Autismspektrumtillstånd är en anhörigdiagnos

Ludvig var bara fem år när han fick diagnosen Aspergers syndrom. Hans olika utmaningar har påverkat hela familjen på djupet. Här berättar hans mamma om den svåra vardagen – och ber om ditt stöd till alla barn med autismspektrumtillstånd.

Aspergerdiagnosen blev en lättnad

Redan när Vendela var liten förstod mamma Caroline Kanestig att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Aspergers syndrom* säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram – oron för framtiden. Läs Carolines gripande berättelse här.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism. (Aspergers syndrom är en diagnos som numera räknas in i Autismspektrumtillstånd (AST).)

Daniela Calvigioni forskar om hjärnans belöningssystem

Idag orsakar affektiva sjukdomar ett enormt lidande för patienter och deras anhöriga. De behandlingar som finns för depression, ångestsyndrom eller drogberoende är begränsade, ofta utan verkan för en stor del av patienterna. Daniela Calvigione, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om hur de här sjukdomarna är kopplade till hjärnans belöningssystem. Klicka på pilen och se en kort film där Daniela berättar om sin forskning.

Sommarprat om hjärnan

Här är tips på sommarvärdar som i år talat om hjärnan, vetenskap eller hur det är vara anhörig till någon vars hjärna fungerar annorlunda.

”Att stötta hjärnforskningen ger så mycket tillbaka”

Bertil och Alexandra Gyllings Stiftelse är en av de privata aktörer som årligen stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens filantropiprogram. Stiftelsens ordförande, Madeleine Gylling berättar om familjens stora intresse och engagemang för forskningen om hjärnan.

Orsaken till ALS-symtom hos världens yngsta patient

Forskare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus har analyserat blod- och hudprover från ett tyskt spädbarn med ALS-liknande symptom. De har hittat orsaken till barnets sjukdom, ett ofullständigt protein som inte kan ta bort fria syreradikaler.