Visste du att utmattningssyndrom beskrevs redan 1869? Se Marie Åsberg, en pionjär inom svensk stressforskning, föreläsa om “Stress förr och nu” på Hjärnans dag. Hur växte begreppet fram och varför är vi mer stressade idag? Vad kan vi göra åt den farliga stressen? Klicka på pilen i bilden och se hennes föreläsning.
Hur lär man sig leva efter en stroke och vad kan man själv påverka? Antalet personer som drabbas av en stroke minskar. Men stroke är fortfarande den tredje största orsaken till dödsfall i Sverige och många drabbade får leva med funktionsnedsättningar. Klicka på pilen ovan och se på Erik Lundströms föreläsning från Hjärnans dag där han pratar om stroke.
Marina Franck har fått Hjärnfondens postdoktorala stipendium. Hon vill ta reda på vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda, tillstånd som drabbar många människor och där det idag saknas effektiv behandling för många.
Erik Lundström arbetar med stroke både som överläkare och hjärnforskare. Han ser patienternas svåra lidande och forskar samtidigt på ett sätt att minska det. Om det går vägen kan ett läkemedel komma ut på marknaden betydligt snabbare än vanligt. Läs om viktig strokeforskning – som visar varför din gåva behövs.
Tänk dig att stå på Dramatens scen, inför publik, och känna hur hela handen plötsligt domnar bort. Så var det för Claes Månsson när han fick sin första blodpropp i hjärnan. Läs om hans upplevelser – och varför din gåva till hjärnforskningen är så viktig.
I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som bildar dopamin förstörs. Anqi Xiong, en av Hjärnfondens stipendiater, vill behandla sjukdomen genom att återskapa den typen av neuron direkt i hjärnan. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där hon berättar om sin forskning.
Efter Aspergerdiagnosen blev datorn och ett lugnt rum räddningen för Alexander Forselius. I den här filmen berättar han om hur det är att ha Aspergers syndrom.
Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.
#postkodeffekten
För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.
