En frisk hjärna
En frisk och välmående hjärna är en förutsättning för ett långt och meningsfullt liv. Det finns flera livsstilsfaktorer som är förknippade med hjärnans hälsa. De inkluderar fysisk aktivitet, en hälsosam kost, tillräcklig sömn, stressreducering och att undvika alkohol, rökning och andra droger. Men också sociala aktiviteter och kognitiv träning.
Så håller du din hjärna hälsosam
Sunda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar och diagnoser. Nedan kan du läsa om inom vilka områden du själv kan påverka din risk.
Fysisk aktivitet
Din hjärna mår bra av att du rör på dig. Fysisk aktivitet förebygger flera av hjärnans sjukdomar, förbättrar en del av hjärnans kognitiva funktioner och leder till bättre psykisk hälsa genom att minska till exempel depressiva symtom.
Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet
Vi mår bra av att röra på oss. Muskler, skelett och hjärta stärks. Men visste du att hjärnan också påverkas positivt när du är fysiskt aktiv? Här kan du läsa om varför din hjärna mår bra av att du rör på dig.
Så här mycket ska du röra på dig
Kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet för vår fysiska och psykiska hälsa har ökat under de senaste åren. Nu finns det nya riktlinjer för hur mycket vi bör röra på oss varje dag.
Sömn
Sömnen är mycket viktig för vår hälsa. När du sover får både kroppen och hjärnan möjlighet att återhämta sig och bearbeta de intryck du fått under dagen. Minnet byggs på och inlärningsförmågan förbättras.
Hur mycket behöver vi sova?
Hur länge vi behöver sova ser olika ut från person till person och sömnbehovet varierar genom livet. Det är sömnkvaliteten som avgör hur många timmar du behöver sova.
Tio tips – så sover du bättre
Det är inte ovanligt att ha sömnproblem, fyra av tio svenskar besväras av att de sover dåligt. Här får du tips på hur du kan sova bättre.
Social aktivitet
När vi spenderar tid tillsammans med personer vi känner blir vi avslappnade, lugna och trygga. Det gör det i sin tur lättare att koncentrera sig, vi blir mer benägna att göra hälsosamma livsval och får därmed en bättre psykisk och fysisk hälsa.
Den ofrivilliga ensamheten kan skada oss
Ofrivillig ensamhet kan påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt. Därför är det viktigt att ha ett starkt och tryggt socialt nätverk.
Stress
Stress är en del av livet och får man bara tillräckligt med återhämtning är stressbelastningen inte farlig. Men vid långvarig stress och otillräcklig återhämtning kan det finnas risk för att utveckla ett utmattningssyndrom.
Vad är stress?
Stressreaktionen är en naturlig och livsviktig kroppslig reaktion. Den är gjord för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme.
Kost
En balanserad kost är en viktig del av en hjärnvänlig livsstil. Tack vare intensiv forskning har kunskapen om vilken mat som minskar risken för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer ökat senaste åren.
Det här ska du äta för att hjärnan ska må bra
Hjärnan behöver en allsidig kost för att må bra. Grönsaker, baljväxter, frukt, bär, vegetabiliskt fett, fisk och skaldjur är en bra bas.
Så påverkar onyttig mat din sömn
En studie från Uppsala universitet visar att ohälsosam mat med högre mängd mättat fett och socker kan ha en negativ påverkan på djupsömnen.
Kognitiv träning
Kognitivt stimulerande aktiviteter kan på många sätt ha en mycket positiv inverkan på hjärnans hälsa. Eftersom hjärnan är plastisk, kan den anpassa sig och stärkas genom dessa aktiviteter, vilket bidrar till en bättre kognitiv förmåga, stärker minnet och kan förebygga demenssjukdomar.
Den formbara hjärnan
Hjärnan kan tränas och påverkas hela livet. Genom mentalt stimulerande aktiviteter som exempelvis läsning och att spela spel kan du bygga upp din kognitiva reserv och därmed få ett visst skydd mot demens. Läs mer om hur du kan påverka hjärnan positivt.
Kulturella aktiviteter minskar risken för Alzheimer
Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter som att sjunga, läsa eller gå på teater och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet.
