Vad är schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning.

Vad är schizofreni?

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom.¹ Den som har schizofreni har återkommande psykoser, vilket innebär att man upplever verkligheten annorlunda.³ Ofta har man även hörselhallucinationer och vanföreställningar. Med behandling kan många med schizofreni leva ett normalt liv.¹

Cirka 35 000 svenskar lever med sjukdomen schizofreni.⁴ De flesta insjuknar i 20–30 års åldern. Sjukdomen påverkar kvinnor och män lika, men män får ofta sin diagnos något tidigare än kvinnor.⁵

Varför vissa personer insjuknar i schizofreni är fortfarande oklart. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna i schizofreni. Förutom generna påverkas risken att insjukna i sjukdomen av olika miljöfaktorer. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet.¹

Stigma och missuppfattningar

Det har sedan länge funnits ett stigma förknippat med schizofreni. Det innebär ytterligare hinder för den drabbade, utöver de handikapp som själva sjukdomen kan innebära. Det finns en rad missuppfattningar förknippade med schizofreni. En av dem är att schizofreni skulle vara relaterad till delad personlighet eller flera personligheter – det stämmer inte. En annan missuppfattning är att personer med schizofreni är oberäkneliga och farliga och beter sig opassande.⁶ De flesta som har schizofreni är inte farliga eller våldsamma, de lever ett relativt normalt familjeliv, ofta i sitt eget hem.² Ändå kan det vara svårt att få arbete, vänner drar sig undan⁶ och sjukdomen leder ofta till ett utanförskap.⁵

Det är vanligt med samsjuklighet vid schizofreni, det vill säga att man även har andra sjukdomstillstånd som till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Personer med schizofreni lever 15–20 år kortare än den allmänna befolkningen. ²^,7 Den största riskfaktorn till överdödlighet är hjärt-kärlsjukdomar, men även självmordsrisken är förhöjd med 5–10 procent.⁷

Symtom på schizofreni

Schizofreni kännetecknas av flera olika symtom, men sjukdomen är väldigt individuell och drabbar olika personer olika. Det kan ta månader upp till ett år från det att de första symtomen visar sig tills dessa att sjukdomen bryter ut.³

Tidiga tecken

De första symtomen kan vara otydliga symtom och brukar kallas tidiga tecken. Ett tidigt tecken kan till exempel vara att man känner sig overklig eller att omgivningen känns skrämmande och annorlunda. Andra vanliga tidiga tecken är att man har svårt att komma till ro och somna samt att ha koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar.³

Vanliga tecken på schizofreni

Några vanliga tecken på schizofreni är att:¹

• … man inte känner igen sig själv.
• … man drar sig undan sin familj och sina vänner.
• … man får en förändrad verklighetsuppfattning.
• … man inte orkar arbeta eller studera.
• … man har stark och orubblig tro på egna avvikande uppfattningar.
• … man grubblar över livet på ett deprimerat och ångestfyllt sätt under en längre tid.
• … man har oförklarliga känsloutbrott.
• … man har otillräcklig nattsömn.

Symtomen delas in i grupper
Symtomen har sedan länge delats in i två grupper, positiva och negativa symtom. På senare tid har även kognitiva svårigheter uppmärksammats och lagts till som en tredje grupp.^{2, 7}

Positiva symtom (symtom som tillkommit)
Till dessa hör hallucinationer, paranoida vanföreställningar med förvrängda uppfattningar och övertygelser.²
Det vara att man upplever sig vara utsatt för något skadligt som exempelvis strålning eller man att tror att man är övervakad eller känner sig förföljd (fast ingen annan uppfattar det så). Det kan också vara att känna att man har kontakt med döda personer eller en högre makt. Man kan tro att man har övernaturliga krafter och att man är utvald för att göra något betydelsefullt.⁵
Negativa symtom (nedsatta eller avsaknad av ”normala” förmågor)
Till dessa hör exempelvis nedsatt förmåga att initiera planer, prata, uttrycka känslor eller uppleva eufori.² Det kan handla om känslomässig avtrubbning, brist på motivation, energi och glädje.⁵
Nedsatt kognition
Det kan till exempel innebära att man har problem med att fokusera och att vara uppmärksam, att klara av ett ordnat tänkande och att hantera information⁵ samt att minnas saker². Det skapar ännu fler svårigheter i vardagen än de en person med schizofreni redan har.⁵

