Grafik som illustrerar de olika faserna vid utmattningssyndrom.

Stress och förloppet vid utmattningssyndrom

Stress är en del av livet och får man bara tillräckligt med återhämtning är stressbelastningen inte farligt. Men vid långvarig stressbelastning och otillräcklig återhämtning kan det finns risk för att utveckla ett utmattningssyndrom.

Stress

Stress är en livsviktig kroppslig funktion som startar när vi behöver mobilisera energi. Det kan vara en positiv kraft som hjälper oss prestera i krävande situationer. När vi ställs inför utmaningar – alltifrån en presentation på jobbet, ett prov i skolan till att lära sig någonting nytt eller delta i en tävling – kan stressreaktionen bidra till att vi fokuserar och presterar bättre, vi får det där lilla extra när det behövs.

Vid en stressreaktion aktiveras kroppens autonoma nervsystem som reglerar till exempel andning, puls och blodtryck. Den så kallade HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebarken) som leder till utsöndring av stresshormonet kortisol aktiveras också. Vid ett stresspåslag känner vi att hjärtat slår snabbare, musklerna spänns och vi andas snabbare. Detta är naturliga kroppsliga reaktioner som har till uppgift att hjälpa oss att tackla utmaningen och lyckas med uppgiften.

Återhämtning är nyckeln

Vi är byggda för att klara av aktiva, hektiska (stressiga) och påfrestande perioder så länge vi får återhämta oss mellan varven. Denna växling mellan stressbelastning och återhämtning är en naturlig del av livet. Hur hög intensitet och hur mycket aktivitet som vi mår bra av är högst individuellt. När stressen blir långvarig och om vi får för lite återhämtning då kan risken för stressrelaterad psykisk ohälsa öka. Vi kan exempelvis drabbas av utmattningssyndrom med svår trötthet, ökad stresskänslighet och kognitiva nedsättningar som vanliga symtom. Långvarig stressbelastning är också en riskfaktor för depression och för olika kroppsliga sjukdomar.

Förloppet vid utmattningssyndrom

Ett utmattningssyndrom kan utvecklas gradvis under flera år. Ibland kan det vara svårt att se varningssignalerna och förstå att det krävs en förändring för att inte hamna i en negativ spiral som leder till allvarlig sjukdom. Att illustrera utmattningens olika faser i en graf gör det lättare att förstå att “sjukdomen inte kommit över en natt”, att förloppet går att förhindra om varningssignalerna uppmärksammas och åtgärder sätts in, och att det kan ta tid att bli frisk. Den aktuella kurvan bygger på erfarenheter från individer med utmattningssyndrom och den är gravt förenklad.

Uppvarvning

Den höga stressbelastningen med otillräcklig återhämtning pågår oftast under lång tid, under minst ett halvår men ibland betydligt längre än så. Under den här perioden lägger du allt mindre tid på återhämtning, du slarvar med sömnen samtidigt som du kör på hårdare. Stressbelastningen ökar liksom uppvarvningen, du känner dig spänd och ofta irriterad. Olika psykiska och/eller kroppsliga symtom kommer och går, tröttheten tilltar.

För att kunna prestera lika bra och fungera som vanligt går du på högvarv och har inte ro att vila tillräckligt. Du kanske offrar sömnen. Går upp lite tidigare och lägger dig senare. Jobbar på kvällarna. Du kanske slutar bjuda hem folk, träffa vänner, och träna. Kanske slutar du med det du älskade som mest att göra på fritiden för du varken hinner eller orkar med det. Det leder till en negativ spiral där du spenderar mer energi än vanligt samtidigt som du inte fyller på energi i samma takt. Batteriet laddas långsamt ur.

Stressbelastningen fortsätter och du blir allt tröttare samtidigt som du får ökande symtom som magbesvär, värk, sömnproblem och svårighet att minnas och koncentrera dig. Nu är det hög tid att dra i bromsen, att minska stressbelastningen och prioritera återhämtningen. Det kan till exempel handla om att på allvar prioritera sömnen och återhämtning exempelvis att åter börja röra på sig, umgås med vänner, att försöka varva ner och säga nej på jobbet eller privat.

Samtidigt kan det vara svårt att känna igen varningssignalerna och att veta när och vad du behöver göra för att ändra din situation. Ta därför gärna hjälp av en anhörig, vän eller kollega för att få råd, du kan också kontakta din lärare eller chef för att få hjälp att prioritera dina uppgifter och med anpassningar. Om inte detta hjälper vänd dig till vårdcentralen. Med tillräcklig återhämtning och rätt hjälp finns goda möjligheter att vända tillståndet och förhindra utvecklingen mot ett allvarligare tillstånd som utmattningssyndrom.

