Vad är neurometabola sjukdomar?

Neurometabol sjukdom

Med neurometabola sjukdomar menas sjukdomar som alla beror på genetiska störningar i cellens ämnesomsättning och som drabbar nervsystemet¹. Sjukdomarna är fortskridande, det vill säga att de försämras över tid² och kännetecknas ofta av en försämring av mentala och motoriska funktioner.¹ De neurometabola sjukdomarna är flera hundra till antalet och mycket sällsynta.²

Sjukdomarna påverkar cellens omsättning av kolhydrater, fettsyror och aminosyror. Det kan innebära att det blir en påverkan på cellens organeller (celldelar). Det finns till exempel hundratusentals mitokondrier i cellen. Deras funktion är att bilda energi, som ett slags kraftverk.² Mitokondrierna ser till att kroppen får lagom mycket energi för att kunna röra sig, växa och tänka.³ En annan organell som kan påverkas är lysosomen. Den fungerar som en återvinningsstation i cellen⁴ och skulle kunna liknas vid cellens mage. Lysosomen innehåller starkt sura ämnen som bryter ner andra molekyler, precis som magsäcken.⁵ Peroxisomer är organeller som är viktiga för omsättning av fetter (särskilt långkedjade fettsyror) och för bildning av gallsyror.²

Tre viktiga undergrupper till de neurometabola sjukdomarna är mitokondriella, lysosomala och peroxisomala sjukdomar.

• Mitokondriella sjukdomar

Vid mitokondriella sjukdomar fungerar inte mitokondrierna som de ska² på grund av ett genetiskt fel⁶. Nervsystemet och skelettmuskulaturen kräver extra mycket energi och är känsliga för störningar i energiomsättningen.⁶ Det kan ge symtom från nästan hela kroppen men framför allt drabbas hjärna och muskler.^2,7 De flesta mitokondriella sjukdomarna ger symtom tidigt i livet. Leigh, Alpers och Pearson syndrom är några av dem som debuterar tidigt. Det finns även mitokondriella sjukdomar som debuterar senare i livet.⁶

• Lysosomala sjukdomar

Vid lysosomala inlagringssjukdomar saknas någon av komponenterna i lysosomen⁵, ofta handlar det om brist på specifika lysosomala enzymer⁸. Det leder till att vissa ämnen i lysosomen inte kan brytas ner utan lagras⁵ upp i cellen. Det är skälet till att sjukdomarna kallas lysosomala inlagringssjukdomar. Efter hand blir cellerna fulla av den upplagrade substansen och dör.⁹ Karakteristiskt för lysosomala inlagringssjukdomar är att barnen verkar friska när de föds. Sjukdomstecken visar sig först efter en tid. Symtom som utvecklingsförsening, dövhet, blindhet, grova anletsdrag, leverförstoring och skelettförändringar ses vid lysosomala sjukdomar.⁵

Idag känner man till ett 50-tal lysosomala sjukdomar.¹⁰ Krabbes, Fabry, Gaucher, metakromatisk leukodystrofi och mukopolysackaridoser (MPS) hör till de vanligaste lysosomala sjukdomarna i Sverige.⁹ Lysosomala sjukdomar är¹¹var för sig mycket ovanliga⁵ men som grupp beräknas 1 person per 5 000 nyfödda barn ha en lysosomal sjukdom¹¹.

• Peroxisomala sjukdomar

Orsaken till de peroxisomala sjukdomarna är en störning i peroxisomens funktion och bildning.¹² En sådan dysfunktion leder till allvarlig störning cellens metabolism.¹³

Flera av de peroxisomala sjukdomarna drabbar främst små barn och ger bland annat medfödda förändringar av utseendet, hjärnan och i olika organ.¹⁴
Till de peroxisomala sjukdomarna hör Zellwegers och rizomelisk chondrodysplasia punctata. Det finns även peroxisomala sjukdomar som bara drabbar en viss del av peroxisomens funktioner, som till exempel Refsums sjukdom samt X-kromosombunden adrenoleukodystrofi (ALD) och adrenomyeloneuropati. ¹²

Symtom neurometabol sjukdom

Vilka symtom barnet får är kopplat till vilken del av nervsystemet som påverkas. Om det är celler i hjärnbarken som är drabbade kan man till exempel få svårigheter med inlärning, risk för demensutveckling samt epileptiska anfall. Men om det är hjärnans vita substans som är drabbad får man mer påverkan på muskelspänning (spasticitet) eller på balans och koordination (ataxi). När centrala funktioner i ämnesomsättningen drabbas är det även vanligt att andra vävnader påverkas om exempelvis hjärta, lever, njurar, skelett, mag-tarmkanal, ögon och öron.⁴

