Alkoholens negativa påverkan på hjärnhälsan genom livet

Etanol, den aktiva substansen i alkohol, passerar enkelt blod-hjärnbarriären och kan därmed nå och påverka de flesta delar av hjärnan. Där påverkar det bland annat hjärnbarken, som styr högre funktioner som tänkande och språk, samt lillhjärnan, som ansvarar för balans och koordination. Etanol är giftigt för nervceller och därför kan det leda till negativa konsekvenser i både det korta och långa loppet. På kort sikt kan det röra sig om allt från försämrad reaktionsförmåga och ökad risk för olyckor, medan på längre sikt kan hög alkoholkonsumtion leda till kognitiva nedsättningar och beroendeproblematik.

För unga människor kan hög alkoholkonsumtion under lång tid påverka utvecklingen av viktiga områden i hjärnan som ansvarar för beslutsfattande och lärande. För äldre kan hög konsumtion av alkohol öka risken för minnesproblem och demens. Alkohol ökar också risken för olyckor som till exempel drunkning, trafikolyckor, våld och fall. Olyckor där alkohol är inblandat kan bidra till förtidig död, skador och sjukdomar, inklusive kroniska skador på hjärnan och nervsystemet.

Hög alkoholkonsumtion är en känd riskfaktor för flera psykiatriska tillstånd och neurologiska sjukdomar.

Att dricka alkohol ökar risken att drabbas av ångest, depression, beroende och suicid. Risken för att utveckla beroende är också större vid psykiatriska tillstånd som exempelvis depression och bipolär sjukdom. Nyare studier visar att psykisk ohälsa både kan orsakas av, och orsaka, alkoholproblem. Men det vanligaste är att hög alkoholkonsumtion orsakar psykisk ohälsa som exempelvis depression, vilket framkommer i rapporten Alkohol och hjärnan.

Rapporten visar också en stark koppling mellan alkohol och självmord. Globalt sett uppskattas omkring 15 procent av alla självmord vara orsakade av alkohol. En samlad analys av 33 studier visar också att risken för självmord är betydligt högre för alkoholkonsumenter jämfört med de som inte dricker.

Hög alkoholkonsumtion är också en riskfaktor för neurologiska sjukdomar som stroke och demens. Dessutom kan alkohol trigga migrän och bidra till att sänka tröskeln för krampanfall exempelvis vid epilepsi.

Forskning visar också att alkoholkonsumtion under graviditet kan leda till permanenta hjärnskador hos fostret, vilket kan medföra inlärningssvårigheter, beteendestörningar och försämrad hälsa för barnet.

Att minska sin konsumtion eller helt undvika alkohol främjar hjärnhälsan. Det kan minska risken för hjärnsjukdom och många av de tillstånd som drabbat hjärnan kan förbättras, särskilt när det gäller beroende, kognition och psykiatriska tillstånd. För den som exempelvis lever med psykisk ohälsa och samtidigt konsumerar mycket alkohol, har en minskad konsumtion en positiv effekt på hälsan.

I rapporten När mindre är mer kan man läsa mer om hur även små förändringar i alkoholvanor kan leda till förbättrad hjärnhälsa, minskad risk för sjukdomar och ökad livskvalitet.

Det finns flera livsstilsfaktorer som är förknippade med hjärnans hälsa. Alkoholkonsumtion är en av de viktigaste. Genom att tänka efter kring alkohol och göra medvetna val kan vi skydda vår hjärna.

Att minska eller undvika alkohol är bra för hjärnhälsan. Det gäller från det enskilda dryckestillfället till intensiv eller regelbunden konsumtion över tid. För att nå dit krävs både ökad medvetenhet för både individ och alkoholpolitiska åtgärder.