Vad är personlighetssyndrom?

Det medför ofta svårigheter att anpassa sig till olika situationer, att ha en stabil och fungerande vardag samt att få relationer att fungera.¹ När detta utgör en funktionsbegränsning eller innebär ett lidande, talar man om personlighetssyndrom.²

Om personlighetssyndrom

Personlighet kan definieras som det mönster av tankar, beteenden och känslor som är bestående under lång tid. ^1,3 Personligheten utmärker personens unika sätt att möta, hantera och anpassa sig till olika aspekter och händelser som påverkar livet.

Det kan exempelvis vara oväntade och väntade händelser, relationer, utmaningar och problem i tillvaron.⁴ Alla människor är unika men det finns gemensamma mönster för hur vi tänker, beter oss och hur vi känner. Det kallas personlighetsdrag. Det kan till exempel vara att vara utåtriktad respektive inåtvänd¹, att vara tillmötesgående (vänlig) eller att vara noggrann.³

Att ha både styrkor och svagheter i sin personlighet är helt normalt.¹ Men när man har avvikande personlighetsdrag som inte motsvarar vad som är förväntat eller accepterat och det innebär ett lidande eller en funktionsbegränsning, kan det röra sig om ett personlighetssyndrom. ^1–2

Att leva med personlighetssyndrom innebär problem att skapa sig en stabil och fungerande vardag och ett fungerande arbetsliv. Man har svårt att anpassa sitt beteende till olika situationer och att upprätthålla positiva relationer.¹

Hur uppstår personlighetssyndrom?

Personligheten utvecklas under barndomen och tonåren och påverkas både av arv och miljö.^1,5 I utvecklingen av ett personlighetssyndrom samverkar medfödda temperamentsdrag med olika faktorer under uppväxten.¹ Det finns ett tydligt samband mellan beteendeproblem och känslomässiga problem under uppväxten och senare utveckling av personlighetssyndrom.⁵

Riskfaktorer för att utveckla personlighetssyndrom:

• Sexuella, psykiska och fysiska övergrepp, att ha blivit försummad eller förlust av vårdnadshavare.
• Negativa livshändelser generellt är också en riskfaktor som har störst påverkan på personer som är mer genetiskt sårbara.⁵

Det är mycket vanligt att ha andra samtidiga psykiatriska tillstånd, som exempelvis depression och ångest. En person med personlighetssyndrom löper också högre risk för att hamna i missbruk.²

Symtom

De första symtomen brukar utvecklas under tonåren.² Tillståndet fortsätter sedan in i vuxen ålder.⁶

Gemensamt för personer med personlighetssyndrom är att man har avvikande personlighetsdrag. Dessa visar sig i form av extrema och olämpliga reaktioner i personliga och sociala situationer.⁶

Olika typer av personlighetssyndrom

Det finns tio olika personlighetssyndrom som kan delas in i tre olika kluster. ^1–2 Nedan är indelningen enligt diagnossystemet DSM-5. (diagnostisk manual)

Kluster A beskriver personlighetssyndrom med udda eller excentriska personligheter.

• Paranoid form:
  • Man är ovanligt misstänksam och har svårt att lita på andra människor.
  • Man har lätt att läsa in elaka eller hotande undertoner i kommentarer och handlingar eller har grundlösa misstankar om otrohet.¹
• Schizoid form:
  • Man har brist på intresse för sociala relationer och har svårt att uttrycka känslor.
  • Man känner sällan glädje inför saker i vardagen. Det kan handla om att inte uppskatta god mat eller att sakna lust till sex.¹
• Schizotyp form:
  • Man uppfattas av andra som en person med udda beteenden.¹
  • Man har ovanliga tankar och övertygelser.² Man tror sig exempelvis ha ett extra sinne, tror på vidskepelse, telepati eller dylikt.¹
  • Man har svårt med sociala situationer² och uttrycker sig kanske med ett omständigt, vagt eller metaforiskt språk¹.

