Arvsordningen - vem ärver mig?
Arvsordningen reglerar vem som har rätt till ett arv och i vilken ordning personerna har arvsrätt. I Sverige har vi tre olika arvsklasser som reglerar i vilken ordning olika släktingar ärver.
Dina barn ärver alltid minst sin laglott vilket är hälften av din kvarlåtenskap, oavsett om du skrivit ett testamente eller ej.
Finns det inget testamente och du inte är gift, fördelas din kvarlåtenskap enligt arvsordningen utifrån släktskap. I modellen nedan ser du hur det blir om du inte har ett testamente.
- 1:a arvsklassen – bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn)
- 2:a arvsklassen – föräldrar och syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn
- 3:e arvsklassen – far- och morföräldrar och deras barn
Först ärver arvingarna i första arvsklassen. Finns det ingen där tillfaller arvet arvingar i andra och därefter tredje arvsklassen.
Är du gift blir det först bodelning, vilket innebär att era samlade tillgångar i princip delas i två lika stora delar. Din make eller maka ärver din del och era gemensamma barn får vänta med sitt arv tills båda föräldrarna är avlidna.
Arvskifte
Arvskifte är den process där en avliden persons kvarlåtenskap fördelas mellan arvingarna efter att alla skulder och kostnader har betalats. Detta sker vanligtvis efter att en bouppteckning har upprättats och godkänts. Vid arvskiftet upprättas ett arvskiftesavtal där arvingarna kommer överens om hur tillgångarna ska fördelas. Om det finns ett testamente, följer fördelningen dess anvisningar. Om ingen överenskommelse kan nås, kan en boutredningsman eller domstol avgöra hur arvet ska fördelas.
Särkullbarn
Om den avlidne efterlämnar barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn, så har de omedelbar rätt till sin laglott.
Det finns dock en regel i Ärvdabalken, den så kallade basbeloppsregeln, som ger den efterlevande maken ett visst skydd mot särkullbarns arvsrätt. Den efterlevande maken har alltid rätt att få ut motsvarande fyra prisbasbelopp ur kvarlåtenskapen efter den först avlidne. Åberopas basbeloppsregeln av den efterlevande maken så medför detta att särkullbarnen blir efterarvingar och får vänta på sin rätt till arv tills den efterlevande maken avlider.
Ett testamente säkrar din vilja
Om du skriver ett testamente blir det lättare för dina närstående att förhålla sig till hur du egentligen vill fördela ditt arv, och du väljer själv hur du ska fördela dina tillgångar. Bröstarvingar får alltid sin beskärda del, men om du vill skänka ett specifikt belopp eller en sak till någon person eller organisation måste det skrivas in i ett testamente. Viktigt att veta är att om du vill att din sambo ska ärva dig måste du skriva det i ett testamente.
Om modellen ovan inte passar dig är det tillrådligt att du kontaktar en jurist för att skriva testamente så att ditt arv fördelas precis så som du vill. Hjärnfonden har ett samarbete med Familjens Jurist som ger dig 20 procents rabatt när du inkluderar Hjärnfonden i ditt testamente.
Läs mer om hur du skriver in Hjärnfonden i ditt testamente här och hur du kan bidra till den livsviktiga hjärnforskningen med ditt testamente.
Vanliga frågor om arvsordningen
Frågor om testamente?
Vill du ha personlig hjälp?
Kontakta Lotta Johansson,
Insamlingsansvarig filantropi och stora gåvor
Telefon: 072-348 11 03
Mejl: lotta.johansson@hjarnfonden.se
Har du frågor gällande arvsärenden?
Kontakta Marikka Knappertsbusch,
Ansvarig för arvsärenden
Telefon: 072-214 12 21
Mejl: testamente@hjarnfonden.se
