Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)?

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom innebär att man har starka känslor som svänger snabbt.¹ Känslorna är svåra att hantera vilket kan leda till destruktiva beteenden. Detta ger svårigheter i vardagen och påverkar nära relationer.^2–3

Det finns behandling att få. Många blir bättre med åren och lär sig att hantera både känslor och relationer och kan leva ett bra liv.¹

Om emotionellt instabilt personlighetssyndrom (borderlinepersonlighet)

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom förkortas EIPS och kallas även för borderlinepersonlighet och är en typ av personlighetssyndrom. ^1,4 I den här texten kallar vi det för EIPS.

Läs mer om personlighetssyndrom här

Vid EIPS har man ofta starka känslor som växlar snabbt.¹ Man har svårt att hantera de här känslorna⁴ vilket ofta leder till raseriutbrott, destruktiva beteenden, impulsiva handlingar och konflikter³ som ger svårigheter i vardagen och påverkar relationer^2–3.

Detta medför ofta ångest och obehag som man sedan kanske försöker dämpa på olika sätt vilket kan leda till olika typer av missbruk och ibland självskadebeteende.^2–3

Cirka 1–2 procent av befolkningen bedöms ha EIPS och fördelningen mellan män och kvinnor tycks vara jämn.⁵

Orsakerna till att man får EIPS är inte helt kända men många med EIPS vittnar om att de har haft det tufft under uppväxten. Mycket pekar på att orsaken är en kombination av vissa arvsanlag som kan förvärras av svåra livshändelser som ”aktiverar” EIPS hos känsliga personer.⁶

Symtom vid EIPS

EIPS debuterar vanligtvis under tonåren eller i tidig vuxenålder. Man har ofta en ”peak” med symtom under ung vuxen ålder som sedan minskar och under resten av livet.⁵ Vilka symtom man har varierar mycket mellan olika personer.³ Symtomen nedan är vanliga vid EIPS:

• Starka känsloyttringar: Det är vanligt med starka känslor som skiftar snabbt.^1,3 I ena sekunden känner man sig jätteglad för att i nästa känna sig djupt olycklig.³ Man kan känna en intensiv ilska blossa upp, som inte står i proportion till orsaken. ^1,3
• Svårigheter att hantera känslor: Man har en känslomässig sårbarhet som gör det svårt att hantera de starka känslorna.^3–4 Det leder ofta till problem i vardagen med konflikter, raseriutbrott, destruktiva beteenden och impulsiva handlingar.³
• Oklar självbild: Man har förvirrande tankar och känslor inför sig själv. Den egna självbilden upplevs inte stämma överens med omgivningens uppfattning. Man kan känna sig främmande inför sig själv och kan uppleva att man har flera olika personligheter inom sig som inte är överens med varandra. Man kan också uppleva en overklighetskänsla kring det som sker runtomkring.¹
• Svart-vitt-tänkande: Detta tankesätt påverkar även relationer till andra. Ena sekunden kan man idealisera en person och lyfta honom/henne till skyarna för att i nästa sekund nedvärdera samma person och tycka att han/hon är helt värdelös.^4,6
• Separationsångest och beroende av andra: Man har en stark rädslan för att bli övergiven och kan i viktiga relationer växla mellan att vara i det närmast ”klängig” med att ta avstånd och bli distanserad. ^1,4 Rädslan att bli övergiven kan ibland vara så stark att man själv avslutar relationer för att man hellre själv överger någon än att själv bli övergiven.¹
• Känsla av att vara övergiven och missförstådd: Man upplever ofta en inre tomhet och svårigheterna i de nära relationerna kan göra att man kan känna sig ensam, övergiven, missförstådd och värdelös.^1,3
• Svårighet med tillit: Man kan vara väldigt misstänksam mot andra och ha svårt att lita på andra personer och känna att man hela tiden måste vara på sin vakt.^1,3
• Risk för beroenden: Man kan även lätt utveckla beroende av något slag.¹
• Självskadebeteende: Det är mycket vanligt med självskadebeteende och självmordstankar.⁵
• Impulsivt beteende: Man är ofta impulsiv och kan till exempel vara slösaktig med pengar eller vårdslös i trafiken.⁴

