Undersköterska i hemtjänsten. Det finns INGEN luft i schemat! Man tvingas ta tid från kunden för att hinna gå på wc. Jag t.ex. blev vittne till ett självmord, kunde inte stoppa blödningen som var enorm. Tvingdes jobba vidare fast jag mådde jättedåligt och fick inget stöd efteråt. Man hinner inte prata med kunderna som kanske är ledsna, oroliga, ensamma… för att tiden är så pressad! Man cyklar så fort, och slarvar då med trafikreglerna, att det är farligt för både mig och andra! När man sedan kommer hem är man så stressad och sliten att man inte orkar göra något bra, för sig själv, t.ex. kort löprunda, läsa tidningen lite bättre, fixa nyttig mat… Allt blir till en negativ spiral och jag har fått utmattningsdepression för 7:e gången nu! Blir mer och mer stresskänslig och får svårare att minnas för varje kontakt med den berömda väggen! Tvingades till slut inse att det inte är värt att riskera livet för ett jobb man älskar. Leva vill man ju göra och då är det bättre att fly vården för ett tråkigare jobb så att man orkar leva sitt liv under helgerna, i alla fall! Snart finns det ingen som vill stressa sönder sin kropp och själ i vården!!! Vem ska då ta hand om de gamla och sjuka?