Sömnens olika faser

Insomningsstadiet är den kortaste delen av din sömn. Den utgör bara 5 procent av hela din sömn. I den här fasen är du i gränslandet mellan sömn och vakenhet.

Sömnen är ytlig och du är lättväckt. Lättsömn är ett mellanläge mellan vakenhet och sömn. Hjärnan börjar slappna av och hjärnvågorna går långsammare.

Det går att mäta och studera sömn med hjälp av så kallat EEG (electroencephalografi). Det mäter hjärnvågor, och med hjälp av andra elektroder kan man samtidigt mäta ögonrörelser (med EOG: elektrookulografi) och muskelaktivitet (med EMG: elektromyografi).

Ibland rycker kroppen till och det beror på balanssystemet i hjärnan som inte växlar till sömn lika snabbt som resten av hjärnan. Balanssystemet registrerar detta och kämpar med att försöka återställa muskeltonusen, det vill säga det upplevda motståndet mot passiv sträckning av en muskel, vilket märks i form av ryckningar när du håller på att somna.

Efter cirka fem minuter i lättsömn 1 går du vidare till bassömn. Det utgör cirka hälften av din sovtid. Denna fas är ett mellanläge mellan REM-sömn och djupsömn. Nu har andningen blivit långsammare och ytligare, hjärtfrekvensen har avtagit.

I den här fasen pågår två olika sorters hjärnaktiviteter. Det är långsamma hjärnvågor och sömnspolar vilket innebär att det är korta utbrott av snabba rytmiska hjärnvågor som reser från thalamus till hjärnbarken. Thalamus är området i hjärnan som beskrivs som dörren till ditt medvetande.

En sömnspole består av 10-15 hjärnvågor per sekund och uppträder i regioner av hjärnan som är viktig för vårt motoriska minne och kunskaper som till exempel när vi lär oss cykla, sy eller åka skidor. Att ha många sömnspolar i sömnfas 2 gynnar med andra ord den motoriska förmågan.

Efter fas två närmar vi oss djupsömn. Den utgör cirka 15 procent av totalsömnen. I den här fasen sker kroppens återhämtning och uppbyggnad. Det är den viktigaste och mest värdefulla delen av sömnfaserna.

Hjärnan och kroppen befinner sig i sin djupaste återhämtningsfas, den arbetar långsammare och tillverkningen av stresshormonet kortisol är som lägst. I den här djupa sömnen sker huvuddelen av centrala nervsystemets återhämtning.

Djupsömnen är viktig för minnen som du kan beskriva med dina egna ord. Under djupsömnen slappnar musklerna av och du är svår att väcka. Om du blir väckt i den här fasen kan du känna dig förvirrad och det tar tid innan du känner dig vaken.

Under djupsömnen utsöndras dessutom tillväxthormon som är viktigt för muskeluppbyggnaden, för barns tillväxt och för kroppens förmåga att ta hand om infektioner.

Musklerna är fortsatt mycket avslappnade men man rör sig ändå ofta i sängen. Det är den period då den främre delen av hjärnan får vila och återhämta sig och då bearbetar du känslor och upplevelser du haft under dagen.

Man tror att drömsömn är bra för kreativiteten. REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser. Ögonlock som rör sig upp och ned, muskler som rycker är tecken på att någon drömmer.

Sömnperioder slutar ofta med ett ryck och en ny sömncykel startas, följd av cirka tre till. För att du ska komma ihåg en dröm behöver du vakna i anslutning till den och är vaken ett par minuter. Oftast minns man inte bråkdelen av sina drömmar utom den sista.