Vad är en ryggmärgsskada?
En ryggmärgsskada ger symtom som känselbortfall och förlamning. Hur stor del av kroppen som påverkas beror på var i ryggmärgen skadan sitter.
Att få en skada på ryggmärgen är ett ovanligt tillstånd som drabbar cirka 330 svenskar per år.1 I det akuta skedet kan en ryggmärgsskada vara livshotande och kräva intensivvård.2 Hur man påverkas beror helt på var i ryggmärgen skadan sitter, ju högre upp ju större del av kroppen påverkas.3 De mest framträdande symtomen är förlamning och känselbortfall, vilka kan innebära stor påverkan på vardagslivet.3,4
Om ryggmärgsskada
En skada på ryggmärgen kan uppstå både genom ett trauma3 – det vill säga genom kraftigt yttre våld mot rygg eller nacke5 – eller utan trauma3. Skador vid trauma kan exempelvis vara trafikolyckor eller fall. Ryggmärgen kan skadas om man får en fraktur på kotkroppen eller om en kota glider ur sitt läge.3 Dessa skador kallas förvärvade traumatiska ryggmärgsskador.5
När skadan sker utan trauma kan det handla om att ryggmärgen har skadats på grund av en infektion, en tumör eller en cirkulationsrubbning.3 En annan orsak kan vara att kroppspulsådern brister och att ryggmärgen förlorar sin blodförsörjning och slutar att fungera. Dessa skador kallas icke-traumatiska.5
Man kan även födas med en ryggmärgsskada, ett ryggmärgsbråck. Skadan uppstår då under graviditetens fyra första veckor och ger olika grad av förlamning och känselbortfall.5
Tillsammans med hjärnan bildar ryggmärgen det centrala nervsystemet, CNS.6 Ryggmärgens uppgift är att transportera signaler mellan hjärnan och resten av kroppen.3 Om kotpelaren (ryggraden) skadas bryts kontakten helt eller delvis mellan hjärnan och de kroppsdelar som sitter nedanför skadan.7 Det leder till förlamning och förlorad känsel.6
I Sverige drabbas knappt 330 personer av ryggmärgsskada varje år.1 Ungefär hälften har en traumatisk ryggmärgsskada och hälften av icke-traumatisk ryggmärgsskada.8 Totalt sett lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada i Sverige idag.5,8-9
Ryggmärgsskada – Symptom
Hur stor del av kroppen som påverkas styrs av var på ryggmärgen skadan sitter och hur stor del av ryggmärgen som är skadad. Signalerna fungerar från hjärnan och ner till skadan, men kan vara helt eller delvis påverkade nedanför skadan. Det innebär att en skada på halsryggen i stort sett påverkar hela kroppen medan en skada på bröstryggen inte påverkar armarna.3
Till symtomen hör förlamning och känselbortfall.3 En ryggmärgsskada kan även påverka andra funktioner som tömning av urinblåsa och tarm, sexuell förmåga 7,10 samt andning.3 Det är också vanligt att ha muskelryckningar och smärta.7
Ryggmärgsskador leder även ofta till svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet. Det kan handla om förflyttningsförmåga, svårigheter att ta hand om familj med småbarn och/eller hushåll. Skadan kan också innebära ett omfattande psykiskt trauma både för den som drabbats och närstående.4
Neurologiska funktioner kommer ibland tillbaka efter att den spinala chocken släppt, vilket kan ta flera veckor. Om det finns nervkontakter kvar som fungerar i området för skadan, ökar möjligheterna att bevara känsel och rörlighet samt funktioner i de berörda kroppsdelarna.7
Diagnos ryggmärgsskada
Utredningen består av flera olika delar. Datortomografi (DT) kan göras för att kunna se skelettskador och felställningar och magnetkamera (MR) för att se skador i ligament och diskar samt eventuellt om ryggmärg/och eller nervrötter är påverkade2,11. Man gör även läkarundersökning och neurologstatus då man bland annat noterar smärta, reflexer och muskelkraft. 2,12
Behandling av ryggmärgsskada
Behandlingen i det akuta skedet handlar i första hand om att rädda livet på den skadade13, att minimera skadeutbredningen samt att undvika sekundära komplikationer. Därtill behöver man se till att kotpelaren är stabiliserad vilket görs med kirurgi.13 I vissa fall kan ryggmärgsskador i det akuta skedet ge neurogen chock med låg puls och lågt blodtryck samt andningspåverkan. Då krävs övervakning på intensivvårds- eller övervakningsavdelning och ibland även respiratorvård.2
Vidare är det viktigt att motverka infektion och blodproppar i benen samt att påbörja tidig mobilisering.
Rehabiliteringen startar så snart den skadade är medicinskt stabil. Sjukgymnastik är en viktig del av rehabiliteringen. Målet är att man ska kunna återgå till ett så produktivt och tillfredsställande liv som möjligt. 10 Till rehabiliteringen hör även den mentala aspekten. Att drabbas av en ryggmärgsskada kan innebära en stor omställning av livet.13
Forskning om ryggmärgsskada
Trots att intensiv forskning pågår både i Sverige och andra delar av världen8, finns idag ingen behandling som kan återställa funktionen efter en ryggmärgsskada.
Viktiga forskningsområden är förbättrad neurologisk diagnostik, långsiktiga konsekvenser av att leva med en ryggmärgsskada samt regenerativ forskning14, som exempelvis möjligheten att med hjälp av stamceller kunna reparera eller laga ryggmärgen.8 Ytterligare forskning rör transplantation av perifera nervgraft, tillväxtfaktorer och andra substanser som skyddar nervvävnaden vid skadetillfället. Läkemedel som förbättrar möjligheten till regeneration för axoner i den svårgenomträngliga ryggmärgsvävnaden, kan även tänkas komma.
Visste du att…
- …män utgör omkring 75 procent av alla ryggmärgsskadade? Det beror delvis på ett mer uttalat riskbeteende?5
- … medianåldern 2017 för ryggmärgsskador var 43 år? 5
- … att uppskattningsvis 50–70 procent är under 30 år vid skadetillfället?10
Referenser
- Socialstyrelsen
- Läkartidningen
- 1177/Vad händer när du får en skada på ryggmärgen?
- Region Stockholm
- Ryggmärgsskada (Spinalis)
- 1177
- Personskadeförbundet RTP
- Neuro/Diagnoser/Ryggmärgsskada
- 1177/Region Kronoberg
- Region Dalarna
- Internetmedicin
- Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS)
- Neuro
- Läkartidningen
Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2024-06-18
Ny stamcellsforskning kan leda till behandling av ryggmärgsskada
Juliana Kele-Olovsson – Hjärnfondens stipendiat 2014, forskar om traumatisk hjärnskada och stamceller
Stöd forskning om ryggmärgsskador
Diagnoser
Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.
- A
- B
- C
- D
- E
- F
- H
- M
- N
- P
- R
- S
- T
- W
- Å
- Ä
- Ö