Att drabbas av en kris

Att drabbas av kriser är en naturlig del av livet. Krisen uppstår när vi råkar ut för en situation som vi inte kunnat förbereda oss inför eller då våra kunskaper och erfarenheter inte räcker till för att hantera situationen. En sådan situation kan vara att du själv eller en närstående drabbas av en svår eller kronisk sjukdom.

Ofta kan man ta sig igenom en kris med stöd och hjälp från närstående, men det är också vanligt att behöva professionell hjälp.^1–4

 Vad är en kris?

Att gå igenom kriser är en normal del av livet och ingår i att vara människa.⁵ Krisen är ofta en förutsättning för utveckling. Man kan dela kriser i utvecklingskriser och psykiska alternativt traumatiska kriser.⁶

• Utvecklingskriser går alla igenom i olika faser av livet och är en naturlig del av utvecklingen.⁶ Tonåren kan vara en sådan fas då tankar, känslor och kropp förändras samtidigt som man försöker hitta sin identitet.⁷
• En psykisk kris eller traumatisk kris kan beskrivas som en normal reaktion på en svår situation eller oförutsedd händelse^1,3 där våra kunskaper och erfarenheter inte räcker till.¹ En kronisk sjukdomsdiagnos utlöser nästan alltid en krisreaktion.² Andra exempel är en förlust av en älskad person, en skilsmässa, en olycka, att bli uppsagd på jobbet, en naturkatastrof eller långvariga ekonomiska problem.¹ Vissa livssituationer kan också leda till psykiska kriser. Det kan vara när sista barnet flyttar hemifrån eller att gå i pension. Även positiva förändringar som att gifta sig eller att bli förälder, kan leda till en kris. ^1,5

Vi drabbas av en rad psykiska kriser under en livstid, vissa utlösta av oväntade, plötsliga och svåra händelser medan andra hör till det normala livet. Den här texten kommer handla om den psykiska krisen – varför man drabbas, hur förloppet brukar se ut och om stöd, hjälp och behandling.

Så yttrar sig en psykisk kris

Alla reagerar olika på en kris, det beror bland annat på hur känslig man är när händelsen inträffar som utlöser krisen samt tidigare erfarenheter.⁸ Man hanterar krisen på sitt eget sätt och det finns inget sätt som är rätt eller fel.³ En psykisk kris kan vara mycket smärtsam. Beroende på vilken händelse som utlöst krisen kan man reagera på olika sätt. Man kan känna stark sorg eller nedstämdhet och/eller kraftig vrede och irritation. Krisen kan också ge fysiska ångestsymtom som hjärtklappning, sömnsvårigheter, svettningar, koncentrationssvårigheter och trötthet.¹

Krisens fyra faser

En psykisk kris följer ett naturligt förlopp med fyra faser.¹ Faserna brukar följa nedanstående ordning⁴, men det finns inga tydliga gränser mellan dem utan de överlappar varandra.¹ Faserna svänger också ofta fram och tillbaka.⁸

1. Chockfasen (brukar vara från några sekunder till ett par dagar) ⁶Krisen inleds med en akut fas eller chock. Hur chockfasen yttrar sig beror på hur pass stark den traumatiska upplevelsen är.¹ Det är vanligt att ha en stark overklighetskänsla och att ha svårt att ta till sig det som har hänt.⁴ Andra vanliga reaktioner är förlamning, apati, panikartat eller hysteriskt beteende, tvivel och förvrängd tidsuppfattning. Man kan sakna starka känslor och känna sig psykiskt bedövad. Det kan felaktigt uppfattas av omgivningen som om att man inte vore berörd¹ fast man egentligen är i chock⁶.

2. Reaktionsfasen (brukar vara under allt från en till åtta veckor)⁶ Under den här fasen börjar man förstå och reagera.⁴ När chocken avtar blir smärtan, som händelsen orsakat, alltmer påtaglig.¹ Känslorna som var avstängda under chockfasen väller fram.⁶ Det kan vara sorg, ilska, aggression, ångest, nedstämdhet, rädsla och skuld.^4–6
   Situationen kan upplevas som så pass hotande att man (medvetet eller omedvetet) försöker fly från den. Olika omedvetna försvarsmekanismer kan träda i kraft för att hålla ångesten i schack. En vanlig sådan försvarsmekanism är att förtränga det som hänt. En annan är regression då man blir mer beroende av andra människor än man var innan händelsen, som utlöste krisen, inträffade.⁶
   Även vid denna fas kan man känna av fysiska symtom som huvudvärk, darrningar, yrsel, svettningar och magont. Om omgivningen har svårt att förstå eller acceptera vredesutbrott, andra känsloyttringar eller trötthet, kan det fresta på relationer till familj och vänner.¹

