Vad är Willis Ekboms sjukdom (RLS)?

Willis-Ekboms sjukdom (WED)

Restless Legs Syndrome (RLS)

Restless Legs Syndrom (RLS) eller Willis-Ekboms sjukdom (WED), är en vanlig neurologisk sjukdom¹ som innebär att det pirrar, domnar eller kryper i benen när man är stilla en längre stund.¹ Sjukdomen går inte att bota med det finns olika typer av behandling som kan lindra, eller ibland till och med ta bort, besvären².

Om Willis-Ekboms sjukdom (WED)

Precis som namnet Restless Legs Syndrome (rastlösa ben) antyder, kännetecknas sjukdomen av en krypande, domnande, hettande, brännande och/eller stickande känsla djupt inne i benen.² Symtomen vid WED är ofta så pass besvärande att man känner att man bara måste upp och röra på sig och gå omkring. Då försvinner nämligen besvären, för en stund.³

Sjukdomen beskrevs redan på 1600-talet av den engelske läkaren Sir Thomas Willis (1621–1675). Själva begreppet ”Restless Legs” myntades långt senare av den svenske neurologen och forskaren Karl-Axel Ekbom (1907–1977) som även disputerade 1945 med en avhandling om sjukdomen. Flera av hans artiklar är aktuella än i dag.² De båda läkarna Willis och Ekbom gav sedermera sjukdomen Restless Legs Syndrome sitt senaste namn: Willis-Ekboms Disease, vilket förkortas WED. I denna text kommer uttrycket Willis-Ekboms sjukdom och förkortningen WED att användas.

WED förekommer hos 5–15 procent av den svenska befolkningen och är vanligare bland kvinnor.^4-5 Ändå är WED en relativt okänd sjukdom både bland läkare och allmänhet.⁶ Många av de drabbade har milda former av sjukdomen och klarar sig bra med egenvård, medan andra har outhärdliga plågor om de inte får läkemedelsbehandling. Däremellan finns en stor grupp som klarar sig hjälpligt utan medicinsk hjälp, men som skulle kunna få god hjälp av rätt behandling.²

Orsaken till WED är ännu okänd. Det finns forskare som misstänker att WED beror på nedsatt mikrocirkulation.¹ En annan teori är att störningar i hjärnans dopaminsystem kan ligga bakom sjukdomen. (Dopamin är en signalsubstans som påverkar kroppens förmåga att kontrollera muskelrörelserna.) Ytterligare en teori är järnbrist.⁷

Willis-Ekboms sjukdom delas in en primär och en sekundär form.⁸ Mycket tyder på att den primära formen av WED är ärftlig. Sex av tio av dem som drabbas har nära släktingar med sjukdomen. Vid sjukdomens primära form sker debut vanligen i 30 till 40-årsåldern.

Den sekundära formen av WED brukar debutera senare i livet.¹ Risken att drabbas ökar med stigande ålder.⁷ Sekundär WED är inte ärftlig¹ och uppstår i stället sekundärt till något annat som bristtillstånd, sjukdomar eller läkemedel¹. Det kan exempelvis vara:

• brist på järn, vitamin B12 eller folsyra.
• en bakomliggande sjukdom, till exempel njursjukdom, kronisk. ledgångsreumatism, nervskador, diskbråck eller diabetes.
• läkemedel, till exempel antidepressiva eller läkemedel mot epilepsi.

Det är även vanligt att drabbas av WED i samband med graviditet och särskilt under de sista månaderna.¹ 30 procent av alla gravida kvinnor utvecklar WED.⁸ Besvären brukar försvinna i samband med förlossningen.¹

Willis Ekboms sjukdom – Symtom

Vanliga symtom vid Willis-Ekboms sjukdom:¹

• krypningar, domningar, ryckningar i benen
• känsla av kyla eller hetta i benen
• sömnbesvär
• ibland smärta.

