentral, barnmorskemottagning eller BVC. Ju tidigare man söker hjälp, desto snabbare kan man må bättre igen.^{6, 7}

Vad är orsaken till depression?

Depression kan komma utan någon tydlig orsak eller utlösas av yttre händelser, till exempel stora livsförändringar, familjeproblem eller sorg. Svåra upplevelser tidigare i livet kan göra att man lättare drabbas av depression i vuxen ålder. Flera olika faktorer bidrar till en depression, till exempel biologisk sårbarhet, ärftlighet och stress. En depression kan också vara ett tidigt tecken på en annan sjukdom som demens, hjärntumör, brist på sköldkörtelhormon eller andra hormoner samt blodbrist (anemi).

Hur länge kan man vara deprimerad?

Depression kan i många fall ha ett långvarigt förlopp. Den som en gång har drabbats av en djup depression löper större risk för att sjukdomen återkommer senare i livet. Det är därför viktigt att man är observant om man börjar få nya symtom efter det att man avslutat sin behandling. I en del fall är sjukdomen periodiskt återkommande och ibland kan det därför vara nödvändigt med långtidsbehandling för att förebygga återfall.

Vilka är symptomen på depression?

En depression kan se ut på många olika sätt.
Några vanliga symtom är:

• nedstämdhet utan någon påtaglig yttre orsak
• ångest
• trötthet¹
• likgiltighet
• humörsvängningar
• försämring i minnes- och koncentrationsförmåga
• minskad aptit och viktminskning

Det är också vanligt att sakna glädje och inte längre ha lust till sådant man brukat tycka om^1,4 och att man saknar lust och ork att ta i tu med saker samt att vardagen känns jobbig och allmänt meningslös¹. Man kan ha obefogade skuldkänslor som ibland kan över gå till vanföreställningar. ⁴ Depressionen påverkar självkänslan. Det är vanligt att ha skuldkänslor¹ och man kan tycka illa om sig själv och ha en känsla av att vara värdelös. ^1,4.

Diagnos av depression

Diagnos ställs utifrån det som kommer fram i samtal med en läkare. Läkaren grundar diagnosen på diagnoskriterier (ICD-10). Diagnoskriterierna går ut på att man ska ha haft minst två av följande symtom under större delen av tiden, under minst två veckor:

• Nedstämdhet
• Avsaknad av energi, intresse och glädje
• Minskad aktivitet^8,9

Symtomen ovan ska inte kunna förklaras av någon annan kroppslig eller psykisk störning.⁹
Minst ett av följande symtom (nedan) ska också förekomma, eller totalt fyra symtom från de ovan och de nedan.

Personen med misstänkt depression: ⁹

• saknar självförtroende och självuppskattning.
• är överdrivet eller obefogat självkritisk och nedvärderar sig själv.
• har återkommande tankar på död eller självmord.
• har självskadebeteende.
• upplever sig ha svårare att tänka och koncentrera sig.
• har svårt att bestämma sig och fatta beslut.
• har förändrad psykomotorisk aktivitet* (minskad rörlighet eller agitation**).
• har sömnproblem.
• har förändrad matlust (minskad eller ökad) som påverkat vikten.

* Psykomotorik = kopplingen mellan hjärnans mentala processer och hur de påverkar fysisk rörelse.

** Psykomotorisk agitation = känsla av rastlöshet kopplat till motorisk aktivitet.

Hur många symtom från listorna ovan som krävs kan variera beroende av svårighetsgraden av depressionen. ⁹

Behandling av depression

Depressioner går att behandla med mediciner, psykoterapi, kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi. Behandlingsmöjligheterna har utökats under senare år och likaså våra kunskaper om depressionssjukdomarnas förlopp. Vid medelsvåra och svåra depressioner rekommenderas behandling med läkemedel. Medicinen kombineras oftast med psykoterapibehandling.

Det här kan du göra själv

Vid lätt depression brukar den första behandlingen handla om att få information om vad depression är och vad man själv kan göra för att börja må bättre.¹

Man kan påverka sitt mående vid depression genom att: ¹

• röra på sig
• vistas i dagsljus, gärna utomhus
• sova ordentligt
• äta på regelbundna tider (gärna en varierad och hälsosam kost)
• undvika alkohol och droger
• sluta med nikotin
• hitta lugn
• göra lustfyllda saker, trots att lusten kanske saknas
• söka stöd hos andra.

Forskning om depression

Troligen kommer forskningen att ge mer klarhet i den växelverkan mellan gener och miljö som kan ligga bakom klinisk depression och man kommer kunna identifiera genförändringar som kan öka eller minska risken för depression. Mer kännedom om de yttre faktorerna skulle kunna påverka sjukdomsuppkomst, förlopp och symtom. Läkemedelsforskning fokuserar på olika substanser som skulle kunna bidra till bättre behandling och profylax* mot depression och nya läkemedel är under utveckling. ^2,10

* profylax = förebyggande behandling

Visste du att:

• Nästan en tredjedel av befolkningen får en depression någon gång under livet.³
• Depression är en mycket vanlig folksjukdom som kännetecknas av sänkt grundstämning, ångest, psykomotorisk hämning, sömnsvårigheter och minskad aptit.
• Drygt hälften av dem som för första gången får en depression kan bli sjuka igen.
• Depression går att behandla med mediciner och olika typer av terapier.
• Fler kvinnor än män insjuknar i depression.

Om du misstänker att någon i din närhet har tankar på att ta sitt liv, är det viktigt att agera.

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp

112- Akutnummer Ring 112 om det är en akut situation

1177- Vårdguiden – Ring 1177 och få råd om var du kan få psykiatrisk hjälp

MIND – självmordslinje  Ring 90101 dygnet runt.

Stöd forskningen om depression

Referenser:

1. 1177/Depression
2. Karolinska Institutet
3. Socialstyrelsen, Sidan 7, 16
4. Region Uppsala
5. Mind
6. 1177
7. Karolinska Universitetssjukhuset
8. Internetmedicin
9. Viss
10. Norra Stockholms psykiatri

Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2021-09-22
Uppdaterad 2022-11-17