Spädbarnets hjärna – det första året

Ditt nyfödda barn försöker kommunicera med sin omgivning från sin allra första dag. Skriket är just nu ditt barns bästa kommunikationsmedel för att uttrycka sina behov. Hen kommer framför allt att skrika för att kommunicera när det är dags att äta, sova eller byta blöja.

Vilma fick en stroke när hon var sju år

I april 2017 fick Vilma, då sju år, en stroke. Stroke hos barn är ovanligt, och mer forskning behövs. Därför har familjen startat en insamling till forskning om stroke.

Hjärnfonden får 70 miljoner i testamente till Alzheimerforskning

Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen i Sverige. Tack vare testamentet på 70 miljoner kronor får Sveriges främsta hjärnforskare nya resurser i kampen mot Alzheimer. Klicka på pilen i bilden och se en film där de sex forskare som tilldelas medel för sin forskning presenterar sina projekt.

Alzheimerforskarna angriper sjukdomen från flera olika håll

Här kan du läsa mer om två av de projekt som nu har tilldelats extra stöd tack vare att vi fått ett stort testamente. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.

Sjuttio miljoner skäl till ökat hopp!

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.

Anorexia nervosa – en dödlig sjukdom

Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen och tio procent av de som drabbas dör till följd av sjukdomen. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.

Det behövs mer hjärnforskning för att lösa autismgåtan

Kristiina Tammimies leder en forskargrupp som, med stöd från Hjärnfonden, undersöker vilka genvarianter som kan orsaka autism. Det kan leda till mer exakta diagnoser samt helt nya behandlingsformer – och ge många barn en enklare start på livet.