Det finns många orsaker till att vi tappar kontrollen över tillvaron. Det kan handla om för hög belastning exempelvis att krav, måsten och borden samlas på hög och du befinner du dig i en situation som du saknar kontroll över. Stressbelastningen kan vara hög i skolan, på arbetet och/eller privat, Det kan till exempel handla om att du befinner dig i en skola eller på en arbetsplats med för höga krav, snabbt tempo, otrygghet, orättvisor, otydlighet och brist på stöd från lärare, chefer medarbetare och/eller kollegor. Det kan också handla om att du har en svår hemsituation med barn eller syskon som mår dåligt, kronisk sjukdom hos en anhörig, konflikter och/eller ekonomiska bekymmer.

I efterhand, kan den som drabbats av utmattningssyndrom se att åren innan sjukdomen kännetecknades av påtaglig överbelastning som hanterats genom att lägga i en högre växel, att anstränga sig hårdare och bortprioritera vila och återhämtning.

Akut insjuknande

Den akuta fasen kan upplevas som dramatiskt och som att insjuknande skedde plötsligt. En del kommer ihåg exakt när och var det hände. Dagen de vaknade och grät och inte kom upp ur sängen eller helt plötsligt inte visste var de befann sig och hade svårt att hitta hem. För andra är det inte lika dramatiskt men det upplevs fortfarande som en mental och fysisk kollaps. Man förlorar all energi. De kognitiva besvären och andra symtom blir plötsligt så intensiva och överväldigande att man inte längre fungerar i vardagen. Vissa kan uppleva svår ångest, några avskärmar sig och bli handlingsförlamade. Sömnstörningar och olika kroppsliga symtom är också vanligt förekommande.

Att göra enkla vardagssysslor kan upplevas oöverstigligt. För vissa kan det till exempel vara svårt att utföra enkla sysslor som att laga mat, duka, packa en väska, läsa en tidning, titta på TV, prata i telefon eller ta en promenad. Kanske vet du precis vad du ska säga, men hittar inte orden. Kanske gråter du för minsta lilla eller blir superstressad av ett TV program du normalt tycker är spännande. Andra kanske inte klarar av att handla mat för att de inte står ut med ljudet i affären, alla människor och intryck, eller står handfallna när ryggsäcken ska packas. Det kan vara svårt att promenera ens tio minuter i långsam takt, utan att sätta sig ner på en bänk och vila.

I den här fasen söker flertalet hjälp och blir vanligtvis sjukskrivna, kanske för första gången. Många känner skuld och skam och grubblar över det som inträffat, man kan ifrågasätta sitt liv och oroligt undra om man någonsin kommer att fungera som vanligt igen.

Återhämtning

Efter ett par veckor till någon månad övergår vanligtvis den akuta fasen i en återhämtningsfas. Utmattningen sitter fortfarande i och olika symtom kan fluktuera. De kognitiva svårigheterna kan bli mer tydliga när den värsta tröttheten försvunnit. Symtom på nedstämdhet och ångest kan finnas kvar men klingar vanligtvis långsamt av. Beroende på individens behov påbörjas olika behandlingsinsatser i den här fasen. Tillfrisknandet går dock inte att forcera.

Vilka symtom som är mest framträdande och svårighetsgraden varierar mellan olika personer men de vanligaste symtomen är utmattning, kognitiv nedsättning och ökad stresskänslighet. Hur lång tid det tar att återhämta sig varierar stort. För många går tillståndet upp och ner under månader, ibland längre upp till flera år, men långsamt över tid sker en förbättring. Fortfarande är det lätt att varvar upp, kroppen blir spänd och det är svårt att slappna av på kvällen vilket stör sömnen. I takt med att symtomen klingar av blir det lättare att klara av vardagen och bakslagen kommer mer sällan.

De flesta har kvar problem som uttalad trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och stresskänslighet med svårigheter att hantera krav under lång tid. Det gäller att hitta en ny balans mellan aktivitet och återhämtning, vilket innebär en livsomställning. Att ställa om livet kan vara både betungande och utmanande. Många är tacksamma när de väl tagit sig igenom sjukdomen och gjort förändringar i livet. Bakslag förekommer frekvent och det skapar ofta oro och frustration. Det kan vara viktigt att komma ihåg att bakslagen är en del av tillfrisknandet. Det blir ett tillfälle till att lära sig var gränserna går och hitta en ny balans. Vartefter tillfrisknandet sker omprövas balansen tills man hittat det nya normala. I bästa fall är batteriet fulladdat igen.

 

Källor