Emma Frans fascineras av ADHD och det mänskliga psyket

Vill du ge en gåva till forskningen om ADHD?

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Syftet med min forskning är att undersöka bieffekter av läkemedelsbehandling vid ADHD med hjälp av svenska hälso- och befolkningsregister. Genom stora populationsbaserade observationsstudier kommer jag att undersöka om vissa hälsoproblem är vanligare bland personer som behandlas med ADHD-läkemedel än bland personer som inte får denna behandling. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet, ibland i kombination med varandra. I småskaliga studier där försöksdeltagare slumpmässigt tilldelats antingen ADHD-medicin eller sockerpiller har man kunnat se att läkemedelsbehandling har goda effekter på ADHD-besvären. Men det har även kommit in rapporter om allvarliga bieffekter, bland annat hjärtsvikt, som man misstänker har orsakats av dessa läkemedel. Oklarheterna i huruvida läkemedelsbehandling vid ADHD är säkert på längre sikt har resulterat i att man ofta tvekar till att sätta in läkemedelsbehandling och när man väl sätter in läkemedelsbehandling är både ansvarig läkare och anhöriga oroade över hur säker behandlingen är. Det finns således ett akut behov efter studier som grundligt undersöker vilka negativa effekter dessa läkemedel kan ha på längre sikt.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

Syftet med studien är att få mer kunskaper om ADHD-mediciners långsiktiga påverkan på en individs hälsa. Eftersom ADHD kan orsaka stort lidande och att studier visar att läkemedelsbehandlingen kan motverka detta lidande hoppas jag kunna visa att dessa läkemedel är säkra, även på längre sikt. Om resultaten istället visar att dessa läkemedel ökar risken för vissa hälsoproblem är denna information också oerhört viktigt för både vårdtagare och vårdgivare.

Vad betyder din forskning?

När en läkare ska ta ställning till huruvida en patient ska få läkemedesbehandling för ADHD måste vederbörande ställa sig frågan ”hur kan min patients välbefinnande förbättras av denna medicinering och vilka potentiella risker utsätter jag min patient för”? I nuläget finns det inget tillfredställande svar på denna fråga.

Om man känner till potentiella risker med ADHD-läkemedel kan man som behandlande läkare bättre bedöma huruvida en patient ska få läkemedelsbehandling eller andra typer av behandling. Man kan då också monitorera patienter som får läkemedelsbehandling med avseende på potentiella bieffekter.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Det mänskliga psyket har alltid fascinerat mig och därmed också hjärnan. På många sätt är hjärnans funktion outforskad mark vilket också gör att forskning inom detta område är särskilt spännande. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är vanligt förekommande och uppmärksammas allt mer. Samtidigt finns det många kunskapsluckor när det gäller dessa funktionsnedsättningar och hur man bäst behandlar dem. Detta har resulterat i att jag vill bedriva forskning inom just detta område.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Tack vare Hjärnfondens stipendium kommer jag kunna samarbeta med världsledande forskare inom ADHD och läkemedelsepidemiologi. Målsättningen är att utveckla mina kunskaper när det gäller registerbaserad forskning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På ett personligt plan är detta stipendium oerhört motiverande eftersom jag drömmer om att etablera mig som självständig forskare.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag drivs delvis av nyfikenhet men också av en längtan efter progress. Att börja med att identifiera en kunskapslucka eller en frågeställning, fundera ut ett sätt att få svar på denna frågeställning och kunna driva iland detta projekt är något som jag anser är väldigt tillfredställande. Särskilt givande är att kunna göra detta i samspel med andra forskare eftersom det möjliggör ömsesidig kunskapsutveckling. Min förhoppning är att kunna bedriva forskning som inte bara känns relevant för andra forskare inom mitt specifika område utan som även kan vara av betydelse för patienter, vårdpersonal och en nyfiken allmänhet.

Sedan den här artikeln skrevs har det skett mycket inom forskningen kring ADHD-läkemedel. Läs exempelvis den här artikeln från 2024.

Läs mer om forskningen om ADHD

Forskningen om hjärnan är en förutsättning för att vi ska få fram nya effektiva behandlingar. Med din gåva kan vi tillsammans jobba för att forskning kring ADHD går framåt.