Diagnos av EIPS

För att diagnosen EIPS ska kunna ställas krävs en psykiatrisk utredning.⁶ Det kan se olika ut på olika mottagningar men ofta träffar man läkare och psykolog. Man får svara på frågor i det som kallas för en strukturerad intervju.¹

Två olika diagnossystem används för att ställa diagnosen EIPS, DSM-5 och ICD-10 (från och med 2024 börjar ICD-11 gälla i Sverige). Systemen bygger på att ett antal kriterier ska uppfyllas.⁵

Behandling av EIPS

Med rätt behandling blir många symtomfria och symtomen blir dessutom lindrigare med åldern.⁶ Många lär sig med tiden att hantera både känslor och relationer och kan därmed också leva ett bra liv.¹ Det finns till och med dem som blir av med diagnosen senare i livet.⁶

Behandlingen brukar inledas med regelbundna samtal då man får hjälp att hantera sina nuvarande problem.

Det kan vara ångest eller problem med relationer. Då kan man få hjälp med det. Om man har andra besvär än EIPS som exempelvis depression, kan man få behandling för dem. Det viktiga är att stabilisera måendet. Behöver man sedan mer hjälp kan man få psykologisk behandling.²

Den psykologiska behandlingen brukar bestå av psykoterapi, där olika terapier fokuserar på att utveckla olika färdigheter.

• Generalistisk behandling: Särskilt utformad för EIPS. Går ut på att träna färdigheter i relationer, känsloreglering och impulskontroll.²
• Dialektisk beteendeterapi (DBT): Minska självskadebeteende och andra destruktiva beteenden.² Är den behandling vid EIPS som har starkast evidens.⁷
• Mentaliseringsbaserad terapi (MBT): Hantera känslor och fungera bättre i nära relationer.²
• Emotional regulation group therapy (ERGT): Minska självskadebeteende och andra destruktiva beteenden. Terapin sker i grupp.²
• Schemafokuserad terapi (SFT): Upptäcka, förstå och förändra tankemönster som gör att man mår dåligt.²

Vad kan du göra själv?

När man har EIPS kan det vara bra att försöka hitta ett sätt att hantera sina känslor. Ett första steg brukar vara att försöka acceptera att man har den här känsligheten.³

En strategi kan vara att försöka minska sådant som ökar känsligheten, som trötthet, hunger och törst.

Det är viktigt att sova tillräckligt och att vara noga med sina matvanor. Regelbunden motion minskar ångest, nedstämdhet och obehag. Det är viktigt att undvika alkohol, droger och lugnande läkemedel, de kan lindra för stunden men kan leda till beroende.^1,3

Att vara anhörig/närstående till någon med EIPS

Att leva med en person som har EIPS kan innebära stora svängningar i relationen och det kan vara utmanande. Ett av huvudsymtomen vid EIPS är just svårigheter att hantera nära relationer. Konflikter dras ofta till sin yttersta spets.

Här är några exempel:

• Det kan vara starka svartsjukekänslor och impulsiva uppbrott som varvas med känslostarka och passionerade försoningar.
• Det kan vara lätt att dras med i de snabba svängningarna.
• Hot om självmord, riskfyllda beteenden och missbruk kan också vara tungt att leva med.^2,6

Det finns olika typer av stöd för närstående bland annat Anhörigföreningen Borderline.

Här kan du läsa mer om att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk

Visste du att…

• … benämningen ”borderline” syftade ursprungligen till att man trodde att diagnosen var ett ångesttillstånd som gränsar till psykos? Det anser man inte längre.⁷
• … det (se ovan) är ett av skälen till att man numera kallar det Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS. Det andra är att det finns ett stigma förknippat med uttrycket ”borderline” som man vill få bort.⁷
• … EIPS tidigare ansågs vara en kronisk sjukdom, men idag vet man att det går att bli frisk? ⁵

Referenser:

1. 1177 Hämtad: 03OKT2024.
2. Region Stockholm/Psykiatrin Hämtad: 04NOV2024.
3. Capio Hämtad: 29OKT2024.
4. Region Uppsala/Infoteket Hämtad: 2024-10-01.
5. Kunskap för vårdgivare/Region Stockholm Hämtad 29OKT2024.
6. Mindler/Borderline (BPD) Hämtad 29OKT2023.
7. Psykiatri nordväst (delar en artikel från DN) Hämtad 05NOV2024.

Publicerad 2024-11-20