Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
En ny rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, undersöker hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Rapporten visar att många hjärnsjukdomar delvis går att förebygga, vilket skulle bespara individer lidande och samhället stora kostnader.
För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen,
leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt
livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