Diagnos och behandling neurometabol sjukdom

För att diagnostisera barn med misstänkta neurometabola sjukdomar krävs samarbete mellan olika specialiteter.² Det är en komplicerad process³ och som följs stegvis enligt följande steg²:

• Man går igenom tidigare journaldata och gör en detaljerad klinisk undersökning.
• Nervsystemet undersöks med exempelvis magnetkameraundersökning och EEG.
• Andra vävnader undersöks med hjälp av laboratorieprover eller med hjälp av ultraljud.
• Metabola screeningprover görs från kroppsvätskor som till exempel blod, urin och hjärn-ryggmärgsvätska.
• Undersökning görs av enzym från blodkroppar, underhudsceller eller muskler.
• Man tar riktade vävnadsprover.
• Man gör genetiska undersökningar.
• Remiss skickas till andra instanser för att fastställa eller följa upp hur olika organ påverkas. Det kan till exempel vara hjärta, lungor, ögon och öron. Man kan även behöva konsultation från specialister inom handkirurgi och ortopedi samt bedömning av psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut.²

På senare tid har det skett en stor utveckling när det gäller behandling av metabola sjukdomar. Många av de här sjukdomarna är behandlingsbara. I en del fall kan det vara en enkel behandling, som att ge ett specifikt vitamin som kan underlätta enzymproduktionen. I andra fall kan det vara ett påbörja en diet. Om man exempelvis inte kan bryta ner aminosyra, kan man få en diet med kost med minskad mängd aminosyra.

Vid energimetabolismsjukdomar kan man ersätta kolhydrater eller glykos som bränsle för hjärnan genom en särskild kost som kallas ketogen kost. Ketogen kost innehåller lite kolhydrater och mycket fett. Överskottet bildar svältkroppar som hjärnan kan använda som bränsle.⁴ Andra effektiva behandlingar är stamcellsbehandling, enzymterapi, substratreduktionsbehanding (ett alternativ till enzymersättningsbehandling och hjälper till att minska fettnivårer som lagras i kroppen¹⁵), chaperoner (hjälper till att stabilisera och reaktivera det förändrade enzymet¹⁶) och genterapi.² Det finns även mycket man kan göra genom att behandla symtomen som sjukdomarna ger.⁴

Forskning neurometabol sjukdom

När det gäller mitokondriella sjukdomar pågår en rad olika forskningsprojekt. Flera av projekten handlar om att förstå mekanismen bakom vad som orsakar de här sjukdomarna. Att det finns teorier om att mitokondriella sjukdomar ligger bakom folksjukdomar som Parkinson och vårt åldrande, kan vara en anledning till att intresset för den här typen av forskning är så stort. I framtiden kan behandling av mitokondriella sjukdomar handla om att hindra ansamling av fria syreradikaler genom ett stort tillskott av antioxidanter. Stamcellsbehandling kan eventuellt fungera i enskilda fall vid vissa mitokondriella tillstånd i framtiden.³

All behandling av lysosomala sjukdomar går ut på att ge det enzym som saknas.⁹ Forskning pågår med att modifiera och att stabilisera enzymet.¹⁷ Det pågår dessutom djurstudier där man undersöker om man med olika gentekniker kan öka kroppens egen enzymproduktion.^4,14

Omfattande forskning pågår internationellt kring de peroxisomala sjukdomarna. Det man undersöker är de genetiska avvikelserna bakom sjukdomarna. Forskningen rör även sjukdomsmekanismer och funktioner hos peroxisomala enzymer och andra proteiner. Det är när man förstår sjukdomsmekanismer vid olika genetiska avvikelser som man kan hitta vägar till behandling.¹²

Visste du att

• Det finns ungefär 900 personer med mitokondriell sjukdom i Sverige.
• Den vanligaste lysosomala sjukdomen i Sverige är Krabbes sjukdom som drabbar 3–4 barn per år.¹⁰
• Man känner idag till cirka 25 olika peroxisomala sjukdomar.¹³

Referenser:

1. CDS samverkan
2. Sahlgrenska
3. Sahlgrenska/Mitokondriella sjukdomar
4. Film, UR Play
5. Linköpings Universitet
6. Sahlgrenska
7. Socialstyrelsen
8. Internetmedicin
9. MPS-föreningen
10. Socialstyrelsen
11. Karolinska universitetssjukhuset
12. Socialstyrelsen
13. Sahlgrenska
14. Läkartidningen
15. Ovanliga sjukdomar/Sanofi Genzyme
16. Socialstyrelsen
17. Socialstyrelsen/Glykogenos typII

Publicerad 2021-05-07