Vad är huvudvärk

Om huvudvärk 

Att ha tillfällig huvudvärk är vanligt hos både vuxna, tonåringar och barn och oftast är orsaken till huvudvärken varken allvarlig eller farlig. Men det finns ofarliga typer av huvudvärk som är återkommande och mycket besvärliga.¹ I sällsynta fall kan huvudvärk ha en allvarlig orsak. 

Huvudvärk hos vuxna

Huvudvärk hos vuxna är ofta tillfällig och kan bero på sömnbrist, stress, vätskebrist, att man druckit mindre kaffe än man brukar, ”baksmälla” efter mycket alkohol eller uppstå i samband med en infektion som till exempel en förkylning.¹ Huvudvärk är också en vanlig biverkning av olika läkemedel.²

Det finns även sjukdomar som ger återkommande huvudvärk. Hos över 90 procent av dem som söker vård på grund av huvudvärk (som främsta symtom) handlar det om huvudvärk av spänningstyp (HST) eller migrän.³

I sällsynta fall kan huvudvärken ha en allvarlig orsak.  

Huvudvärk hos barn och tonåringar 

Hos barn kan huvudvärken bero på en förkylning, stress, att barnet druckit eller ätit för lite eller att det har sovit för lite.⁴ Återkommande huvudvärk som inte är orsakad av en skada eller sjukdom, är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland barn och tonåringar. Enligt flera olika undersökningar har omkring två av tre av samtliga skolbarn haft huvudvärk under det senaste året.

Förekomsten av huvudvärken tycks öka med åldern, särskilt hos tonårsflickor. Vanligast är huvudvärk av spänningstyp, HST. Cirka en procent av barnen/tonåringarna har HST dagligen.⁵ 

Även hos barn och tonåringar kan huvudvärk i sällsynta fall ha en allvarlig orsak.  

Olika typer av huvudvärk 

Det finns många olika typer av huvudvärk. Även om huvudvärken inte är farlig kan den vara nog så handikappande.⁶ Om huvudvärk kommer ofta bör man utreda orsaken till huvudvärken.¹

Spänningshuvudvärk eller huvudvärk av spänningstyp (HST) 

Det vanligaste skälet till att man har huvudvärk i vår del av världen är att man spänner sig, ofta omedvetet, vilket resulterar i huvudvärk. Detta har kallats för spänningshuvudvärk. Forskning på senare tid tyder på att det kan finnas andra orsaker till att huvudvärken uppstår, varför man övergått till att kalla spänningshuvudvärk för huvudvärk av spänningstyp, HST.⁷ (Läs mer under rubriken Forskning nedan.) 

Knappt nio av tio av kvinnorna och två tredjedelar av männen har huvudvärk av spänningstyp eller HST någon gång. Denna typ av huvudvärk är även vanlig bland barn och ungdomar.⁷

Huvudvärken delas in i två olika typer:⁷

• Episodisk huvudvärk av spänningstyp (vid varje period av huvudvärk sitter värken i under minst en halvtimme och högst en vecka). 
• Kronisk huvudvärk av spänningstyp (vid denna typ har man huvudvärk under minst 15 dagar per månad under mer än tre månader). 

Symtom 

Huvudvärken är molande eller tryckande och kommer långsamt för att bli kraftigare och avtar långsamt. Den sitter oftast på båda sidorna av huvudet och kan kännas som ett spänt band runt huvudet eller som en tung åtsittande mössa. Käkar och nackmuskulatur kan kännas spänd och öm.⁷ 

Utlösande orsaker 

Spänningshuvudvärk utlöses ofta av stress, att man gnisslar tänder, dålig sömn, dataarbete, olämplig arbetsställning, dålig arbetsbelysning, dålig syn eller depression.⁷ 

Behandling 

Huvudvärken kan avhjälpas med receptfria smärtstillande läkemedel. Om man har spänningshuvudvärk ofta bör man ta itu med orsaken till att huvudvärken kommer. Det är en signal på att något är fel och att man behöver göra något åt det i stället för att dämpa huvudvärken med värktabletter.⁷ 

Förebyggande åtgärder 

Pågående spänningshuvudvärk brukar inte bli sämre av att man rör på sig utan kan till och med bli bättre av motion och frisk luft. Motion och fysisk aktivitet samt att träna avslappning är exempel på förebyggande åtgärder för att spänningshuvudvärk inte ska uppstå. Om man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover, kan man skaffa en bettskena. Dålig syn kan också leda till HST, en förebyggande åtgärd kan vara att göra en synkontroll och att skaffa glasögon.⁷ 

Forskning
Forskarna tror idag att värken kan uppstå utan att huvudets muskler är onormalt spända, utan HST även kan bero på obalans mellan olika ämnen i hjärnan, bland annat serotonin.⁷ 

Migrän 

Migrän är den näst vanligast huvudvärkstypen8 och kännetecknas av en kraftig pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Migrän drabbar cirka 1,5 miljoner svenskar och räknas till en av våra folksjukdomar.  

Här kan du läsa mer om migrän.  