Dessa två faser chockfasen och reaktionsfasen är krisens akutfaser.⁶

3. Bearbetningsfasen (kan vara i upp till ett halvår) ⁶ Under den här fasen bearbetar man det som har hänt. Man kanske pratar mycket och ofta om det som hänt och kan se situationen i ögonen och sätta ord på den.⁶ Man börjar acceptera situationen, krisen känns inte längre lika påträngande och man börjar kunna tänka på annat igen. ⁴
4. Nyorienteringsfasen (varar livet ut)  När man kommit till den här fasen kan man acceptera den nya situationen⁶, se framåt igen och man börjar gå vidare. Nu brukar man kunna se det inträffade som något som har hänt och som man alltid kommer att bära med sig – men som inte längre uppfyller hela vardagen.⁴

Om man blir kvar i krisen

Ofta kan man klara sig genom en kris med stöd av närstående.⁵ Men om man inte får stöd och hjälp att bearbeta krisen, kan den leda till depression eller ångestrelaterade symtom som panikångestattacker.⁴ I enstaka fall kan en kris leda till allvarlig psykisk ohälsa och sjukdom som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller anpassningsstörning*.⁵

*Anpassningsstörning innebär en fördjupad eller förlängd reaktion på krisen än förväntat. Man har symtom som nedstämdhet, beteendeförändringar eller oro som är mer uttalade än förväntat, men som inte uppfyller kriterierna för depression.⁹

Självhjälp och behandling vid en kris

Det kan du göra själv för att må bättre

Det finns några basala saker som utgör grunden för att man ska må bra. Några exempel är att försöka sova tillräckligt, att äta på regelbundna tider, att röra på sig (helst varje dag), att försöka hitta lugn genom exempelvis musik, naturen eller genom avslappning eller mindfulness, att hålla kontakten med människor man tycker om och mår bra av att umgås/ha kontakt med och att undvika stress.

Men om man mår riktigt dåligt kan det vara helt oöverstigligt att ens ta sig upp ur sängen. Då är det svårt att motionera eller att laga mat på regelbundna tider.

Försök att vara snäll mot dig själv och ha tålamod med att det tar tid att få tillbaka orken och energin, sänk kraven på dig själv, vila så mycket du behöver (en kris drar energi) och ta emot hjälp från omgivningen.³

Prata, prata och prata lite till

Det är ofta viktigt att kunna prata om det som utlöst krisen. Även om det känns svårt och jobbigt att prata om det, så känns det ofta skönt efteråt.³ Prata med vänner och närstående. Att prata om händelsen om och om igen, är ett bra sätt att bearbeta det som hänt.¹

Om du behöver någon att prata med finns flera organisationer och stödlinjer (se listan längst ner i texten).

Några tips och råd

Det finns ytterligare en rad saker som kan hjälpa till att må lite bättre, om än för en kort stund. Ofta kan helt vardagliga ting bidra.

För ett ökat välbefinnande under krisen:

• Be närstående, vänner och folk i din närhet om hjälp med ansvar och vardagsbestyr.¹
• Ta emot hjälp som erbjuds.¹
• Tillåt dig att vara ledsen och arg.¹
• Gör något du tycker om att göra. När man är i kris behöver man även stunder då man får tänka på något helt annat (än det som är jobbigt).³

Att undvika:

• Fatta inga avgörande beslut under krisens akuta fas.³
• Undvik att använda alkohol och/eller narkotika för att hantera krisen, det är aldrig en bra lösning.³

Behandling av krisen

Ofta kan man klara sig genom en kris med hjälp av familj, andra närstående, vänner eller andra i den nära omgivningen. Men en kris behöver bearbetas för att man ska kunna ta sig igenom den.⁴ Det är inte alltid man klarar av det på egen hand. Många behöver professionell hjälp av en psykolog, psykoterapeut eller kurator för att kunna ta sig vidare från en psykisk kris. ^3–4

Hit kan man vända sig

• Vuxen som behöver professionell hjälp –> vårdcentral eller psykiatrisk akutmottagning³
• Litet barn (som själv är i kris eller har en närstående i kris) –> barnavårdscentralen (BVC).³
• Barn och ungdom –> skolhälsovården, ungdomsmottagning, BUP eller psykiatrisk öppenvård.⁵

Så fungerar behandlingen

Behandlingen kan bestå av krisintervention eller psykoterapi.

En bra krisintervention innebär ett snabbt omhändertagande, att få hjälp att mobilisera det sociala nätverket, att skapa förståelse för det som har inträffat, att identifiera och lösa problem samt stöd och uppmuntran.⁵

Kristerapin går ut på samtalsterapi. Det kan vara KBT (kognitiv beteendeterapi) eller EMDR (Eye Movement Desensitisation Reprocessing). Behandlingsperioden vid kristerapi brukar pågå under en ganska kort period.¹⁰

Läkemedelsbehandling kan ges vid sömnbesvär.⁵

Om krisen övergått i depression, panikångestattacker, anpassningsstörning eller PTSD, behövs ofta ytterligare behandling.

