Jag fick anställning direkt efter studierna, en roll med ansvar och uppgifter långt över min kapacitet men min chef såg potential och gav mig chansen. Arbetsbelastningen, den prestationsinriktade kulturen, ett ledarskap som uppmuntrade initiativ och ansvarstagande ledde till att jag pressade mig hårt. Långa arbetsdagar, jobb på kvällar och helger, jobb resor ledde ganska snabbt till att kroppen började protestera på alla möjliga sätt; huvudvärk, värk, yrsel, hjärtklappning, magkatarr, sömnproblem mfl. Detta var min chef medveten om till viss del men jag var bra på att ”bita ihop” och köra på ändå.
Vände mig till vården flera gånger för olika symptom men ingen läkare hjälpte mig inse att det var långvarig stress som orskade mina problem. På jobbet öppnade sig möjlighet efter möjlighet och jag fortsatte att hoppa på utmaning efter utmaning. Efter flera år av symptom i samband med graviditet sa kroppen ifrån ordentligt och det gick inte längre att bortse från mitt mående, träffade läkare och blev sjukskriven för UMS. Min stressproblematik handlar inte enbart om jobb men jag hade förmodligen klarat min undan betydligt lindrigare om jag fått hjälp att bromsa tidigare då det var uppenbart för familj, vänner och kollegor att jag var på väg åt helt fel håll.