Kluster B beskriver personlighetssyndrom med dramatiska, känslosamma och impulsiva personligheter. Följande personlighetsstörningar ingår:

• Antisocial form:
  • Man har brist på respekt för samhällets regler, andra människors rättigheter och för sociala normer (som exempelvis att bryta mot lagen eller att ljuga).
  • Man är ofta impulsiv, lättirriterad/aggressiv och kan agera vårdslöst med bristfällig respekt för andras eller egen säkerhet.
  • Man saknar samvetskval och kan bortse från sitt eget ansvar i situationer där man exempelvis har skadat eller behandlat någon illa. ^1–2
• Borderlinetyp:
  • Man har svår att hantera sina känslor och har ett ”svart-eller-vitt tänkande”.¹
  • Man har ett instabilt relationsmönster² och växlar mellan att vara ”klängig” och att vara avståndstagande i viktiga relationer¹. Andra personer idealiseras omväxlande med att nedvärderas. Vid borderline har man ofta dålig självkänsla och en osäker bild av sig själv och sin identitet.¹
  • Man är rädd att bli övergiven.² Det är vanligt att ha ett självskadebeteende och tendens till självmordshandlingar.
  • Borderline kallas även för emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS).¹ Läs mer om borderline här >> (Länk till texten om Borderline, som är näst på tur att skrivas)
• Histrionisk form:
  • Man och har ett orimligt stort behov av uppmärksamhet och vill stå i centrum.
  • Man kan vara överdrivet flirtig och ha ett olämpligt förföriskt uppträdande.
  • Man söker ständig uppmuntran och godkännande.
  • Man är ofta lättpåverkad av andra personer och mycket känslig för kritik.¹
• Narcissistisk form:
  • Man har orealistiskt höga tankar om sig själv och sin förmåga och tror sig ha stora talanger.
  • Man fantiserar om stor framgång, makt, status och skönhet och förväntar sig beundran från andra personer. Samtidigt kan man själv vara arrogant och visa brist på medkänsla och empati för andra människor.
  • Man anser sig vara bättre än andra och utnyttjar ofta andra för egen vinning. ^1-2,7

Kluster C. Ångestpräglade personlighetssyndrom (som beskriver överdriven ängslighet).

• Ängslig form:
  • Man har en känsla av att vara otillräcklig och är rädd för att få kritik och negativa omdömen.
  • Man är rädd att inte vara omtyckt och undviker sociala kontakter av rädsla för att bli ogillad, avvisad eller förlöjligad.
  • Man har en svag självbild och tror att man är underlägsen andra eller att man är ointressant.¹
• Osjälvständig form:
  • Man har ett stort behov av stöd från andra och är rädd för ensamhet och att bli övergiven.
  • Man tror sig behöva bli omhändertagen och vill ha stöd från partner eller förälder.
  • Man undviker att ta egna beslut utan låter andra ta beslut och initiativ.
  • Man har svårt att säga ifrån och att stå upp för sin åsikt, då står man hellre ut med något som man tycker är fel. Man står även ut med fysisk och/eller psykisk misshandel för att slippa leva ensam.^1-2
• Tvångsmässig form:
  • Man har ett överdrivet prestationsinriktat sätt som går ut över de personliga relationerna.
  • Man har ett stort kontrollbehov och är så upptagen av ordning, regler och detaljer att man tappar själva meningen med det man gör. Att allt ska vara så fullkomligt perfekt gör att förmågan att slutföra arbetsuppgifter störs.
  • Ofta är man snål (mot sig själv och andra), rigid, moralisk och envis.^1–2

UNS (ospecificerat personlighetssyndrom). När en person uppfyller de generella kriterierna för personlighetssyndrom men inte för något av de specificerade syndromen ovan, kan det klassificeras som UNS.⁴

Det är vanligt att en person som har ett personlighetssyndrom, kvalificerar sig till minst ett till. ^6,8

Diagnos personlighetssyndrom

Att ställa diagnosen personlighetssyndrom är en omfattande och tidskrävande process. Som stöd används diagnossystemen DSM-5 och ICD-10.⁵

Det här ingår ofta:

• Utredning görs vanligtvis av psykiatriker och psykolog.^8-9
• Intervju, olika psykologiska tester och självskattningsformulär ligger till grund för diagnosen.
• En viktig faktor för diagnos är att problematiken är varaktig, det vill säga att den har funnits över tid.⁵
• Till det behövs även information om hur problematiken påverkar arbete, studier och relationer, utveckling av symtomen över tid, särskilda livshändelser och traumatiska erfarenheter samt om det finns en ärftlig faktor.⁴
• Risk för missbruksproblematik bedöms samt självskadebeteende och om det finns risk för självmord.⁸

Man brukar vara återhållsam med personlighetsyndromsdiagnoser hos barn och unga, då deras personlighet ständigt utvecklas och förändras. Det brukar därför vara lämpligt att vänta till vuxen ålder.⁵

En personlighetssyndromdiagnos behöver inte gälla livet ut. Symtomen kan variera och personlighetsdrag förändras över tid. Diagnosen bör därför omprövas regelbundet och sättas i relation till hur den aktuella problematiken ser ut.⁴

