Stress och hjärnan
I vår hjärna finns runt 86 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra.
Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. Men det uppstår problem och kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila och återhämtning under lång tid.
I studier på djur har forskare undersökt förändringar i några delar av hjärnan som svarar på stressbelastning. Resultaten visar att hjärnan förändras efter mycket stark stressexponering. Förbindelserna mellan nervceller minskar i vissa områden och ökar i andra.
Studier på människa med modern avbildningsteknik pekar på att personer med utmattningssyndrom har en tunnare hjärnbark i ett visst område i pannloben. I en studie följde forskarna patienterna över tid. Resultaten från studien tydde på att hjärnbarkens volym gick tillbaka efter ett till två år. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera det vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista.
Caudate, ett område i hjärnan som är viktigt för rörelse men också olika kognitiva processer har också studerats hos utmattningspatienter. Resultaten tyder på att området är tunnare hos personer med utmattningssyndrom och att samma del av hjärnan är tunnare hos patienter som i större utsträckning lider av mental trötthet.
Resultat från avbildningsstudierna pekar också på att ett annat område i hjärnan, amygdala, är större hos utmattade och att aktiviteten mellan området och andra delar i hjärnan är förändrad. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det den som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.
Återhämtning och vila viktigt
Gaspådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme. Det är inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering om vi lyckas röja undan hotet eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn.
