Text: Ragnhild Ahlgren
Vetenskapligt sakkunnig och skribent
Lästid: 4 minuter
Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet
Vi mår bra av att röra på oss. Muskler, skelett och hjärta stärks. Men visste du att hjärnan också påverkas positivt när du är fysiskt aktiv?
Många känner till att kroppen mår bra av fysisk aktivitet. Det förebygger till exempel hjärt-kärlsjukdomar och en del typer av cancer. Men även hjärnan påverkas positivt när du rör på dig. Fysisk aktivitet bidrar på olika sätt till din hjärnas hälsa. Det ger ett ökat välbefinnande och bättre psykisk hälsa men påverkar också flera av hjärnans funktioner.
Att vara fysiskt aktiv förbättrar kognitiva processer som minne och uppmärksamhet, leder till bättre impulskontroll och minskar risken för depression och ångest. Regelbunden fysisk aktivitet kan också minska risken för att utveckla olika hjärnsjukdomar som stroke, demens och Alzheimers sjukdom.
Motion medverkar också till att fördröja åldersrelaterad kognitiv försämring. Många studier har visat att fysiskt aktiva äldre personer presterar bättre än stillasittande äldre på kognitiva uppgifter som resonemang, ordförråd, minne och reaktionstid. Men även inlärning, problemlösning och koncentrationsförmåga kan förbättras.
Vissa effekter av fysisk aktivitet kommer direkt. Enstaka pass av pulshöjande fysisk aktivitet sänker tex blodtrycket, förbättrar kognitionen och minskar depressiva symptom inom loppet av några timmar.
Riskfaktorerna minskar
Det finns flera faktorer som ökar risken för hjärnans ohälsa, så kallade riskfaktorer, tex övervikt, högt blodtryck och diabetes typ 2. Genom fysisk aktivitet kan vi minska effekterna av flera sådana riskfaktorer.
Övervikt och fetma är exempelvis riskfaktorer för både stroke och demens och genom att röra sig minskar man risken för övervikt och fetma hos barn, vuxna och gravida, och risken för fall hos äldre. Dessutom påverkar övervikt flera andra riskfaktorer för stroke som högt blodtryck och höga blodfetter negativt.
Regelbunden motion kan också reducera riskfaktorer för demens som diabetes typ 2, högt blodtryck och höga kolesterolvärden.
Träning som får upp pulsen ökar blodcirkulationen i kroppen, inklusive hjärnan. Detta leder till en ökad tillförsel av syre och näringsämnen till hjärnvävnaden, vilket kan förbättra hjärnans funktion.
Fysisk aktivitet gör att kroppen blir bättre på att ta hand om stresshormoner – din stresstålighet ökar, helt enkelt. När vi rör på oss minskar stressnivåerna också genom att spänningar minskas och produktionen av signalsubstanser som är förknippade med avkoppling och välbefinnande ökar.
Vad händer i hjärnan när vi tränar?
Hjärnan påverkas omedelbart när du rör dig. Aktiviteten i hjärnceller, liksom blodflöde och ämnesomsättning, ökar i de områden i hjärnan som sköter motorik, balans, synintryck, hjärt-kärlfunktion och andningsfunktion. Ämnesomsättningen ökar mest i lillhjärnan som koordinerar våra rörelser, vår balans och vår förmåga att agera i förhållande till omgivningen.
Även i pannloben och hippocampus ökar nervcellernas aktivitet. I pannloben sätter vi i gång planering och påbörjar våra viljestyrda rörelser. Hippocampus är nödvändig för inlärning av nytt kunskapsstoff och har betydelse för att vi kan orientera oss i rummet.
Fysisk aktivitet ökar frisättningen och aktiviteten av neurotransmittorer exempelvis dopamin, serotonin och glutamat. De är kemiska budbärare som överför signaler mellan nervceller i hjärnan och i hela nervsystemet. Det kan bidra till bättre koncentrationsförmåga, ökad vakenhetsgrad och minskad aptit. Hos personer i åldern 60-80 år förbättras arbetsminnet av fysisk aktivitet på en gång.
Regelbunden träning
Att röra på sig regelbundet påverkar flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Till exempel förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Den kognitiva förmågan bibehålls, framför allt förbättras minne, planering och koordinering av uppgifter. Dessutom blir kvaliteten på sömnen bättre och depressiva symtom minskar.
Regelbunden träning har i djurförsök visat att produktionen av nya nervceller ökar i hjärnan, särskilt i områden som har betydelse för minne och inlärning.
När vi rör oss bildas det mer av tillväxtfaktorn BDNF (Brain-Derived-Growth-Factor) som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan. Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss
Fysisk aktivitet gör också att det bildas fler små blodkärl i hjärnan. Det leder till en ökad tillförsel av syre och näringsämnen till hjärnvävnaden, vilket kan förbättra hjärnans funktion. Det påverkar minne, inlärning, kreativitet och koncentrationsförmåga på ett positivt sätt.
Sammanfattningsvis finns det flera saker som gör att hjärnan gynnas av att vi rör på oss.
Om det känns överväldigande att komma igång med en träningsrutin, kom ihåg att varje rörelse räknas och att det är bättre att göra något än ingenting.
Att promenera till jobbet, cykla till skolan eller arbeta med trädgårdsskötsel fungerar utmärkt. De flesta vuxna sitter 9-10 timmar per dag så förutom att röra på sig är det viktigt att reducera eller bryta upp stillasittandet. Budskapet är att du ska sitta mindre, röra på dig mer och oftare.
Det är viktigt att notera att en hälsosam livsstil som inkluderar en balanserad kost, tillräckligt med sömn, mental aktivitet och social interaktion också är viktiga faktorer för att främja hjärnhälsan. Fysisk aktivitet bör ses som en del av en helhetsstrategi för att bevara och förbättra hjärnans hälsa.
Källor
- Fysisk aktivitet och stillasittande
Folkhälsomyndigheten (2023) |
- Physical Activity, Cognition, and Brain Outcomes: A Review of the 2018 Physical Activity Guidelines
PubMed | Kirk I. Erickson (2019) |
- Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest
Läkartidningen (2022;119:22035) |
Ragnhild Ahlgren
Vetenskaplig sakkunnig och skribent