Symtomen kan variera i styrka och är som mest besvärande när man vilar och kan bli lindrigare om man går upp och rör på sig. Nedre delen av benet är mest drabbat, mellan knä och fotled, men ibland påverkas även den övre delen av benen, armarna och bålen.¹

Sömn

Många upplever att obehagen är störst sent på kvällen eller under natten.¹ Det kan vara svårt att somna³ och sömnen störs av krypningar, ryckningar, stickningar, kramper eller smärta i benen, armarna och bålen¹. Man kan även få ofrivilliga muskelryckningar och sparkar under natten vilket också påverkar sömnen.¹ Det är mycket vanligt med sömnstörningar vid WED.

Diagnos av Willis Ekboms sjukdom

Diagnosen Willis-Ekboms sjukdom ställs genom att alla av de följande fem diagnostiska kriterierna uppfylls:^2,8
Upplevelse av:

• tvång att röra på sig på grund av obehagskänslor.
• att tvånget att röra på sig inleds eller förvärras vid vila eller inaktivitet.
• att tvånget att röra på sig lindras (helt eller delvis) genom rörelser.
• att tvånget att röra på sig är större kvälls- och nattid än under dagtid.

Samt att symtomen ovan är primära och inte har uppstått på grund av annan medicinsk orsak eller dylikt.

Man brukar även ta blodprover, bland annat:²

• ferritin (järnvärde, för lågt järnvärde kan förvärra WED-besvär)
• vitamin B12 och B9 (brister av dessa vitamin kan påverka WED-besvären)
• kreatinin (mått på njurfunktion, viktigt av två skäl – dels för att bristande njurfunktion kan ge WED-symtom och dels för att läkemedelsdosen kan behöva anpassas om njurfunktionen är nedsatt).

Man kan dessutom behöva ta prover eller göra andra undersökningar för att utesluta diagnoser med symtom som liknar WED.²

Behandling av Willis Ekboms sjukdom

Willis-Ekboms sjukdom går inte att bota och den som har sjukdomen får ofta besvär som återkommer livet igenom.¹ Det finns fortfarande mycket man kan göra för att lindra, eller till och med helt ta bort besvären.²

Vid primär form av WED vill man först ta bort förvärrande/utlösande faktorer som exempelvis olika typer av läkemedel som kan utlösa eller förstärka symtom av WED.⁷ Vid sekundär WED behandlas grundsjukdomen i den mån det går.⁷ Om man lyckas behandla eller bota den bakomliggande sjukdomen kan symtomen av WED lindras eller försvinna helt.

Behandling kan bestå av läkemedel (farmalogiskt behandling) samt annan typ av behandling, det vill säga icke-farmalogisk behandling.⁸ Man brukar inleda med den icke farmakologiska behandlingen.² De flesta personer med WED behöver ingen läkemedelsbehandling.⁵

Icke farmalogisk behandling

Exempel på icke farmalogisk behandling är regelbunden fysisk högintensiv träning⁸ (dock ej senare än fyra timmar innan sänggåendet²), isometrisk stretching av muskulaturen, TENS, akupunktur, akupressur och KBT⁸. Att snabbt kyla ner benen genom att till exempel duscha dem med iskallt vatten innan man går och lägger sig upplevs positivt av de flesta. Några enstaka personer får bättre lindring av värme.⁸ Man brukar rekommenderas att använda kompressionsstrumpor, ha regelbundna sömnvanor och att motionera.⁷

Se även nedan vad mer man kan göra själv för att förbättra sitt tillstånd med WED.