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk) 

Klusterhuvudvärk kallades tidigare för Hortons huvudvärk9 och är känd för att vara den sortens huvudvärk som är mest smärtsam10 och kallas ibland ”självmordshuvudvärk”¹¹. Smärtan är mycket intensiv och anses vara värre än smärta vid en förlossning eller njursten. ¹² Huvudvärken kommer i många attacker under en och samma period.¹⁰ 

Knappt en promille av svenskarna har klusterhuvudvärk. Huvudvärken är vanligare hos män.¹⁰ Det är tre till fem gånger vanligare att män diagnostiseras med klusterhuvudvärk än kvinnor.¹³ Omkring 70 procent av dem som drabbas är män. Huvudvärken debuterar oftast i 20–40-årsåldern, men senare hos en del och särskilt då hos kvinnor. Hos kvinnor är det vanligt att bli besvärsfri i samband med graviditet.¹⁰ 

Huvudvärken kan även bli lindrigare eller gå över helt efter 65 års ålder.9-10 

Hos de allra flesta⁹ (80 procent) ¹⁰ är huvudvärken episodisk, vilket innebär att den kommer i episoder. Under episoderna kommer ofta många attacker efter varandra. En sådan period kan hålla i sig under fyra till tolv veckor. Därefter kan man vara besvärsfri under flera veckor och upp till flera år. Perioder med klusterhuvudvärk kommer oftast en till två gånger per år.⁹ 

Hos 20 procent är klusterhuvudvärken kronisk10, det innebär att man har färre än tre symtomfria månader per år.¹³

Symtom – klusterhuvudvärk

Klusterhuvudvärken kan starta med en plötslig attack i en ena sidan av huvudet med stark smärta bakom eller i ena ögat.⁹ Det beskrivs som att ”det känns som att ögat ska tryckas ut”.¹⁰ Smärtan sprider sig sedan till tinningen och vidare till pannan och käken på samma sida av huvudet. Smärtan är så intensiv att det är svårt att vara stilla.

Attackerna kan pågå i mellan 15 minuter och upp till tre timmar. De kan komma allt ifrån varannan dag till åtta gånger per dygn och de kommer ofta vid samma klockslag. Under en attackperiod kommer värken på samma sida av huvudet vid varje attack.⁹ Andra symtom är rinnande öga, nästäppa, rinnsnuva, rodnad ögonvita, mindre pupill samt hängande/svullet ögonlock.¹⁰ Huvudvärken försvinner lika plötsligt som den kom.⁹ 

Orsak – klusterhuvudvärk 

Orsaken till sjukdomen är inte känd9 men i omkring fem procent av fallen har ärftlig orsak konstaterats.¹⁰ Huvudvärken verkar vara kopplad till funktioner i kroppen som reglerar dygnsrytm. Blodkärlen i huvudet blir inflammerade vilket leder till en kraftig svullnad som i sin tur ger svår smärta.⁹

Utlösande faktorer – klusterhuvudvärk

Under perioder av attacker kan bör man undvika sådant som brukar trigga huvudvärken, det kan vara att dricka alkohol och vissa läkemedel som vidgar blodkärlen. ⁹
Det är bra att försöka ha regelbundna sömnvanor på nätterna. Man bör inte sova dagtid då det kan starta en huvudvärksattack. Om man får attacker nattetid kan man pröva att höja huvudändan på sängen cirka 20 centimeter. Det kan minska besvären.⁹ 

Behandling – klusterhuvudvärk

Det finns olika typer av behandlingar mot klusterhuvudvärk. Läkemedel som hör till gruppen triptaner hjälper oftast.⁹ De verkar bland annat genom att dra ihop blodkärlen i huvudet.¹² Triptaner hjälper bäst när man tar det som spruta. Man får lära sig att ta sprutorna själv. Triptaner finns även som nässpray eller tabletter, men hjälper inte lika snabbt och effektivt som vid användning av sprutor.⁹

Läkemedel som innehåller prednisolon (kortison) kan förkorta den pågående perioden av attacker. Man kan även få behandling med syrgas genom ansiktsmask. Syrgasbehandling bryter oftast attacken inom 15–30 minuter.⁹ 

Man kan även behandla förebyggande så att man inte ska få några attacker. Det läkemedel som används då innehåller verapamil.⁹

Om man har svåra besvär kan man testa prednisolon under kortare perioder. Bäst brukar behandling där man kombinerar två olika förebyggande läkemedel fungera.⁹  Kronisk klusterhuvudvärk behandlas med litium.⁹ 

Cirka 25 procent svarar dock inte på behandling. Triptaner bör heller inte tas oftare än två gånger per dygn, vilket gör det svårt om man har många attacker under samma dygn.

På Karolinska Institutet i Stockholm letar man efter genetiska förändringar som kan ge information om vem som svarar på en viss behandling, eller som inte svarar på behandlingen. Som det är idag måste patienten prova ut läkemedel och dos för att kunna komma fram till vilken behandling som fungerar.¹² Mer om forskningen nedan. 