Behandling av personlighetssyndrom

Vilken behandling man får avgörs med hänsyn till vilken typ av personlighetssyndrom man har.¹ Målsättningen brukar vara att uppnå en bättre social förmåga och anpassning till ett socialt liv.⁶

Psykoterapi anses vara den bästa hjälpen oavsett vilken typ av personlighetssyndrom det rör sig om.¹

Exempel på olika typer av psykoterapiformer som kan användas vid behandling av personlighetssyndrom: ^1–2,6,8

• Kognitiv beteende terapi (KBT)
• Dialektisk beteendeterapi (DBT)
• Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)
• Transference focused therapy (TFP)
• Schemafokuserad terapi (SFT)
• Systems training for emotional predictability and problem solving (STEPPS)
• Interpersonell terapi (IPT)
• Client-Centered Therapy (CCT)
• Emotion Regulation Group Therapy (RGT).

En försvårande omständighet för psykoterapi är att personer med olika former av personlighetssyndrom ofta har svårt att reflektera över sig själva och har en förmåga att lägga över ansvaret för sina reaktioner på andra.

Det har därför utvecklats andra framgångsrika behandlingsmodeller. Det kan exempelvis handla om träning av impulskontroll, kompensatoriska strategier och reflekterande över upplevelser och reaktioner (egna och andras).²

Läkemedel kan lindra psykiska symtom som ångest, depression och psykotiska symtom.¹ Läkemedel används inte som enda behandling vid personlighetssyndrom, utan alltid i kombination med olika terapeutiska metoder.^2,8

Olika typer av samsjuklighet behandlas parallellt.⁸

I vissa lägen med hög ångestnivån och påtagligt inre kaos, kan det bli nödvändigt med en kortare inläggning på psykiatrisk klinik.⁸

Som patient erbjuds man även stöd att reda ut problem och kriser i förhållande till närstående personer.⁶

 

Kan man göra något själv?

Man kan försöka att observera sig själv och sina reaktioner. I vilka situationer blir det problem? Ofta ökar sårbarheten om man är trött, hungrig, berusad eller om man blir avvisad. Man kan fundera över om situationerna som tenderar att bli problematiska kan förebyggas på något sätt.¹

Forskning om personlighetssyndrom

Forskning kring personlighetssyndromens förlopp, prognos och behandling är i dagsläget begränsad. ^4-5

Visste du att…

• … personlighetssyndrom kallades tidigare för personlighetsstörning, men för att minska stigmat kring problematiken säger man numera personlighetssyndrom?²
• … upp till tio procent av befolkningen har något personlighetssyndrom?¹
• … det finns skäl att misstänka en stor underdiagnostisering av personlighetssyndrom? 

Vid självmordstankar

Om man har tankar på att ta sitt liv ska man inte hålla de tankarna för sig själv, då ska man söka hjälp. Man kan prata med någon man har förtroende för, kontakta en stödlinje eller söka hjälp i vården. (Se länkar till stödlinjer längst ner i texten.)

Det är viktigt att komma ihåg att man inte är ensam om att känna som man känner. Det är många som har och har haft liknande tankar och känslor. Och det finns hjälp att få.

Om det är brådskande och man har planer på att ta sitt liv ska man genast söka vård på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112!

Organisationer som ger stöd vid självmordstankar:

BRIS
Telefon: 116 111 (man kan ringa och sms:a). Det går också att mejla och chatta.

Jourhavande medmänniska
Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst
Nås via 112, man kan även mejla och chatta.

MIND Själmordslinjen

Telefon: 90 101. Det går även att chatta.

Referenser:

1. Region Uppsala/Infoteket/ Personlighetssyndrom (Hämtad 2024-09-25)
2. Mindler/Personlighetsstörning – personlighetssyndrom (Hämtad 2024-09-28)
3. Karolinska Institutet/Nyfiken på personlighet (Hämtad 2024-10-10)
4. Läkartidningen/Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos? (Hämtad 2024-09-25)
5. Internetmedicin/Personlighetssyndrom (Hämtad 2024-09-25)
6. Netdoktor/Personlighetsstörningar (Hämtad 2024-10-03)
7. Mindler/Narcissim (Hämtad 2024-10-01)
8. Praktisk medicin/Personlighetsstörningar hos vuxna (Hämtad 2024-10-04)
9. 1177/Borderlinepersonlighetssyndrom (Hämtad: 2024-10-03)