Farmalogisk behandling

Har man svårare symtom eller inte får tillräcklig effekt av den icke-farmalogiska behandlingen (ovan), kan man behöva läkemedelsbehandling. Det finns dock ännu ingen behandling som botar primär Willis-Ekboms sjukdom. I de flesta fall går det dock att minska eller till och med att helt ta bort besvären.² Det finns effektiva läkemedel som lindrar symtomen. Ungefär tre av tio drabbade behöver behandling med läkemedel.¹

Det här kan du göra själv

Förbättra förutsättningar för bättre sömn

Att sova ordentligt är ett grundläggande mål för all behandling.²

Några tips för bättre sömn: ²

• Försök att gå och lägga dig och att stiga upp på samma tider varje dag i veckan.²
• Undvik energidryck, kaffe/te, värktabletter eller annat som innehåller koffein sex timmar innan läggdags.²
• Varva ner två timmar innan läggdags. Gå gärna en lugn promenad. Andas lugnt.²
• Undvik blåljus (ljus från skärmar). Det kan påverka insomning.²
• Ha mörkt, svalt och tyst i sovrummet.²
• Ta eventuella mediciner i god tid innan sänggåendet så att de hinner börja verka innan det är dags att sova.²
• Mentalt distraherande aktiviteter innan man ska sova kan ibland göra det lättare att somna.⁸

Motionera

Lättare motion brukar kunna lindra symtomen vid Willis- Ekboms sjukdom. Det kan till exempel vara att promenera, jogga lugnt, cykla eller gympa. Att ta en kvällspromenad innan man går och lägger sig brukar kunna hjälpa, men mer intensiv fysisk träning på kvällstid kan i stället förvärra symtomen.¹

Undvik koffein, nikotin och alkohol

Lindra akuta besvär

Att stretcha, massera, använda kompressionsstrumpor, ta en kall eller varm dusch, vibrationsmassage, TENS, kalla eller varma inpackningar kan ge akut lindring. Avslappning brukar också vara bra. Man kan ta hjälp av meditation eller yoga. Mental fokusering med hjälp av ett spel, en bok eller något annat som man gillar och som kan fånga uppmärksamheten för en stund, kan också hjälpa.²

Vad som fungerar kan vara väldigt individuellt och man får prova sig fram för att hitta det som fungerar bäst.²

Så påverkas vardagen

De flesta har besvär på kvällar och nätter, men symtomen kan komma vilken tid som helst på dygnet.² Som nämnts tidigare kan detta medföra att sömnen störs, vilket är ett mycket vanligt problem vid WED. Störd sömn ger ytterligare besvär med onormal dagtrötthet, koncentrationssvårigheter, dåligt minne i kan sin tur innebära minskad arbetsförmåga. Humörpåverkan kan påverka den sociala förmågan.²

Det kan vara svårt att sitta stilla längre stunder eftersom symtomen ofta kommer just vid stillasittande. Det kan bli bekymmersamt under exempelvis möten eller långa resor.¹ Det kan också bara besvärligt att titta på TV, gå på tio eller teater.³

Forskning om WED

Under det senaste decennierna har intressanta studier visat att syrebrist och nedsatt blodflöde i vävnaden och det centrala nervsystemet kan vara viktigt för Willis-Ekboms sjukdom. Detta öppnar upp för ny förståelse och nya behandlingar för sjukdomen. Forskning har även visat ett samband mellan den ärftliga formen av Willis-Ekboms sjukdom och förändringar i gener som har styr bildningen av kväveoxid.¹

Nylig forskning pågår i Sverige för att undersöka om selen kan hjälpa mot WED.⁹

Visste du att…

• … WED är en neurologisk sjukdom som drabbar mellan 5 och 15 procent av alla vuxna svenskar?^4-5
• … WED är en kronisk sjukdom med återkommande besvär?¹
• … WED är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män?²
• … WED (sekundär) är vanligare ju äldre man blir? ⁷

Referenser

1. 1177
2. RLS Förbundet
3. WED-förbundet
4. Vårdgivare Skåne
5. Region Halland
6. RLS förbundet
7. Janus-info
8. Internetmedicin
9. RLS-förbundet

Publicerad 2015-01-20
Uppdaterad 2023-04-17