Hörselhallucinationer med uppmaningar

Det är vanligt med hörselhallucinationer. Man upplever sig höra talande röster som kan uppmana till handlingar eller att man får kommenterar om sig själv. Rösterna kan göra att man känner sig övervakad och förföljd. Upplevelser att bli styrd utifrån kan förekomma. Röster som uppmanar till handlingar kan innebära en fara för personen själv eller för andra. Därför är det viktigt att man får hjälp i ett tidigt skede.¹

Diagnos av schizofreni

Diagnosen schizofreni grundas på både symtom, funktion och förlopp.⁷Idag används två olika system för att ställa diagnosen schizofreni i Sverige, ICD10 och DSM 5.

För att diagnosen schizofreni ska övervägas gäller följande:⁷

1) Det måste finnas två eller fler av dessa följande symtom:

hallucinationer
desorienterat tal
vanföreställningar
desorganiserat beteende
påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
negativa symtom.

Dessa ska vara observerbara under minst en månad (eller 6 månader beroende av diagnossystem).

2) Därutöver ska det även finnas en social eller yrkesmässig funktionsförlust som har pågått under minst 6 månader.⁷

Behandling av schizofreni

Det finns idag ingen behandling som kan bota schizofreni. Med läkemedel kan man dock förebygga återfall och ge ökade möjligheter till ett normalt liv.¹ Målet med behandlingen är att kunna hantera sina symtom, få en vardag man trivs med och att kunna göra saker som man mår bra av.³

Behandlingen anpassas efter den enskilde individens mående och består av följande delar:³

läkemedelsbehandling
psykoterapi och stödsamtal
utbildning, gruppträffar och stöd från socialtjänsten.

Att sova ordentligt samt att ha regelbundna rutiner är också en del av behandlingen.³

Behandling innebär i allmänhet att mycket lidande kan undvikas. En viktig förutsättning är ett förtroendefullt och regelbundet samarbete mellan psykosteamet, patienten och närstående.¹ En annan viktig del är att man som patient är delaktig i sin läkemedelsbehandling och fortsätter ta sin medicin.³

Det är av stort värde att även familjen och anhöriga får stöd.

Forskning om schizofreni

Intressant forskning, bland annat rörande signalsubstansen glutamat och dess interaktion med dopamin, pågår. Forskare försöker även förstå hur individuella gener samverkar med andra riskfaktorer och den omgivande miljön, för att få större insikt i mekanismerna bakom sjukdomsutvecklingen. Olika hjärnavbildningstekniker är också viktiga för att kunna kartlägga förändringar i centrala nervsystemet. Det pågår också forskning för att se vad som händer i hjärnan på biokemisk nivå när en människa drabbas av en psykos.

Ytterligare forskning som pågår bygger på en teorin om att inflammation i hjärnan är en bidragande orsak till schizofreni. I det här projektet testar man ett MS-läkemedel på patienter med schizofreni som inte svarar de behandlingar som finns att tillgå idag. Läs mer här ⁸

Visste du att…

… schizofreni drabbar mest yngre personer mellan 18 och 35 år.¹ De flesta insjuknar i 20–30 års åldern?⁵
… sjukdomen påverkar kvinnor och män lika, men män får ofta sin diagnos något tidigare än kvinnor?⁵
… cirka 35 000 personer i Sverige lever med schizofreni och årligen insjuknar 1 500–2 000 nya individer?⁷
… livstidsrisken för att någon gång i sitt liv bli sjuk i schizofreni är cirka 0,7 procent?⁷
… med läkemedelsbehandling kan mycket lidande undvikas?¹
… den största riskfaktorn för att drabbas av schizofreni är ärftlighet?¹

Referenser:

Vad är schizofreni