Forskning om klusterhuvudvärk

Forskare på Karolinska Institutet i Stockholm försöker ta reda på varför man får klusterhuvudvärk för att i nästa steg kunna skapa bättre behandlingar och även hitta ett botemedel mot sjukdomen. Läs mer om forskningen här . 

Klusterhuvudvärk historiskt har beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Men nu finns pågående forskning som visar att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer än män i vardagen. Kvinnor har enligt denna forskning längre besvärsperioder, fler relaterade symtom, använder mer mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet av forskningen har publicerats i två studier i tidskriften Neurology.¹³ 

När ska jag söka vård?

I sällsynta fall har huvudvärken en allvarlig bakomliggande orsak. Det kan exempelvis vara en hjärnblödning, en blodpropp i hjärnan, en allvarlig infektion eller en hjärntumör.⁶  I dessa fall brukar även symtomen vara annorlunda än mot den vanliga ofarliga huvudvärken. Huvudvärken brukar exempelvis starta väldigt akut^6,14 och kan vara mycket svår, den kan försämras vid ansträngning ^1,14 och vara tilltagande.¹⁴

Man kan samtidigt som huvudvärken pågår få medvetandepåverkan ¹⁴, förlora känseln i någon del av kroppen, ha ryckningar eller skakningar1, vara styv eller ha ont i nacken, ha feber ^1,14, vara illamående och kräkas.14 Om man är osäker på vad som ligger bakom huvudvärken, bör man kontakta vården och vid akuta fall ringa 112.

Om man har råkat ut ett huvudtrauma (slag/våld mot huvudet) och varit medvetslös eller haft en minneslucka (både före och efter traumat) ska man åka in akut till sjukhus för bedömning.¹⁴ 

Vid svår huvudvärk samtidigt som man äter blodförtunnande läkemedel, ska man genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen akutmottagning – om det är stängt kan man vända sig till en akutmottagning.¹

Huvudvärk- så ställs diagnos 

Läkaren brukar ställa en rad frågor om huvudvärken som exempelvis hur ofta den kommer, var den sitter i huvudet, hur den känns, vad som utlöser huvudvärken, hur länge den brukar pågå, om man har några andra samtidiga symtom samt om man använder läkemedel och om de i så fall hjälper mot huvudvärken. Utifrån dessa svar brukar läkaren kunna göra en bedömning om vilken typ av huvudvärk det rör sig om. Ibland kan utredningen behöva kompletteras med datortomografi och/eller magnetkamera och/eller remiss till en läkare som är specialist på huvudvärk.¹ 

Huvudvärk – behandling 

Huvudvärk som kommer någon gång ibland kan lindras med receptfria läkemedel mot tillfällig smärta. Då går oftast huvudvärken över.  Man ska inte ta smärtstillande läkemedel mot huvudvärk mer än nio dagar i månaden.¹ Det är viktigt att läsa noga på förpackningens doseringsanvisningar och att aldrig överdosera. 

Vid huvudvärk som kommer ofta bör huvudvärken utredas för att ta reda på orsaken så att lämplig behandling kan ges. Det finns olika behandlingar för olika typer av huvudvärk.¹ 

Huvudvärksdagbok

Om man har huvudvärk ofta kan man föra en huvudvärksdagbok. Då kan man lättare se vilka situationer som bidrar till huvudvärken och förstå vad som är skälet till att huvudvärken kommer.  

I en huvudvärksdagbok kan man ta upp följande:¹ 

• hur ofta huvudvärken kommer 
• hur länge man har huvudvärk varje gång 
• hur intensiv huvudvärken är 
• om man tar läkemedel mot huvudvärken. 

Visste du att… 

• … av alla som söker vård på grund av huvudvärk, har cirka 90 procent huvudvärk av spänningstyp (HST) eller migrän?³ 
• … en självskattningsundersökning som har sammanställts vid Department of Neuroscience vid University of Texas, Huston, är smärta vid klusterhuvudvärk den mest intensiva smärta som finns?¹⁵
• … olika slags huvudvärk kan yttra sig olika sätt vid olika åldrar? Barn blir till exempel ofta illamående och kvinnor upplever ofta att huvudvärken blir lindrigare efter klimakteriet.¹⁵

 Patientorganisation 

Huvudvärksförbundet är en patientorganisation för personer med huvudvärk. Det spelar ingen roll vilken typ av huvudvärk man har och man behöver heller inte ha fått en diagnos för att få gå med i Huvudvärksförbundet.  

Referenser:

1. 1177_Huvudvärk hos vuxna
2. Läkemedelsverke
3. Internetmedicin/Huvudvärk
4. 1177_Huvudvärk hos barn och tonåringar 
5. Internetmedicin/Huvudvärk hos barn
6. Läkartidningen 
7. Huvudvärksförbundet 
8. 1177/migrän 
9. 1177/Klusterhuvudvär
10. Internetmedicin/Klusterhuvudvär
11. Karolinska Institutet
12. Hjärnfonden
13. Karolinska Institutet
14. Viss/Akut huvudvär
15. Karolinska/podd: Medicinvetarna

Publicerad 2023-12-28