Vad är MS?

MS är en är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. ¹ Cirka 20 000 svenskar lever med MS. Av dem är 70 procent kvinnor.² Sjukdomen ger ofta skovvisa symtom i form av bland annat känselrubbningar, svårt att gå och hålla balansen, trötthet, nedsatt kontroll över urinblåsan. ³  Det finns inga behandlingar som botar MS idag, men det finns ett antal läkemedel som bromsar sjukdomens utveckling.^2,4

Vad är MS?

I det centrala nervsystemet finns nervtrådar som leder impulser mellan hjärnan och olika delar av kroppen.³ För att impulserna ska kunna överföras snabbt och smidigt är en del nervtrådar omgivna av ett isolerande fett, så kallat myelin.⁵

Vid MS angrips och skadas myelinet av det egna immunförsvaret.⁶ När myelinet skadas påverkas och nervimpulserna och de kan inte längre kan ledas fram på rätt sätt. ² När myelinet skadas uppstår också en inflammation av nervtråden. ^2,7 De inflammatoriska förändringarna gör att ärrvävnad bildas⁴ vilket också har givit sjukdomen dess namn, multipel skleros dvs. många ärrhärdar.²  Beroende av var i hjärnan eller ryggmärgen som de här inflammatoriska förändringarna sitter, får man olika symtom.⁸

MS är, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna i Europa.⁹

Olika typer av MS

MS delas in i olika typer och uppträder i olika faser.³ Den inflammatoriska aktiviteten är hög under de första 15–20 åren då nerverna attackeras och förstörs. Sedan minskar inflammationen kraftigt men allt fler symtom framträder. Det beror på en kombination av förstörda nerver och naturligt åldrande.⁸

Man brukar dela in MS i följande typer:

• Skovvist förlöpande MS

Cirka 85 procent av dem som får MS, får inledningsvis denna form. Det innebär att sjukdomen kommer i perioder som kallas skov.³ Till en början är man ofta helt besvärsfri mellan skoven, men med tiden brukar vissa symtom vara kvar. ⁸ Hur långa skoven är och hur ofta de kommer brukar variera stort mellan olika personer.³ Ett skov kan hålla i sig under något dygn upp till ett par månader. Tiden mellan skoven varierar mellan några månader upp till flera år. ⁴

• Sekundärprogressiv MS

Den skovvist förlöpande formen av MS brukar efter omkring 10–15 år övergå till att långsamt bli sämre även mellan skoven. Denna andra fas i sjukdomen kallas sekundärprogressiv MS.³

• Primärprogressiv MS

Omkring 10–15 procent av dem som får MS får en form utan skov där man i stället får en långsam ökning av besvären redan från början.³ De som drabbas av denna mer ovanliga form av MS är ofta lite äldre (35 år och äldre). Den här formen av MS är lika vanlig hos män som hos kvinnor.¹

Det finns även en godartad form av MS där man trots många års sjukdom inte får besvärande symtom.  Diagnosen kan först ställas när det gått många år och man kan se tillbaka på sjukdomsförloppet.³

Det finns en stor variation i hur allvarligt förloppet av MS är,  från milda former till mer besvärliga förlopp.⁴

Vad orsakar MS?

Vad som orsakar MS är inte känt men man vet att det är en kombination av arv och miljö. Hypotesen är att miljöfaktorer och riskökande gener samverkar och ger en autoimmun reaktion riktad mot nervsystemet, dvs att det egna immunförsvaret angriper strukturer i hjärnan.⁹ Man har identifierat runt 230 riskgener eller riskvarianter där var och en bidrar lite till risken att få MS.⁹  Man vet också att vissa omgivningsfaktorer eller livsstilsfaktorer påverkar risken att få MS när de samverkar med riskgenerna.⁹ Några sådana faktorer är rökning, liksom körtelfeber och övervikt i tonåren⁴ samt låga nivåer av D-vitamin¹⁰.

Vilka är symtomen vid MS?

