20 år av hjärnforskning

I år är det 20 år sedan Hjärnfonden grundades. Kunskapen om hjärnan har växt explosionsartat de senaste 20 åren och under den här tiden har det gjorts enorma framsteg inom hjärnforskningen. Många stora framsteg beror på att ny teknik har utvecklats som har gjort det möjligt att studera hjärnan på fler och mer närgångna sätt än tidigare.

Ett av de allra största genombrotten handla om våra gener. Idag vet vi att det oftast är kombinationer av varianter av flera gener, inte en enskild, som påverkar risken för att utveckla en viss hjärnsjukdom, till exempel alkoholism. Det här innebär att en person med en viss genkombination kan ha lättare att drabbas av en viss sjukdom om hen utsätts för andra, icke-genetiska faktorer.

Ny teknik

Med hjälp av ny teknik har vi nu möjlighet att avbilda den levande hjärnan med datortomografi, magnetröntgen och PET och betrakta hjärnan live när den arbetar. Vi kan också studera extremt små strukturer i cellerna. Mottagarna av 2014 års nobelpris i kemi krossade de gamla föreställningarna om mikroskopins gränser och flyttade 0,2 mikrometersgränsen rejält genom att ta mikroskopet till nanonivå.

På senare tid har vi fått en ökad förståelse för hjärnans egen förmåga att bilda nya nervceller och betydelsen av nya nervceller i gamla hjärnor. Idag vet vi att det sker en omfattande nybildning i den mänskliga hjärnan, också hos vuxna personer. Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur man kan sätta fart på nybildningen av nervceller. Den nya tekniken är ett steg på vägen mot att kunna ersätta förlorade nervceller vid till exempel stroke, Parkinsons sjukdom eller Alzheimers sjukdom.

Livräddande behandlingar

Det finns många diagnoser och områden där det hänt väldigt mycket de senaste 20 åren. Strokeforskningen fick till exempel ett stort genombrott med upptäckter som den blodproppslösande trombolysen och framförallt trombektomin där man drar ut blodproppen ur hjärnan med en vajer genom ljumsken. Ett annat område där forskningen gått framåt är för tidigt födda barn. För sex år sedan kom den revolutionerande kylbehandlingen för att rädda barn som drabbats av akut syrebrist vid födseln. Genom att kyla ner kroppen minskar ämnesomsättningen vilket räddar den känsliga barnhjärnan och tack vare metoden har dödligheten bland barn med syrebrist halverats.
Många av hjärnans sjukdomar går inte att bota idag, men tack vare forskning har vi kommit långt i att lindra symtomen. Parkinsons sjukdom går till exempel inte att bota men tack vare att den svenska professorn Arvid Carlsson upptäckte dopaminets betydelse för sjukdomen, en upptäckt som han fick nobelpriset för år 2000, kan patienter nu behandlas effektivt. En ny typ av behandling kallas deep brain stimulation, där tunna elektroder opereras in i hjärnan och på så sätt kan sjukdomen slås av och på med en knapptryckning. Metoden har även prövats mot depression och ser lovande ut. För Alzheimers sjukdom forskas det just nu på ett vaccin och för MS har man precis lyckats göra patienter till synes friska genom att byta ut benmärgen.

Stora framsteg görs också inom områden som migrän, beroendesjukdomar, schizofreni, bipolärsjukdom, forskning om stamceller och smärtbehandling. Håll utkik efter nya rön om dessa områden här på Hjärnfondens hemsida.

Framtiden

Hjärnforskningen har gått framåt i rasande fart de senaste 20 åren och forskarna har stora förväntningar på att det kommer att fortsätta i samma tempo de kommande 20 åren, mycket tack vare alla nya tekniska hjälpmedel. Vi har förstått att våra gener spelar en mycket större roll för risken att drabbas av en hjärnsjukdom än vi tidigare trott, vilket underlättar för individualiserade behandlingar. Stamcellsforskningen har precis lämnat startgroparna, vi kan förvänta oss att tidigare kunna upptäcka och bättre kunna behandla Alzheimer och stroke. Proteser som är uppkopplade mot patientens nervsystem, till exempel en fullt fungerande robotarm, och bättre behandling av svåra hjärntumörer är också genombrott som är på gång i forskarvärlden.