Så kan du stödja en närstående med alkoholproblem

Att upptäcka att någon i din närhet kämpar med alkoholproblem kan väcka oro och frågor. Som anhörig finns det sätt att hjälpa och stötta, samtidigt som du tar hand om dig själv. I den här artikeln delar psykologen Ola Siljeholm med sig av konkreta råd för att hantera situationen på ett respektfullt och konstruktivt sätt.

Att identifiera tecken på alkoholproblem kan vara svårt, särskilt eftersom många som kämpar med sina alkoholvanor ofta lever ett i övrigt normalt liv. Men det finns vissa mönster och beteenden att vara uppmärksam på, menar forskaren och psykologen Ola Siljeholm.

– Det kan börja med att du märker att din närstående är berusad oftare än vad som känns rimligt. Det kan också vara små förändringar i vardagen, som svårigheter att vakna på morgonen, ökad irritabilitet eller en konstant trötthet.

– Personer med alkoholberoende har inte sällan en öppen konsumtion, vilket kan märkas genom att de går ut på krogen ofta, kommer hem sent eller på andra sätt låter drickandet bli en synlig del av deras liv, förklarar Ola Siljeholm.

Samtidigt kan alkoholproblem också ta sig mer subtila uttryck, särskilt när personen försöker dölja sitt drickande.

– Om till exempel din partner dricker i smyg kan det handla om saker som att hen försvinner iväg till en annan del av bostaden lite då och då eller att du märker sluddrigt tal utan uppenbar anledning, säger Siljeholm.

Ola Siljeholm påpekar också att det är viktigt att förstå att alkoholproblem inte alltid motsvarar stereotypen av en parkbänksalkoholist.

– De flesta med alkoholproblem är som vem som helst, men i olika lägen dricker de för mycket och för ofta, förklarar han.

Att vara anhörig till någon med alkoholproblem kan kännas svårt, men det är viktigt att förstå att det aldrig är ditt ansvar att lösa situationen.

– Den alkoholberoende personen har alltid allt ansvar, understryker Ola Siljeholm. Men, det finns mycket du som anhörig kan göra för att motivera och stötta din närstående i en positiv riktning.

En av de viktigaste sakerna du kan göra är att skapa förutsättningar för gemensamma, alkoholfria aktiviteter. Om det handlar om en vän som du tidigare gått på krogen med kan du istället föreslå att ni går på bio, besöker ett museum eller spelar squash tillsammans. För den som lever ihop med någon med alkoholproblem kan det vara hjälpsamt att planera in aktiviteter tidigt på morgonen, exempelvis en lördagsutflykt.

– Det kan göra det svårare att dricka kvällen innan, förklarar Siljeholm.

Att fokusera på det positiva är också en viktig strategi. Genom att uppmärksamma när din närstående gör något du vill se mer av, som att delta i alkoholfria aktiviteter, kan du bidra till att förstärka det beteendet.

– Positiv förstärkning är kraftfullt, säger Siljeholm. Få personen att förstå att vi har roligare tillsammans när hen inte dricker alkohol.

Som anhörig kan det vara lätt att, med goda intentioner, hamna i beteenden som snarare försvårar än hjälper. Ola Siljeholm betonar vikten av att reflektera över sitt eget förhållningssätt till alkohol i relation till den närstående.

– Man bör undvika att dricka tillsammans så mycket som möjligt och tänka på sitt eget drickande i närheten av personen med alkoholproblem, säger han. Om du till exempel brukar köpa hem vin eller föreslå alkoholrelaterade aktiviteter, kan det skicka dubbla signaler. Det kan vara svårt att prata om någon annans alkoholvanor om du samtidigt konsumerar alkohol tillsammans med personen.

En annan viktig punkt är att låta den närstående ta ansvar för konsekvenserna av sitt drickande.

– Låt personen själv städa undan burkar och flaskor dagen efter, och undvik att gå in och rädda situationen genom att till exempel sjukanmäla personen till jobbet, förklarar Siljeholm. Detta kan hjälpa den med alkoholproblem att inse sambandet mellan sina handlingar och konsekvenserna.

Att agera som en förebild kan också vara ett värdefullt verktyg. Genom att föreslå alkoholfria alternativ och visa att man kan ha roligt utan alkohol, kan du så ett frö till förändring.

– Fundera på hur din egen konsumtion kan påverka och om du kan vara en modell för den andra, tipsar Siljeholm.

Att inleda ett samtal om alkoholproblem med en närstående kan vara känsligt. Ola Siljeholm framhåller att det viktigaste är att använda ett jag-perspektiv för att undvika att personen känner sig attackerad eller dömd.

– Utgå alltid från dig själv och dina känslor, säger Siljeholm. Exempelvis kan du säga: ”Jag känner mig orolig när du ofta blir berusad,” eller ”Jag blir rädd för vad som kan hända dig när du dricker för mycket.” På så sätt lägger du fokus på din egen upplevelse istället för att anklaga.

Att lyfta konkreta situationer kan också göra det lättare för personen att ta emot budskapet. Det är svårare att säga emot när du beskriver något tydligt och personligt. Genom att hålla samtalet respektfullt och utan pekpinnar ökar du chansen att nå fram och skapa en konstruktiv dialog.

Att hjälpa en närstående som ännu inte känner sig redo att söka hjälp för sina alkoholproblem kan kännas frustrerande, men det finns ändå mycket du kan göra. Ola Siljeholm föreslår en strategi som handlar om att skapa kontraster mellan livet med och utan alkohol.

– Visa på det som blir bättre när personen dricker mindre, säger han. Ett sätt kan vara att låta din närstående själv ta konsekvenserna av sitt drickande – till exempel genom att inte städa upp efter en blöt kväll eller inte bråka om alkoholen när personen är berusad. Lämna personen ifred där och då. För många kan det kännas jobbigare att bli lämnad ensam än att någon gör en sällskap, även om sällskapet skäller på en. Ta hellre snacket i lugn och ro dagen efter i så fall. När den närstående är nykter, ta då tillfället i akt att göra något roligt och meningsfullt tillsammans.

Genom att betona det positiva som händer när alkoholen är frånvarande, kan du gradvis hjälpa personen att se skillnaden. Detta kan i sin tur väcka en inre motivation att göra förändringar.

Att använda ett respektfullt och konfliktfritt språk är också avgörande.

– Kom ihåg jag-budskapen vi pratade om tidigare, påminner Siljeholm. Att uttrycka din oro utifrån dina egna känslor och upplevelser kan hjälpa till att öppna en dialog utan att skapa försvarsmekanismer.

Att leva nära någon med alkoholproblem kan vara en stor belastning på både den psykiska och fysiska hälsan. Ola Siljeholm beskriver hur den ständiga stressen påverkar anhöriga:

– Det är ofta ett påfrestande stressmoment, särskilt om det är ens partner som har alkoholproblem, förklarar han. Internationell forskning visar att anhöriga generellt mår sämre än normalpopulationen och söker oftare vård för både psykiska och fysiska besvär.

Detta gör det särskilt viktigt för anhöriga att prioritera sin egen återhämtning och söka stöd när det behövs. Genom att ta hand om sig själv kan man också vara bättre rustad att stötta sin närstående på ett hälsosamt sätt.

– Alkoholhjälpen är ett bra bollplank, tipsar Siljeholm. Plattformen erbjuder både anonymt stöd och ett forum för anhöriga, där du kan dela erfarenheter och få råd från andra i liknande situationer.