Att stå bredvid någon i kris

Att stötta någon i kris

Det kan vara svårt att stötta någon som går igenom en kris. Man kan känna sig osäker på om man stör, hur man ska göra eller vad man ska säga. Det kan också vara svårt att veta vad drabbade behöver. Oftast är det enklast att fråga. Men det är bra att tänka på att den drabbade kan ha svårt att själv tänka klart, ta initiativ eller att be om hjälp. Då kan det vara bra att erbjuda sig att hjälpa till med något konkret.

Det kan vara att åka och handla mat, hjälpa till med post och räkningar, att hämta ett barn i skolan eller liknande. Den drabbade kanske inte orkar ta kontakt med folk i sin omgivning, då kan det vara bra att visa att man finns där.¹¹

Hur situationen ser ut, vilken relation man har till den som drabbats av en kris och vilken situation man själv är i, påverkar också vad man klarar av och vad som känns lämpligt att bidra med.

Vi är alla bra på olika saker, det kan vara att prata om känslor, hitta på trevliga aktiviteter att göra tillsammans eller att vara händig och pysslig. Alla kan bidra på sitt vis och göra en viktig insats oavsett om det är att sitta ner och prata, gå på spa tillsammans eller att hjälpa till att rensa avloppet.¹¹

Några tips:

• Umgås med personen och försök att skapa trygghet för den drabbade.
• Visa att du finns där. Ta ny kontakt även om du blivit avvisad.
• Ha tålamod. Låt personen få älta saker om och om igen. Det bidrar till att bearbeta det som har hänt.
• Hjälp den drabbade att få rätt hjälp. Det kan handla om vårdkontakter men också om kontakt med exempelvis Försäkringskassan.
• Delta i olika former av fysiska aktiviteter tillsammans.¹¹

Barn som är närstående till någon i kris

Även barn påverkas om en närstående vuxen har en psykisk kris. Barnet tar ofta på sig ett stort ansvar och känner oro. Ibland märks det på barnet i förskolan eller i skolan. Barnet kan reagera med att bli trött, aggressivt, bråkigt eller med att bli passiv. Det är därför bra om personal i förskola/skola får veta varför barnet beter sig som det gör.

Som närstående vuxen kan man hjälpa barnet genom att ta ett större ansvar för situationen i hemmet. Man kan också hjälpa till att bevara trygga vardagssituationer som att skjutsa till aktiviteter eller att hjälpa till med läxor.³

Att själv få stöd

Det kan vara både svårt och utmanande att stötta någon i kris. Det kan också väcka känslor som man inte är beredd på eller vet hur man ska hantera. För att kunna och orka vara ett bra stöd behöver man själv få möjlighet till återhämtning och ta hand om sig själv.

Även som närstående till någon i kris kan man behöva ta emot hjälp och stöd från sin omgivning.¹¹ Man kan också själv behöva få professionellt stöd. Man kan vända sig till vårdcentralen. Det finns även närståendeföreningar att vända sig till.³ (Se även rutan längst ner i texten.)

Vid risk för självmord, ring 112!

Organisationer som erbjuder stöd vid kris

Om man själv är i kris och behöver stöd

• Mind arbetar för psykisk hälsa och stöttar människor i kris.
• Jourhavande medmänniska är en ideell förening som bedriver jourtelefon- och chattverksamhet för alla människor som önskar någon att tala med. Jouren har öppet alla kvällar och nätter. Den som ringer in är anonym.
• Svenska kyrkan erbjuder gratis samtal med präst eller diakon, som har tystnadsplikt och stor erfarenhet av samtal.

Kontakta din församling, du hittar den här:
https://www.svenskakyrkan.se/sokforsamling

• Kyrkans SOS
  Fristående ideell organisation som erbjuder kris– och samtalsjour.

Om man är närstående till någon i kris och behöver stöd

• Anhörigas riksförbund verkar för att anhöriga ska ha goda förutsättningar att hjälpa sina närstående och att samtidigt säkerställa att de anhöriga själva har möjlighet att leva ett gott liv. 
  
• Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) ger information om vilka insatser kommun och region erbjuder för anhöriga.

Lista över psykologer och psykoterapeuter

Lista med patient- och närståendeföreninga

Referenser

1. Högskolan i Borås
2. Hälsobyn (finsk sida)
3. 1177/Att hamna i kris
4. Mnd Doktor/Kris
5. Mind/Kris och krisreaktion
6. Netdoktor
7. BUP/Region Stockholm
8. Vårdcentralen Kusten
9. Praktisk Medicin
10. Psykologiguiden/Kristerapi
11. Röda Korset

Publicerad 2023-12-28