Vilka symtom man får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade²  och var i centrala nervsystemet inflammationen uppstår.⁷ Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas.⁴ En inflammation på synnerven ger påverkan på synen, en inflammation i lillhjärnan kan göra så att man blir yr och skakig och en inflammation i ryggmärgen kan ge problem med urinblåsan ⁷ Vid MS varierar symtomen från dag till dag mer än vid någon annan sjukdom i det centrala nervsystemet.⁷

Första symtom:
Vanliga första symtom på MS är nedsatt syn på ena ögat på grund av synnervsinflammation. Det kan också vara domning eller förändrad känsel i arm eller ben.⁸

Vanliga symtom:
Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler⁴, blir stel i muskler³, får känselstörningar, försämrad balans och synrubbningar.⁴ Vanligt är också att få nedsatt kontroll över urinblåsan och att få värk i kroppen.³

Även mer allmänna besvär som lätt påverkan på minne och koncentrationsförmåga samt depression, är vanliga. ^3–4

Fatigue är en mycket svår typ av trötthet.¹¹ Det är en form av utmattning eller orkeslöshet som är kraftigare än vanlig trötthet och som ofta kallas MS-trötthet. Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid MS¹² och är ett av de symtom som ofta har stort eller störst inflytande på livskvaliteten¹³.

MS – så ställs diagnos

Den första vårdkontakten är hos läkare på vårdcentral. Om MS misstänks skriver läkaren en remiss till neurolog.

Hos neurologen får man berätta om sina symtom. Ibland kan de härledas långt tillbaka i tiden. Det är viktigt att försöka minnas vilka symtom man har haft och hur de eventuellt har förändrats över tid. Neurologen gör en neurologisk undersökning genom att undersöka känsel, reflexer och balans samt andra neurologiska funktioner.¹⁴ En magnetkameraundersökning, MR, av huvudet och ryggmärgen görs och ett ryggvätskeprov tas för att se om det finns tecken på inflammation i det centrala nervsystemet.³

Dessa undersökningar sammanvägs med patientens historia och eventuellt behöver läkaren följa hur sjukdomen utvecklas över tid för att kunna ställa diagnosen.³ En enda inflammation är inte MS, men kan vara ett förstadium till MS. För att ställa diagnosen MS måste man kunna visa att inflammationerna återkommer.¹⁴

Uppföljning

MR görs även fortsatt för att följa upp den inflammatoriska aktiviteten i hjärnan och ryggmärgen och på så sätt även kunna kontrollera om behandlingen har önskvärd effekt.^15–16 Intervallen mellan MR-undersökningarna bestäms utifrån situation.¹⁵ Vid uppföljningen jämförs med bilder från den förra MR-undersökningen.¹⁵ Till uppföljningen hör även en läkarundersökning.¹⁶ Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska uppföljande MR-undersökning samt läkarbesök göras minst en gång per år.¹⁶

Hur behandlas MS?

Det finns idag ingen behandling som helt kan bota MS, men det finns många olika behandlingar för att lindra sjukdomsförloppet. ⁴ De första bromsmedicinerna kom på 90-talet och efter det har utvecklingen av nya läkemedel gått i en rasande fart och det görs hela tiden nya framsteg. Idag finns en rad läkemedel som bromsar sjukdomsutvecklingen. Dessa läkemedel har dock en mycket begränsad effekt när MS har övergått i en sekundärprogressiv fas.²

Flera åtgärder som kan lindra besvär av sjukdomen är en viktig del av behandlingen om man får någon form av funktionsnedsättning. Sjukgymnastik och egen träning kan hjälpa till att stärka och hålla de påverkade musklerna aktiva och i god kondition.⁴

Forskning om MS

Under de senaste åren har läkemedel utvecklats som bromsar inflammationsprocesserna i centrala nervsystemet och en hel serie nya mer effektiva behandlingar är under utprövning. De gör att funktionsnedsättningar kopplade till sjukdomen inte förvärras och förhoppningen är att behandlingen i större utsträckning ska kunna skräddarsys för varje patient. Även stamcellsförsök pågår, med syfte att främja kroppens egna läkningsprocesser och kanske i framtiden även kunna förbättra skadade funktioner. ⁴

 Visste du att…

• … cirka 20 000 personer i Sverige har MS? ²
• … 70 procent är kvinnor. ²
• … cirka 600 nya fall tillkommer varje år? ⁹
• … cirka 2,8 miljoner personer i världen har MS? ²
• … sjukdomen oftast ger sig till känna mellan 15 och 55 års ålder. ⁴ De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos. ²

Referenser:

1. Internetmedicin
2. Neuro
3. 1177
4. Hjärnfonden
5. 1177/Myelin
6. Hjärnfonden
7. Neuro/Symtom 
   
8. Karolinska Institutet
9. Hjärnfonden
10. Svenska MS-Sällskapet/ Metodbok En översikt
11. Neuro
12. MS Sällskapet/Metodbok_Fatigue
13. Neuro/Fatigue
14. Neuro/Hjärntrötthet
15. Läkartidningen
16. Socialstyrelsen

Publicerad 2014-07-15
Uppdaterad 2022-12-29