Hjärntrötthet

Allmän trötthet kan orsakas av många olika saker, som en osund livsstil, stress eller dålig sömn. Hjärntrötthet däremot är ett tillstånd som uppstår efter en neurologisk sjukdom eller en skada i nervsystemet. Den kännetecknas av en utmattning och en orkeslöshet som är mycket kraftigare än vid vanlig trötthet. Hjärntrötthet kan utlösas av såväl mental som fysisk ansträngning och kan utvecklas till ett långvarigt tillstånd.

Den som drabbas av hjärntrötthet upplever att energin plötsligt tar slut och det blir svårt att fortsätta med vardagsaktiviteter. Framförallt påverkas förmågan att koncentrera sig på en uppgift och mycket tid krävs för den mentala återhämtningen. Hjärntrötthet syns inte utanpå med det tar lång tid att återhämta sig. 

Neurologiska tillstånd och diagnoser som kan ge upphov till hjärntrötthet

Hjärntrötthet kan uppstå vid slag mot huvudet, hjärnskakning, efter en stroke eller TIA, men också vid diagnoser som MS, Parkinsons sjukdom, hjärntumör, hjärnhinneinflammation, hjärninflammation och demens. Det återfinns hos personer med utmattningssyndrom, ADHD/ADD, autism, ME/CFS men också hos personer som drabbats av postcovid².

Besvären från hjärntrötthet varierar från lindriga till svårare symtom. Många kan arbeta men befinner sig nära gränsen för vad som är uthålligt i längden och man kan istället behöva hjälp med vardagssysslor. Varje individ upplever hjärntrötthet olika, men gemensamt är att man över tid blir påtagligt påverkad och att återhämtningen är lång⁸.

 Hur vanligt är det att lida av hjärntrötthet?

Hjärntrötthet kan drabba alla åldrar och personer, oberoende av sjukdomens svårighetsgrad. Hur många som är drabbade i Sverige är svårt att veta men man räknar med att omkring 20-25 procent av de som varje år söker vård efter olika hjärnrelaterade sjukdomar eller skador i nervsystemet lider av hjärntrötthet.

Hos de flesta lindras eller upphör hjärntröttheten när skadan eller sjukdomen läker, men för en mindre andel blir hjärntröttheten långvarig och kan finns kvar under flera år².

 Vilka är de största problemen för de som är drabbade?

Fenomenet är osynligt. Den som är drabbad uppfattas ofta som helt frisk, men den mentala energin räcker inte över tid och påverkar förmågan att arbeta, studera och delta i sociala aktiviteter. Koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och minne påverkas. Många drabbas också av sömnstörningar, stress- ljud- och ljuskänslighet, svårigheter att initiera en aktivitet eller att göra fler saker samtidigt, huvudvärk, yrsel och illamående².

Hjärntrötthet är svårbegripligt, de drabbade kan ha problem att få rätt diagnostisering och behandling.

 Hur diagnosticerar man hjärntrötthet?

Hjärntrötthet går inte att diagnosticera med vare sig blodprov, kognitiva test eller hjärnavbildande tekniker. Det viktiga är att hitta den specifika orsaken till tröttheten, alltså den skada eller sjukdom som ligger bakom. Andra diagnoser bör också uteslutas, som depression, ångest eller narkolepsi².

Anledningar till att hjärntrötthet är svårt att diagnosticera kan dessutom vara att man inte hittar någon uppenbar utlösande faktor och att diagnosen saknar en tydlig definition^3.

En självskattningsskala för mental trötthet har utvecklats av forskare vid Göteborgs universitet; Mental Fatigue Scale (MFS). I skalan ingår frågor om hur man upplever den mentala tröttheten. En summa över 10 poäng indikerar hjärntrötthet och behovet att djupare undersöka situationen ⁴.

Tänkbara behandlingar för hjärntrötthet

Hjärnan kan återhämta sig, men det tar tid. I dagsläget finns det ingen botande behandling för hjärntrötthet, men det finns strategier och terapier som kan lindra symtomen. Vilken väg man väljer att gå beror på den bakomliggande orsaken, men det viktigaste är att patienten hushåller med sin mentala energi. Det innebär att ta regelbundna pauser vid aktivitet och inte utsätta sig för alltför mycket störningar såsom ljud, buller och stress. Mindfulness och aktivitetsplanering är psykologiska behandlingar som patienten kan dra nytta av. Forskare undersöker nu dessutom flera medicinska behandlingar i olika forskningsprojekt.

Det kan vara frustrerande för patienter att inte hitta en bra behandling men att använda strategier som håller den mentala energin i god balans är viktigt ⁵.

Forskning

Mekanismerna bakom hjärntrötthet är inte kända och kräver mycket mer forskning. Med en hjärnavbildningsteknik har forskare vid Göteborgs universitet visat att hjärnans nätverk fungerar på olika sätt hos hjärntrötta patienter jämfört med hos friska personer ⁶. Forskarna Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson har fört fram hypotesen att ”en orsak till energibristen vid hjärntrötthet kan vara en funktionsstörning av hjärnans gliaceller, astrocyterna, till följd av den neuroinflammation som sjukdomen eller skadan medför i hjärnan”. Astrocyterna är celler som bland annat stödjer och ger energi till kringliggande nervceller. Hos hjärntrötta patienter tror forskarna att astrocyterna kan ta mindre bra hand om ämnet glutamat (en signalsubstans som nervceller använder för kommunikation) och näringsämnen som glukos. Glutamat och glukos tros stanna kvar mellan nervcellerna istället för att absorberas av dem, vilket kan störa nervcellsignalering och minska energitillgången för nervceller ⁷.

Publicerad 2023-12-15

Referenser

1. Johansson B, Dobryakova E and van der Naalt J (2022) Editorial: Pathological fatigue from neurons to behavior. Front. Behav. Neurosci. 16:973190. doi: 10.3389/fnbeh.2022.973190
2. Läkartidningen. 2022;119:21073
3. Kuppuswamy A (2017) The fatigue conundrum. Brain. doi:10.1093/brain/awx153
4. Johansson et al., Int J Phys Med Rehabil 2014, 2:1 http://dx.doi.org/10.4172/2329-9096.1000182
5. https://brainfatigue.se
6. Skau S, Johansson B, Kuhn H-G and Thompson WH (2022) Segregation over time in functional networks in prefrontal cortex for individuals suffering from pathological fatigue after traumatic brain injury. Front. Neurosci. 16:972720. doi: 10.3389/fnins.2022.972720
7. Rönnbäck L and Johansson B (2022) Long-Lasting Pathological Mental Fatigue After Brain Injury–A Dysfunction in Glutamate Neurotransmission? Front. Behav. Neurosci. 15:791984. doi: 10.3389/fnbeh.2021.791984
8. https://brainfatigue.se/om-hjarntrotthet/