Anställda inom välfärden larmar om för hög arbetsbelastning

– Stressrelaterad psykisk ohälsa är en ojämställd och onödig hjärnsjukdom som går att förebygga. År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast. Det är anställda inom vård, skola och omsorg. Pandemin har dessutom gjort en allvarlig situation ännu värre. Vi kan inte låta det här fortsätta. Det behövs ett tydligare ledarskap, kraftsamling och nya politiska beslut, så att färre drabbas säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Stresslarmet som Hjärnfonden presenterar innehåller reformförslag som kan åstadkomma förändring på nationell, regional och kommunal nivå liksom på enskilda arbetsplatser. Förslagen är baserade på samlad kunskap, insikter och erfarenheter från drabbade, forskare och arbetsmarknadsexperter. Bland de 20 reformförslagen som Hjärnfonden kommer att presentera i veckan för beslutsfattare och experter finns det bland annat krav på följande:

• Inför en nationell haverikommission mot ohälsosam stress som gör grundliga genom-lysningar av några av de mest utsatta yrkesgrupperna årligen och tar fram åtgärdsförslag.
• Straffbara arbetsförhållanden. Ingen har ännu dömts tilI följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Det behövs en översyn av reglerna kring arbetsmiljöbrott.
• Jämställd arbetsmiljö. Vi föreslår könsbaserade arbetsmiljöundersökningar med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att minska arbetsmiljöskillnader på större arbetsplatser.

– Nu behövs ett helhetsgrepp för ett hälsosamt arbetsliv, så att många färre drabbas av ohälsosam stress och samtidigt har energi över när arbetsdagen är slut, säger Anna Hemlin.

Sifo Kantar visar att 46 procent upplever mer stress under pandemin

Undersökningen visar att nästan hälften av alla inom vård, omsorg och skola, 46 procent, upplever mer stress idag jämfört med innan pandemin bröt ut. 68 procent anger att det beror på för hög arbetsbelastning och 29 procent säger att det är för höga krav samt brist på kontroll i arbetet. 21 procent säger att det är brist på stöd från chefer och arbetskollegor och 15 procent uppger att det saknas tid för återhämtning.

En tredjedel av de tillfrågade inom vård, skola och omsorg upplever dessutom att de inte har ork över för att göra andra saker efter sin arbetstid. 3 av 10 har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattnings-syndrom. Speciellt tydligt är det bland yngre kvinnor i åldern 18-34 år som jobbar inom omsorg. De känner sig mest stressade. Delar av undersökningen är baserad på frågor från KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scalestresstest), som är framtaget av forskare vid Karolinska Institutet.

Läs mer om stresslarmet här

Kantar Sifo
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 1–5 februari 2021. Totalt intervjuades 1163 personer, 904 kvinnor och 259 män. Det omfattade personer i åldern 18-65 år inom yrkesområdena skola/utbildning/forskning, sjukvård/hälsa, omsorg/sociala tjänster. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.
I den webbaserade undersökningen ställdes frågor som ingår i KEDS, ett självskattningstest som är framtaget av en forskargrupp vid Karolinska Institutet. Testet används inom sjukvården som en hjälp i utredningen av utmattningssyndrom. KEDS består av 9 frågor. Personer som får 19 poäng eller mer på KED-skalan vid flera tillfällen över längre tid och inte har någon annan sjukdom som förklarar symtomen kan vara i riskzon för utmattningssyndrom.